Till Aktuellt

7 januari, 2022

På spaning efter någon som lyssnar – aktivt lyssnade för lärande

Johan Olsson expert på Elevhälsan.se med fokus på psykosocial hälsa, prosociala klassrum, ger ännu en spaning.

Nu är tiden för terminsstart här. Både personal och elever gör sig redo för att möta varandra och för att möta de utmaningar som ligger framför dem. I de pandemitider som vi nu befinner oss i har ett uttryck används mer flitigt än andra; Håll i och Håll ut. Uttrycket har repeterats och sagts av allt från myndigheter till kommuner, både statsministern och kungen har kommunicerat vikten av att: Hålla i och hålla ut samt lagt till; håll avstånd. 

Att hålla avståndet kan vara svårt när det kommer till skolans värld. Många av de förhoppningar som både lärare och elever har inför terminens start är raka motsatsen till det. Motsatsen är på goda grunder. Mycket i skolans uppdrag, både det fostrande och pedagogiska uppdraget, grundar sig i det fysiska mötet. Genom mötet skapas lärande men innan det kan ske är mötets värde något annat. I mötet skapas först och främst relationer. Relationer vilka sedan ligger till grund när utmaningarna kommer. För utmaningarna kommer att komma. Som ett brev på posten och som ett paket, ibland utan avsändaradress och ibland som en ivrig brevduva. Utmaningarna är helt enkelt en del av lärandet och det är en del av att växa upp och utvecklas. Utan tvekar tillhör utmaningar skolans kärnuppdrag. När det fostrande uppdraget sätts på sin spets eller när lärande ska ske, helt enkelt när utveckling händer, kommer det vara relationerna som tar oss igenom det. 

Relationer hit och relationer dit kanske någon läsare tänker. Det är väl bara att arbeta på och inte fjanta och jamsa med. Till viss del kan jag hålla med. Grundantagandet att det bara är att arbeta på stämmer. Eller rättare sagt stämmer det att relationer kräver arbete. Likaså kan jag gå med på att det inte bara är att fjanta och jamsa med. Tvärtom, när relationer ska byggas blir det ibland både frågan om tuffa situationer, samtal och beslut. Inte nog med det, oftast tar det även tid och kräver mycket mod. För att nyansera bilden av uttrycket håll i och håll ut brukar jag ibland lyssna på Nisse Hellbergs låt: ”Håll i, håll ut, håll igen.” I texten uttrycker, i alla falla enligt mig, Nisse kärna i skolans uppdrag och kanske även i folkhälsomyndighetens budskap:

”Håll ut jag både vill och kan

Håll i för att det ännu finns tid

Håll igen till sista man

Håll ut, håll i , håll igen lite till

Överallt så tutar dem i luren 

Att himlen håller på att falla ner

Men det är en träff mitt i mitt huvud  

så länge jag står upp är det inte för sent”

I ett anat liv arbetade jag med att möta personer som befann sig i kris. Till viss del kan jag även idag, i mitt dagliga arbete som skolkurator, träffa personer i sådana situationer. I de situationerna kommer ett annat uttryck än Håll i och Håll ut till mig. Ofta hänfaller jag till krishanteringens fyra H för att veta vad jag ska göra. Kanske kan dessa fyra H vara det stöd som vi alla behöver när vi ska våga bygga relationer för lärande, inte minst under svåra tider. Möjligen är det till och med så att skolan, nu mer än någonsin, behöver gå tillbaka till det grundläggande och allmänmänskliga för att skapa hanterbarhet för alla och envar. När det kommer till att skapa detta är de fyra H:na, om ni frågar mig, oslagbara. Håll om, Häll i, Håll tyst, Håll ut. 

I dessa pandemiska tidevarv kanske den klassiska kramen eller handen på axeln måste omarbetas och kompletteras med icke-fysiska alternativ. Grunden är dock densamma, människor behöver känna att en annan människa är där. Häll i: i krisreaktioner kanske det rör sig om vatten. I andra situationer kanske det mer rör sig om en kopp kaffe, varm choklad, te eller ett glas saft. Den vi delar en fika med skapar vi relation till. Det är inte svårare än så. Vågar vi dessutom, som det tredje H:et fastslår vara tysta och lyssna på varandra då är vi en bra bit påväg mot att ha tillitsfulla relationer. Är det sedan till och med så att vi, i vår vardag, håller, som det fjärde H:et säger, ut och accepterar att det tar tid då är vi långt komna i att skapa hållbara relationer för lärande.

Det går att misstänker att ett av dessa fyra H:n är viktigare att träna än andra. Antagligen är det lika viktigt för lärare som elevhälsa, kringpersonal som skolledning och inte minst för elever i alla årskurser. Vilket H? Jo, det som handlar om tystnad och att våga lyssna. För hur gör man egentligen när man lyssnar? 

Vissa är bekväma lyssnare. De hör något litet, de faller bort i sina egna tankar för att där hitta egna exempel på det som den hör och planerar sitt eget nästa inlägg. Denna nivå av lyssnande kan kallas nivå 1. Den som blir lyssnad till på denna nivå kommer inte att känna sig särskilt lyssnad på. I lyssnandet på nästa nivå då händer något, lyssnandet börjar bli aktivt. Lyssnaren är aktivt närvarande och lyssnar med ett fördomsfritt och öppet öra. Kvittensen kan t.ex. vara att lyssnaren sammanfattar det som berättas. Redan nu börjar det bli mer utmanande. Belöningen återfinns dock hos den som berättar, vilken nu känner sig mer lyssnad till och bekräftad. Nu kommer den nivå, som skolan borde sikta på, den tredje. Svårighetsgraden ökar men även belöningen blir större. Det är på denna nivå möjligheten att bygga verkliga relationer för lärande och progression uppkommer. På den tredje nivån är lyssnaren både en aktiv lyssnare samtidigt som fler sinnen än bara det auditiva kopplas på. Kroppsspråk, mimik och betoning är de vanligaste komplementen till det som sägs. Samtidigt som lyssnaren lägger märker till orden och till och med vilka ord som upprepas läser den även mellan raderna. Kvittot på att den tredje nivån har uppnåtts uttrycks bland annat genom sammanfattningar, speglingar och att lyssnaren stämmer av om den har uppfattat och förstått rätt. Belöningen är guld och gröna skogar eller i vart fall solida relationer som håller för de utmaningar som lärande och utveckling innebär.

Snart står, elever som lärare, vid skolan och bankar på dess port. Förhoppningsvis är de flesta ivriga att få starta en ny termin. Samtidigt som iver finns kanske det kan vara läge att ge ett verktyg; verktyget att aktivt lyssna. Många kanske redan kan grunderna och då kan det vara läge att fördjupa kunskaperna än mer. Möjligen kan du som arbetar i elevhälsan föregå och erbjuda personal och elever att träna i lyssnande. Om elevhälsan inte har erbjudit kan väl du som skolpersonal ta tag i någon av elevhälsans representanter och säga: ”Hej, jag skulle vilja lära mig mer om hur jag kan använda lyssnande som ett verktyg för att bygga relationer.” Du som är skoledare kanske redan har planerat för att lyssnandet ska vara en prioriterad del av skolans verksamhet. Om inte kanske du nu kan ta tillfället i akt. Möjligen är det någon elev som läser denna text. Min uppmaning till dig är densamma som till skolpersonalen; ta tag i din lärare och be om att få lära dig mer om lyssnande.

Många har skålat in det nya året med nyårslöften och lovat att sluta med något. Istället för att sluta med något skulle jag vilja föreslå att vi börjar med något. Nej, föresten jag vill inte föreslå. Istället vill jag att vi ger varandra nyårslöftet att börja lyssna aktivt. Om inte för något annat så för att det är en nödvändighet för att lärande ska ske. För utan aktivt lyssnande inga relationer och utan relationer inget lärande. I dessa pandemitider kanske det även är viktigt att ta med sig samtliga de fyra H:na och gör verklighet av dem. För skoja skull kan vi till och med höja insatsen något och göra det med ett leende. För som ordspråket säger: ett gott skratt förlänger livet. Är det något som det aktiva lyssnandet också ger, förutom relationer, är det precis det, glädje. En glädje som känns igen när en elev har lyckats ta sig igenom utmaningar och kommer ut på andra sidan stärkt för att du mötte den och la ner det arbete som krävdes för att skap den relation som möjliggjorde det. Eller som Nisse Hellberg uttrycker det:

”Bland huvud som hänger

Är det inte lätt att stå emot 

Men jag har gett mig fan på

Att visa vägen på ett annat sätt

Med ett smil på min läpp ska jag ta mig fram 

Håll ut, jag både vill och kan

Håll i,  för det finns gott om tid

Håll igen,  till sista man

Håll ut, håll i , håll igen lite till”

Låt oss göra precis som Nisse föreslår och ge oss fan på att visa vägen på ett annat sätt.