Att söka hjälp om man av någon anledning inte mår bra blir vanligare och vanligare, trots det når inte elevhälsan alla elever som har behovet av elevhälsans kompetens. Josefin och Malin på Spånga gymnasium har därför tagit fram mini- föreläsningar som framförs i klassrummen. De ämnen som föreläsningarna behandlar är stress, ångest, depression, psykisk hälsa, fysisk hälsa, samtycke, kränkningar/diskriminering, sömn samt hedersrelaterat våld och förtryck. Föreläsningarna pågår i en halvtimme och på grund av dessa har Josefin och Malin nått fler elever och fler elever har tagit kontakt med elevhälsan.
Josefin är skolsköterska, är från början utbildad lärare men har skolat om sig till specialistsjuksköterska för barn och ungdom. Malin arbetar som kurator, är utbildad socionom och har tidigare arbetat på LVM- hem och på socialtjänsten med barn och unga.
Berätta om det material ni har tagit fram, hur går det till och vilka ämnen behandlar det?
Hittills har vi tagit fram nio olika ämnen. Det är stress, sömn, fysisk hälsa, ångest, depression, hedersrelaterat våld och förtryck, psykisk hälsa, samtycke samt kränkningar och diskriminering. Föreläsningen om kränkningar och diskrimineringar är baserad på skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering. Vi brukar lägga upp det så att mentorerna kollar med sin klass vilket ämne de vill att vi pratar om och så får de rösta. Då får eleverna vara med och bestämma, känna sig delaktiga och vi märker att eleverna då är mer motiverade när vi kommer ut i klassen.
Vi kommer nästan alltid ut i klassen på mentorstiden och på vår skola är den 30 minuter. Vi har som krav att mentorn alltid ska vara med och höra samma sak, då kan mentorn också fånga upp eleverna och jobba vidare med frågorna. Efter varje föreläsning skickar vi ut en kort utvärderingsenkät där eleverna får svara på om de tycker att föreläsningen var bra, om något hade kunnat göras bättre och förslag på andra ämnen.
Vi gör i snitt två till fyra föreläsningar i veckan vilket når ut till ca 120 elever varje vecka. Vi märker att det är en mycket effektiv metod för att nå eleverna. I powerpointen har vi så lite text som möjligt med någon bild, så går vi igenom faktan om ett ämne och hur detta kan hjälpa ens situation. Vi försöker göra det så hands on och praktiskt som möjligt och ge tips på var eleven kan vända sig vid behov av mer hjälp.
Vi påbörjar och avslutar varje föreläsning på samma sätt och uppmanar eleverna till fortsatt kontakt om de vill prata med oss. Vi börjar också alltid med att säga att eleverna gärna får komma med frågor, men att om de kommer på något de vill berätta om relaterat till ämnet så är de välkomna till oss efteråt då det kan bli känsligt att ta i grupp. Sen riktar vi också vissa föreläsningar om en klass haft problem med en viss fråga.
Föreläsningen om kränkande behandling och diskriminering är baserad på skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi märkte att om det uppstod kränkande situationer på skolan så har eleverna inte alltid koll på vad man får och inte får göra. Då bestämde vi oss för att den här vårterminen ska vi gå ut till alla program och alla årskurser med just den föreläsningen så att alla får höra detta. Då vet alla vad som gäller.
Hur kom ni på denna idé?
Inom elevhälsan hör man ju väldigt ofta att vi borde jobba mer förebyggande. Vi borde göra mer av det istället för att bara ha enskilda samtal med eleverna och släcka bränder. Detta har gnagt lite i oss och man har ständigt ett dåligt samvete över att man inte arbetar mer förebyggande. Vi tror helt enkelt inte så mycket temadagar där man pratar om värdegrund eller hälsa för det glöms bort så fort. Att arbeta med dessa frågor oftare och kortare tid ger enligt oss bättre effekt. Vi vill också att eleverna ska vara delaktiga i besluten, så det inte alltid är vi vuxna som bestämmer.
Vi insåg ganska snabbt att vi behöver ha med oss mentorer och lärare på detta så de inte upplever att vi stjäl deras undervisningstid. Vi hittade därför små luckor för att få möjlighet att göra detta.
Den största utmaningen för oss har varit att bli bekväma att prata framför klasserna. Det är läskigt att stå där och bli granskade, men det är bra att utmana sig själv att göra det. Det är så roligt att göra något nytt för vi har gjort samma sak i många år och det är så lätt att arbeta på med samma metoder. Något vi också har märkt är att detta skapar en relation till eleverna. Vi vill ju synas och att eleverna ska ta kontakt med oss när de behöver vår hjälp. Efter att de hört oss prata blir de tryggare med vilka vi är, hur vi låter, hur vi ser ut vilket minskar avståndet mellan oss och eleverna. Det har också minskat avståndet mellan oss och mentorerna.
Hur har det tagits emot av eleverna?
Detta har genererat fler besök hos oss båda då vi har blivit mer synliga. Vi har också sett i enkäten vi har skickat ut att nästan 90% av alla elever har svarat att föreläsningen är mycket eller ganska bra, inte en enda elev har svarat att den var dålig. Enkäten har varit superhjälpsam i fortsatt arbete då eleven också får svara på vad som kan förbättras.
Hur arbetar ni med utveckling av materialet?
Vi vill gärna göra fler ämnen. Sen är det kanske vissa ämnen som ingen vill lyssna på och då lägger vi inte ner så mycket tid på det. Sen riktar vi såklart lite, det är inte alltid eleverna vill höra om till exempel sömn men sömn är A och O. Vi kommer hela tiden på nya ämnen, vi skulle till exempel vilja prata om våldsbejakande extremism. Vi håller också på att utveckla det befintliga materialet så det passar gymnasiesärskolan och språkintroduktionsklasserna.
Hur kom ni på att göra detta tillsammans?
För det första så behandlar vi ämnen som kräver bägges kompetens, och sen är det väldigt roligt att jobba tillsammans. Det känns tryggare att stå tillsammans framför klassen när man inte är så van vid att göra det. Vi har också kommit fram till att det är väldigt praktiskt att vi är två. Ibland när vi tar upp ett visst ämne så kan någon elev reagera kraftigt för att hen känner igen sig och då kan en av oss ta hand om eleven och en av oss fortsätta föreläsningen. Det är också lätt att bli lite blind när man föreläser för man tänker så mycket på hur man uppfattas då är det bra att ha någon bredvid som ser vad som händer i klassen.
Har ni några tips till hur andra skolor kan arbeta på samma sätt?
- Hitta tillfällen att komma ut i klass som inte konkurrerar med undervisningen.
- Effektiviserade det förebyggande arbetet. Tänk inte så storslaget, alltså. Håll det kort och gör det istället oftare.
- Börja med ämnen du känner dig bekväm med och utveckla sedan med hjälp av undersökningsenkät.
- Förankra er plan hos skolledningen.
Intervju och artikel skriven av Emmy Ottosson, Redaktör Elevhälsan.se