Blogg

Nobelpriset i medicin gick till kroppsklockan!

8 oktober, 2017

Nobelpriset i medicin gick i år till tre amerikanska forskare, Jeffrey C Hall, Michel Rosbash och Michel W Young. De premieras för sin upptäckt av de molekylära mekanismer som styr dygnsrytmen (cirkadisk rytm). Vi är biologiskt anpassade efter dygnsrytmen och var sak har sin tid. Nattetid har vi t ex högre halter av natthormonet melatonin och vår kroppstemperatur, ämnesomsättning och vårt blodtryck är på låga nivåer. Detta för att göra oss mindre aktiva och förbereda oss på sömn. På morgonen ökar t ex stresshormonet kortisol samtidigt som både ämnesomsättningen, kroppstemperaturen och blodtrycket stiger. På så sätt blir vi mer aktiva, vakna och man förbereds på att starta dagen.

 

Det vi kallar kroppsklockan är egentligen två saker. Den ena är den överordnade klockan, supria chiasmatiska kärnan (SCN), som styrs av ljus och mörker. Den andra delen är klockgenerna som finns i nästan alla våra celler. Klockgenerna styrs både av SCN och av matintag. Kroppsklockan tar tid på sig att ställa om sig. Något alla som rest och drabbats av jet-lag märkt av. Men även en så marginell omställning som från vinter- till sommartid påverkar levande varelser, en del mer än andra. Man har t ex sett en ökning av antalet hjärtinfarkter när klockan ställs fram och vi förlorar en timme. Första veckan efter tidsomställningen till sommartid kunde man se en ökning av infarkter med 5%. [1]

 

Eftersom kroppsklockan styr många av våra gener som kan kopplas till både sömn, ämnesomsättning, hormonutsöndring mm kan en störd dygnsrytm kopplas till både nedsatt kognitiv förmåga, sömnproblem, depression och flera neurologiska sjukdomar.

 

Förhoppningsvis kan den uppmärksamhet som kroppsklockan nu får genom ett Nobelpris leda till mer kunskap om och förståelse för varför det är så viktigt med regelbundenhet och rutiner. Att äta vid regelbundna tider, frukost på morgonen, lunch mitt på dagen och middag på kvällen är en viktig indikator för klockgenerna. Frukosten ger en signal om att köra igång systemen, sänka natthormonet melatonin och starta dagen. Att gå och lägga sig ungefär samma tid och kliva upp ungefär samma tid varje dag, oavsett om det är vardag eller helg, lov eller inte samt sommar som vinter är av största vikt för kroppsklockan.

 

Stort tack till Nobelkommittén för att de valde att uppmärksamma kroppsklockan och vikten av regelbundenhet i matintag och sömn och dess betydelse för hur vi mår i både kropp och hjärna!

Ung Livsstil 

[1]

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2008/10/30/hjartinfarkterna-okar-nar-klockan-stalls-fram/