I detta inlägg (och i mitt förra samt nästa inlägg), skriver jag om vikten av att skapa en struktur för att uppmärksamma och identifiera behov, formulera stödåtgärder och följa upp och utvärdera stödåtgärder. Genom strukturerade samtal får vi pusselbitar som vi kan använda i det främjande och förebyggande arbetet.
På den gymnasieskolan där jag arbetar träffas vi i olika sammanhang i syfte att följa våra olika klasser. Kring varje klass träffas vi, i lite olika konstellationer och forum, ca 11-12 gånger under ett läsår:
- Kartläggarmöte i syfte att följa upp den screening som vi gör på alla elever i början av årskurs 1.
- Klassavstämning som genomförs en gång i månaden för respektive klass.
- Klasskonferenser som genomförs en gång per termin för respektive klass.
I detta inlägg kommer jag att beskriva klassavstämningen.
Var fjärde vecka har vi en avstämning för varje klass. Dessa avstämningar ligger i ett rullande schema och tiden vi avsätter är 45 minuter per klass. Vid klassavstämningen träffar jag, tillsammans med programrektor, klassens mentorer, för att gå igenom hur det går för klassen. Vi tittar på hur gruppen fungerar, hur närvaron ser ut och följer upp elevers anpassningar, måluppfyllelse etc. Under dessa avstämningar tittar vi på såväl individ som grupp och vi diskuterar åtgärder fyra veckor senare följer vi upp, utvärderar osv.
På mötet går vi igenom statistiken för närvaron och uppmärksammar alla elever som har en total frånvaro på 10% eller mer (såväl giltig som ogiltig). Kan vi se något mönster när det gäller frånvaron, tex dagar, ämnen, tid på dagen, i samband med tex examination eller idrott? Vid mötet funderar vi kring åtgärder och en första åtgärd vid frånvaro är att mentorn har ett samtal med eleven kring frånvaron. Om närvaron inte blivit bättre när vi utvärderar vid nästa klassavstämning, kallar vi till ett nytt möte och vid det mötet deltar någon från elevhälsan. Syftet med mötet är att göra en frånvaroutredning och en skolplanering dvs. göra en plan för skolarbetet och bestämma lämpliga åtgärder. Vill du läsa mer om vårt arbete kopplat till frånvaro kan du göra det här: Att tidigt uppmärksamma och analysera elevers frånvaro.
Under avstämningen uppmärksammar vi elever som riskerar att inte nå målen och funderar om eleven kan vara i behov av till exempel extra anpassningar. Vi utvärderar också de extra anpassningarna som redan finns: Hur har det gått för eleven? Hur upplever eleven att det fungerar? Behöver vi göra några förändringar? Behöver vi utreda eleven vidare, tex göra en pedagogisk utredning för att undersöka om eleven är i behov av särskilt stöd?
Vi tittar också på gruppen i stort, funderar kring frisk- och riskfaktorer. Vad fungerar bra, vilka är friskfaktorerna? Vad är utmanande, vilka är riskfaktorerna i gruppen? Finns det något som vi behöver göra för hela gruppen?
Under klassavstämningen, beslutar vi om en hel del åtgärder. Vi har en tydlig struktur för mötet utifrån våra rutiner kring närvaro och måluppfyllelse. Från klassavstämningen tar vi även med oss information till elevhälsan och till klassavstämningen har vi med återkoppling från elevhälsan. Genom att vara snabba kring insatser ser vi att antalet ärenden för EHT minskat. Att tex tidigt ha ett samtal kring frånvaro har för många elever inneburit att närvaron ökat, att vändningen kommit innan det hunnit bli ett allvarligt problem.
För mig, som specialpedagog, blir det många möten – vi har 16 klasser vilket innebär 16 möten i månaden. Men den tiden är mycket väl investerad.
Under klassavstämningen är fokus i huvudsak individ, även om vi också tittar på gruppen. Vid våra klasskonferenser (som jag kommer att skriva om i nästa inlägg) är fokus det omvända.
Till dess, ha det fint!
/Diana, Specialpedagog på gymansiet
För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/
Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀
Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.
