Vår expert Johan Hallberg skriver om barn och ungdomars hälsa
Allt fler barn och ungdomar i Sverige drabbas av olika former av psykisk ohälsa. För många påverkar det vardagen, genom till exempel oro, nedstämdhet, rädsla och sömnbesvär.
Den största gruppen barn och ungdomar som drabbas av psykisk ohälsa har inte en diagnos som t.ex. depression eller ångest, men kan om de inte får rätt stöd och hjälp riskera att utveckla det redan innan vuxen ålder.
I den stora undersökningen Skolbarns hälsovanor, som genomförts var fjärde år sedan år 1986 syns en sorglig men tydlig utveckling: Andelen barn och ungdomar som svarat att de haft minst två besvär i veckan under en sexmånadersperiod har ökat år efter år under de 35 år undersökningen har genomförts.
Den största andelen som uppger att de mår dåligt är tjejer, 62%, men gruppen med killar ökar hela tiden och är senast uppe i 35% av alla 15-åringar.
Det finns en mängd stödorganisationer som arbetar mot psykisk ohälsa – det är bra och de gör alldeles säkert ett fint arbete för de olika grupper de vänder sig till. Men, vi måste arbeta förebyggande för att så få barn och ungdomar som möjligt ska behöva drabbas.
Sedan några år tillbaka arbetar vi i Kolsva skolområde tillsammans med Riksorganisationen Reacta, som uttalat arbetar för psykisk hälsa bland barn- och ungdomar. Man har helt enkelt vänt på det. Vilka friskfaktorer känner vi till, och hur kan vi få så många barn och ungdomar som möjligt att ta del av dem?
Riksorganisationen Reacta stöder barn- och ungdomar till att bilda Reacta-grupper, så kallade hälsoråd. Varje hälsoråd består ungdomar som vill göra något bra tillsammans för att stärka den fysiska och psykiska hälsan.
Till sin hjälp väljer de en vuxen på skolan eller på ungdomsgården som de har förtroende för och som av Reacta får en fortbildning i hälsofrämjande arbete.
Grupperna får generösa friskvårdsbidrag från riksorganisationen Reacta, som i sin tur ansöker om statliga bidrag och fondmedel för att finansiera gruppernas olika aktiviteter. Vi har flera grupper igång: Flera coachgrupper, en fiskegrupp, en rollspelsgrupp och en skategrupp och ännu fler verksamheter är på väg att startas upp.
En tidigare deltagare som nu slutat grundskolan är med och leder en av grupperna med yngre ungdomar. Den som hade ett eget behov, får bli den som ger vidare.
Samhällets stöd behöver fungera på flera olika plan, samtidigt. Närmast barnen och ungdomarna finns deras föräldrar, men att vara förälder till ett barn med psykisk ohälsa betyder inte alltid att du blir den förste att märka att något är fel.
Många gånger är det för föräldern barnet allra helst vill dölja hur det mår. För de ungdomar som är aktiva i föreningslivet, är det ganska vanligt att det är någon klok ledare, eller kanske en lagkamrat som blir den förste som förstår och kan få förtroendet att få vara med om att tillsammans med den unge ta det första steget mot att må bättre. På samma sätt fungerar det i Reactas grupper.
Alla barn och ungdomar är också elever på en skola och i skolan ska det finnas en aktiv och engagerad Elevhälsa, där olika yrkesgrupper ska samverka för att fånga upp de elever som behöver stöd och hjälp för att må bra.
Forskning visar på ett starkt samband mellan lärande och hälsa; när man mår bra, går det lättare att lära – och när man lär, mår man bättre.
Det är just den växelverkan som är så fantastisk att få uppleva, för eleverna, för föräldrarna och för oss i skolan. Det måste inte börja med att man mår bra, det kan lika gärna börja i andra änden med en bra lektion, att prov man klarat, eller en text man har förstått. Så börjar utvecklingen mot att må bra och klara skolan i det lilla – på väg mot ett gott liv.
Ibland känns vägen dit svår och tröstlös – men, vårt uppdrag är att aldrig ge upp om ett barn. Fungerar inte den ena metoden måste nästa prövas, tills man till slut hittar rätt.
Det är en ynnest att få uppleva sådana tillfällen, när det plötsligt vänder för en elev. Jag blir aldrig mätt på dem, det är lika fantastiskt att få uppleva varje gång!
För en del barn och ungdomar behövs något mer än föräldrar, skola och Elevhälsa, här finns regionens Barn- och ungdomshälsa och Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) att vända sig till.
Många barn och ungdomar lever också i tuffa situationer i sitt hem, då är stödfunktionen i stället kommunernas socialtjänst. Här finns viktig hjälp att få, men jag upplever tyvärr att startsträckan har förlängts och att insatserna ofta kommer igång sent, ibland för sent. Intentionerna och lagstiftningen är bra, men en ny syn på när det är nödvändigt att hjälpa tycks ha smugit sig på. Det oroar mycket.
När Reactagrupperna i Kolsva och runt om i landets skolor och fritidsgårdar utvärderar effekterna av att tillhöra ett sammanhang som man upplever som meningsfullt – Reactagruppen – talar det sitt eget språk: 85% beskriver att man ökat den psykiska hälsan, 55% att de ökat den fysiska hälsan, 69% upplever en ökad koncentration, 85% ser att deras trygghet ökat, 79% tycker att förutsättningar för att lära har ökat.
Kanske är det så enkelt. Barn och ungdomar idag – precis som i alla tider, behöver ett meningsfullt sammanhang där man får vara med och bli bekräftad precis som man är, för att må bra och utvecklas mot ett gott liv!
Johan Hallberg är rektor i Kolsva sedan 17 år och även expert på Elevhälsan.se. Han är sedan i våras ledamot i riksstyrelsen för Reacta.
