Under perioden 2006-2013 ökade förskrivningen av ångestdämpande läkemedel till barn och unga med 22%. Ca 100 000 barn och unga mellan 0 och 24 år ges benzodiazepiner och liknande medel och en tredjedel av dem använder dessa medlen i mer än sex månader. Detta är i strid med både nationella och internationella rekommendationer. Rekommendationen är att medlen ska ges till vuxna och helst bara mellan två och fyra veckor. Detta då preparaten är beroendeframkallande och kan ge allvarliga biverkningar som t ex glömska och mardrömmar.
Anna Sidorchuk, epidemiolog vid barn- och ungdomspsykiatriska forskningsenheten på Karolinska institutet, menar att det är alarmerande och att den skadliga förskrivningen borde undvikas. [1]
Amygdala, den lilla mandelformade strukturen i hjärnans inre, spelar en stor roll för känslor som rädsla, ängslan och oro. Ångest, rädsla och oro förknippas med tillgången av serotonin i amygdala. Serotonin är en av många olika kemiska budbärare (signalämne/neurotransmittor) som krävs för att hjärnans celler ska kunna kommunicera. Med så kallade SSRI-preparat ökas tillgången på serotonin i Amygdala, något som kan ge minskad ångest. Detta är inte alltid fallet då man i senare forskning även sett att höga nivåer av serotonin kan ge upphov till ångest. Om det senare är fallet skulle SSRI-preparat kunna förvärra symptomen av ångest. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2015/07/Overaktivt-presynaptiskt-serotoninsystem-vid-social-fobi/
Neuropsykolog Åke Pålshammar beskriver hur SSRI fungerar. SSRI står för Selective Seretonin Reuptake Inhibition. Genom dessa preparat kan man få serotoninmolekylerna att stanna kvar längre i synapsklyftan (överföringen mellan två hjärnceller). De får därmed en längre verkan. Problematiskt är dock att serotonin har andra effekter på hjärnan och man påverkar inte bara känsloläget genom användning av SSRI. I en växande hjärna blir det än mer komplicerat pga.utvecklingsförändringar och ändrad känslighet under hjärnans mognad.
Rekommendationen för personer under 18 år är att främst ge behandling, inte läkemedel. Ångesttillstånd kan ses som en överaktiv amygdala. Genom t ex KBT kan man minska aktiviteten i amygdala och då minskar även ångest, rädsla och oro. Att jobba förebyggande och hälsofrämjande är en viktig del i att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga. Vi behöver ge mer utrymme i skolan för att förmedla kunskap om och verktyg för psykisk hälsa. Att få lära sig om hur kroppen och hjärnan fungerar, vad man själv kan göra, hur och var man söker tidigt hjälp är nödvändigt om vi ska vända ohälsotalen hos våra elever. Särskilt viktigt idag då vi ser att stressen hos eleverna ökar, mer tid läggs på skärmar och tiden till det tas från bl a sömn och rörelse. Riktlinjerna om att öka användning av digitala verktyg i skolan kräver att vi hittar nya vägar för att inte ytterligare spä på den psykiska ohälsan.
Under en heldag i oktober finns möjlighet att höra mer om bland annat amygdala, stress, skärmar samt hur man kan jobba förebyggande för ökad psykisk hälsa hos elever i en digital värld. Ordinarie pris för konferensdagen Skärmar, stress och hälsa är 2790 kronor men som medlem i elevhälsan.se gäller boka-tidigt-priset 1990 kr ända fram till och med den 21/9. Ange elevhalsan.se i er anmälan så får ni rabatten. Moms tillkommer. Läs mer om programmet och föreläsarna
[1]https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7014963
