Debatten kring elever som är i behov av stöd är ibland hård och ofta beskrivs eleven som problembärare. Argument som lyfts är att det går inflation i extra anpassningar, att eleverna kan välja och vraka från ett smörgåsbord. Men om ett stort antal elever i en undervisningsgrupp har behov av extra anpassningar, behöver vi ställa oss frågan om vi verkligen utgår från de behov som finns i gruppen när vi planerar vår undervisning. Planerar vi för hur verkligheten ser ut, eller planerar vi utifrån vår önska om hur en grupp är/ska vara?
I vår planering behöver vi utgå från de förutsättningar som vi har, dvs utifrån elevers olika behov. Därför bör vi inte detaljplaner innan vi mött våra elever. Har vi flera undervisningsgrupper som läser parallellt, så kan vi inte räkna med att kunna köra precis samma upplägg, eftersom vi i planeringen måste utgå från de behov som finns i respektive grupp. Om vi utgår från de behov som finns i gruppen kommer behovet av extra anpassningar att minska.
För att få en bild av vad en undervisningsgrupp behöver bör vi analysera vilka behov eleverna som ingår i gruppen har. Här är det bra om vi tar hjälp av våra kollegor, såväl lärare som elevhälsa (ju fler vi är desto fler perspektiv och ingångar). Genom att analysera vilka behov eleverna har, får vi en bild av vad gruppen behöver. Utifrån analysen kan vi lägga grunden till en god undervisning.På den gymnasieskola där jag arbetar som specialpedagog analyserar vi alla klassers behov under våra klasskonferenser. Under klasskonferenserna formuleras vi en handlingsplan för hur vi ska arbeta med gruppen. Vill du läsa om hur våra klasskonferenser går till kan du göra det här: Klasskonferens: Att formulera en gemensam bas utifrån ett salutogent perspektiv.
Här är några saker vi kan tänka på när vi lägger grunden till vår planering:
Utgå från behov
Vilka behov finns i gruppen och hur tar jag hänsyn till dessa? Planeringen av undervisningen behöver utgår från elevers olika behov. Ett förhållningssätt för att möta elevers olika behov är genom differentierad undervisning. I ett differentierat klassrum är undervisningen varierad och eleverna får möjlighet att tillägna, bearbeta och visa kunskaper på olika sätt. Vi möter därmed eleven där eleven befinner sig.
Tydlig start och avslut på alla lektioner
Tydlig lektionsstruktur där agendan skrivs på tavlan och som innehåller följande:
- Tillbakablick från förra lektionen: För att sätta lektionen i sitt sammanhang och för att inkludera de elever som eventuellt varit frånvarande.
- Syftet med lektionen: Genom att skapa en förståelse för varför vi gör det vi gör så kan vi öka motivationen för innehållet.
- Lektionens olika moment med tidsangivelser. Allt eftersom lektionen pågår stryks de moment som avklarats och därmed fungerar dagordningen som en checklista.
Innan lektionen avslutas är det av stort värde att sammanfatta vad vi gjort och lyfta vad vi ska göra nästa gång.
Digitala verktyg
Så långt det är möjligt bör alla elever ha tillgång digitala verktyg, så som exempelvis läs- och skrivverktyg. För att öka tillgängligheten och för att inte förstärka hjälpmedelsbegreppet bör undervisning i digitala verktyg och digitala hjälpmedel vara en naturlig och självklar del för alla elever. Elever behöver utveckla strategier för hur de använder sig av digitala verktyg på ett effektivt sätt.
Stödstrukturer
Vi behöver bygga goda stödstrukturer kring våra elever, ett strukturerat undervisningsstöd. Vi kan exempel skapa stödstruktur genom att tillhandahålla olika analys-, skriv- och planeringsmallar, men också genom att undervisningen organiseras på så sätt att elevernas självständighet successivt ökar. Cirkelmodellen är ett exempel på en en stödstruktur där vi genom stöd och stöttning utmanar eleverna att klara allt svårare uppgifter.
Cirkelmodellen delar in undervisningen i fyra olika faser enligt följande:
Fas 1: Handlar om att bygga upp kunskaper kring ämnesområdet och att lyfta centrala begrepp etc.
Fas 2: Här får eleverna studera texter i genre och titta på exempel .
Fas 3: Här skriver eleverna en text gemensamt i exempelvis grupp.Fas 4: Slutligen så är eleverna väl rustade för att skriva individuellt.
Aktivt arbete med studiestrategier
Genom ett aktivt arbeta med att rusta elever med en välfylld verktygslåda med olika studiestrategier kan vi ge eleverna goda förutsättningar att nå målen i utbildningen. Arbetet med studiestrategier gynnar alla elevers lärande. För elever som är i behov av stöd kan det vara helt avgörande för huruvida de når måluppfyllelse, medan för andra elever kan studiestrategier vara det som lyfter dem till nästa nivå.
Hur vi ska arbeta med strategier behöver finnas med i planeringen och det behöver vara en naturlig och självklar del av planeringen. Vill du får tips om hur du kan arbeta med studiestrategier så kan du läsa mer i vår bok Studiestrategier i gymnasiet (även om boken har titeln Studiestrategier i gymnasiet tror vi att även ni som arbetar på högstadiet och inom vuxenutbildningen kan ha användning av den). I boken presenterar vi olika studiestrategier som är viktiga på gymnasiet och vid fortsatta studier. Till varje strategi finns konkreta övningar som kan göras med elever i undervisningen. Sammanlagt finns 47 övningar, med arbetsgång, vilket gör att de är lätta att komma igång med.
Så i planeringsarbete, lägg lite extra fokus på vad gruppen behöver – även om det kanske tar en del tid i anspråk så kommer det på sikt att vara tidsbesparande.
Ha det fint,
Diana, specialpedagog på gymnasiet
15/ 9 kommer jag tillsammans med Elevhälsan.se arrangera ett webbinarium som handlar Stödjande strukturer för ökad delaktighet. Fokus under webbinaret kommer vara hur vi kan arbeta med gruppen för att såväl ge ledning som stimulans. Deltar du i webbinariet ingår också ett paket med tillgängliga mallar. Vill du läsa mer om innehållet och vill ladda ner min checklista för ökad delaktighet så kan du göra det här: Elevhälsan.se – webbinarium med Diana Storvik
Är du intresserad av att boka mig som föreläsare? Här kan du läsa mer vad jag kan erbjuda: Föreläsning och workshop
Om du är intresserad av mitt material så finns det tillgängligt här: Mitt material
Vill du läsa gamla inlägg som lyfter vikten av studiestrategier så kan du göra det här:
Att undervisa studiestrategier
Strategier för lärande – En grundpelare i en tillgänglig lärmiljö
Undervisning i strategier – ett steg mot en tillgänglig lärmiljö
Att främja elevers självreglerande lärande
…………………………………………………………
Blogg: https://specialpedagogpagymnasiet.blog/
Hemsida: https://www.studiestrategier.se/
Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet 😀
För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/
Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år. Jag har även startat en facebookgrupp som heter Vi specialpedagoger och speciallärare – Grupp för kollegialt lärande. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och speciallärare.
