Många är experterna som pekar på riskerna med den nya livsstilen med ständig uppkoppling och tillgänglighet via dator och/eller mobil. Gaby Badre, Torbjörn Åkerstedt, Hans Smedje, Arne Lowden, Sara Thomée och Lennart Hardell, listan kan göras lång, alla ifrågasätter de den nya livsstil som de flesta av oss redan anammat.
Statistik och rapporter talar sitt tydliga språk och visar på sämre läsförståelse, sjunkande betyg, fler avhopp från gymnasiet, fler hemmasittare, fler unga med depression och ökad förskrivning av både lugnande, sömnmedel och antidepressiva läkemedel.
Skolminister Björklund säger att ansvaret för detta ligger hos föräldrarna. Men om nu inte föräldrarna känner till riskerna med för mycket uppkopplad tid och bristande sömn- kost- och motionsvanor, vem ska då lära dem?
Jag påstår att Björklund inte har gjort sin läxa. I styrdokument för grund- och gymnasieskolan är det tydligt vad som är skolans ansvar:
I de övergripande målen för grund- och gymnasieskolan står följande:
Grundskolan: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
Gymnasieskolan: Det är skolans ansvar att varje elev har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa.
Ett begrepp som återkommer ofta i styrdokumenten men också inom en mängd andra områden är ”hållbar utvecklig”. Våra elever behöver lära sig vad som är hållbart när det gäller livsstil. För att må bra, göra kloka val, ha möjlighet till utbildning och jobb krävs en hållbar utveckling. Priset för brister i livsstilen blir kostsamt för individen i form av bristande kognitiv förmåga, fysiska symptom som huvudvärk, mag- tarmproblem, hjärt- kärlsjukdom, diabetes typ 2 samt sämre möjligheter när det gäller utbildning och jobb. För samhället kan det blir riktigt dyrt. En person med psykosociala arbetshinder som vuxen kostar samhället ca 100 000 per år, då är inte försörjningen (sjukpenning, arbetslöshetskassa eller försörjningsstöd) medräknad. Hamnar personen i psykisk sjukdom är kostanden ca 350 000 kr per år och för en missbrukare uppgår den årliga kostnaden till ca 620 000 kr, ingen försörjning är inräknad här heller. En helt ohållbar utveckling.
Det är således av största vikt att vi hjälper våra barn och unga att hitta goda vanor tidigt för att säkerställa den hållbara utvecklingen.
Om huvudmännen ska fullgöra sitt uppdrag skall detta alltså ingå i varje elevs undervisning. Tyvärr brukar eleverna inte få den förebyggande kunskap de behöver för att kunna göra kloka val när det gäller sin egen hälsa och livsstil. När de redan fått symptom på sömnbrist och stress hamnar de hos elevhälsan som redan baxnar under allt för stor arbetsbörda.
I grundskolan ska sånt som har att göra med hälsa, livsstil och hållbar utveckling tas upp i både hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, biologi och samhällskunskap. I gymnasiet finns det med i idrott och hälsa, naturkunskap, psykologi och människans säkerhet.
Eftersom det redan är uppdraget pedagogerna att undervisa i livsstil kan jag se en lösning. Låt pedagogerna och skolsköterskorna samarbeta kring dessa så viktiga frågor. Pedagogen står för upplägget och skolsköterskan för den medicinska kompetensen, ett toppensamarbete i mina ögon. För att vi ska få en hållbar utveckling, både för individen och socioekonomiskt krävs att vi får igång ett långsiktigt och övergripande arbete med att få våra barn och unga att förstå hur det funkar i kroppen och hjärnan, hur man lever hälsosamt samt inte minst för att göra eleverna utbildningsbara.
Under sommaren har jag tagit fram ett nytt läromedel som kan användas i både grund- och gymnasieskolan för att hjälpa elever att komma tillrätta med livsstilsproblem så som till exempel sömn, stress och för mycket tid vid dator och mobil. Materialet består av en power-pointpresentation omfattande 24 bilder, en lärarhandledning som kan användas som talmanus samt arbetshäften för eleverna.
Under hösten 2013 och våren 2014 kommer jag och min nya samarbetspartner, Åse Victorin, skolläkare i Göteborg, att bygga vidare på detta koncept och ta fram ett material som sträcker sig från förskolan till gymnasiet. Där ingår utbildning och information till både elever och föräldrar. Vi tar upp vilken påverkan livsstilen har på hur man mår och presterar. Detta ska genomsyra hela skolgången och bygger på igenkänning och repetition.
Vilken påverkan livsstilen har på hur man mår och presterar ska genomsyra hela skolgången och bygger på igenkänning och repetition.
Läs mer om läromedlet på www.frija.se under fliken läromedel. Du kan också mejla mig på anna(at)frija.se om du vill veta mer. Alla elevhälsans medlemmar erhåller 10% rabatt mot att hjälpa till att förbättra materialet med hjälpa av synpunkter och tips.
