Jag arbetar som specialpedagog på olika studieförberedande program. På ett studieförberedande program behöver vi stödja och vägleda eleven genom gymnasiet, göra eleven redo för gymnasiearbetet samt förbereda eleven för fortsatta studier. Vi behöver med andra ord hjälpa eleven att hitta strategier för att bli självständiga i sitt lärande. Exempel på hur vi kan arbeta med det har jag lyft i ett tidigare inlägg: Hur kan vi stödja och vägleda en elev genom gymnasiet för att göra eleven redo för gymnasiearbetet (och fortsatta studier)?
På såväl gymnasiet som i grundskolan har en elev, som riskerar att inte nå målen, rätt till stöd. Stödet ges i form av extra anpassningar och/eller genom särskilt stöd. Diagnos är inte något krav för att få stöd, utan det är behovet som avgör. Men hur fungerar det på högskolan? Vilka krav ställs där?
Jag har ställt några frågor till Heidi Wåxberg som arbetar som Funkasamordnare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Som Funkasamordnare så är det hon som ansvarar för att studenter som är i behov av stöd får det.
Vad krävs för att en student ska få stöd på högskolan?
Heidi berättar att om en student ska få pedagogiskt stöd så behöver studenten ha en diagnos och funktionsnedsättningen behöver vara varaktig (minst 6 månader eller längre). Det krävs att studenten har ett intyg som är skrivet av en sakkunnig person, tex en läkare, psykolog eller logoped. När det tex gäller dyslexi så kan intyget vara skrivet av en godkänd dyslexiutredare eller av en specialpedagog. Vad som är viktigt att tänka på om du som specialpedagog gör en utredning är att redogöra för resultaten från de normerade tester som är gjorda, en pedagogisk utredning är inte tillräckligt.
Heidi berättar vidare att om en student tex gör en dyslexiutredning så kan studenten ansöka om stöd redan innan utredningen är klar och då får ett villkorat stöd under 6 månader. Det är många som inte vet om det och därför ansöker de inte, vilket gör att de riskerar att komma efter i sina studier redan från början. Heidi har i år noterat att hon haft många studenter som blivit utreda för dyslexi så sent som i åk 3 på gymnasiet. Vad det beror på vet jag inte, men det innebär att de inte hunnit lära sig de hjälpmedel som finns till hands och det tar tid att lära sig.
Alla studenter, vid alla lärosäten, ansöker om stöd via https://www.nais.uhr.se/ och där laddar de även upp sina intyg.
Hur utreder ni studenternas behov?
Heidi berättar att de vid högskolan inte gör några utredningar, däremot hänvisar de studenterna vidare till tex Studenthälsan. Mitt råd är att att hjälpa eleverna så att de har sina utredningar klara innan de lämnar gymnasiet.
Vilket former av stöd finns vid högskolan?
De vanligaste formerna för stöd är:
- Anteckningsstöd: Det innebär att en annan student, som läser på samma program och i samma årskurs, kopierar sina anteckningar.
- Mentorstöd: Det innebär stöd i form av en mentor som studenten träffar två timmar i veckan för att planera sina studier. En mentor är tex en äldre student eller en pensionär.
- Anpassad salstentamen: En student kan också få anpassad salstentamen vilket tex kan innebära 50% längre tid, möjlighet att skriva på dator och möjlighet att använda uppläsningsprogram.
Detta är det vanligaste. Heidi berättar vidare: Det är behoven som styr stödet, det kan ju också handla om olika fysiska anpassningar.
Vilka problem har du sett?
Ett stort problem, enligt Heidi, är att många studenter inte vill ansöka om stöd, utan vill klara sig själva: Ofta kommer de först när de missat flera tentor och då har de ju redan kommit efter. Heidi fortsätter Ett annat problem är studenter som fått göra väldigt mycket muntligt under gymnasiet och inte fått träna på att strukturera sig i text. Här är ju tex stödjande mallar jättebra för att träna inför fortsatta studier.
Slutligen, hur tycker du att gymnasieskolan bör arbeta med elever som är i behov av stöd, för att övergången mellan gymnasiet och högskolan ska bli smidig?
Min tips är att uppmuntra eleverna att ansöka om stöd och att göra det i god tid, att träna dem i att planera och att träna dem på att använda hjälpmedel.
Heidi lyfter vikten av att redovisa resultaten från normerande tester i intyg. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om hur jag går tillväga när jag gör en läs- och skrivutredning utifrån normerande tester. Inlägget hittar du här: En enkel läs- och skrivutredning – som en del av den pedagogiska utredningen
Heidi lyfter också nyttan av att använda stödjande mallar. Detta är något som jag skrivit om i flera gånger, bland annat i följande inlägg:
Nytt läsår, nya möjligheter – Tillgängliga mallar i alla klassrum
Stödjande strukturer med hjälp av analysmallar
Språkstörning – Hur når vi den proximala utvecklingszonen?
/Diana, Specialpedagog på gymnasiet
För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet 👍 https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/
Kontonamn på Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ 😀)
Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.
