Positiv psykologi är på frammarsch i svensk skola, men vad är egentligen positiv psykologi, och hur kan vetenskapen användas praktiskt i skolan?
Positiv psykologi är ett relativt nytt forskningsfält som växt fram som en motreaktion på den traditionella psykologins fokus på patologi och sjukdom. Inriktningen har istället lagt sitt fokus på att förstå, mäta och utveckla metoder och strategier för att stärka de faktorer som får individer och samhällen att blomstra och fungera som bäst.
Positiv psykologi är också vetenskapen om hur vi kan bygga resurser och stärka vår motståndskraft, vår resiliens, för att hantera utmaningar och på så sätt förebygga psykisk ohälsa. Forskningsfältet har en ambition att vara praktisk och idag används kunskapen inom många områden på både individ-, organisations- och samhällsnivå.
Positiv Pedagogik
När metoder från positiv psykologi tillämpas i skolan används begreppet positiv pedagogik. Positiv pedagogik syftar bl.a. till att ge barn och ungdomar verktyg för att förstå och påverka sitt eget välbefinnande och kan t.ex. handla om hur man kan stärka välbefinnande och motivation genom att upptäcka, använda och utveckla personliga styrkor, att hitta strategier för att uppmärksamma och ta vara på positiva känslor, att främja positiva relationer eller hur värderingar och en känsla av mening påverkar välbefinnande, drivkraft, engagemang och uthållighet.
Det finns ett antal vetenskapliga studier som visar att när skolor systematiskt börjar använda positiv pedagogik kan man se förbättringar i elevernas välbefinnande och resiliens samtidigt som elevernas ångest- och depressionssymtom minskar. I studier har man även kunnat se att elevernas socio-emotionella färdigheter utvecklats, att eleverna fick en större tilltro till sin förmåga samt att de upplevde ett ökat skolengagemang och förbättrade sina skolresultat.
PERMA – Byggstenar för välbefinnande
Många skolor använder sig av empiriska modeller som förklarar välbefinnande för att tydliggöra vad man som skola vill sträva emot; vilka friskfaktorer vill man stärka? En av de mest etablerade modellerna är PERMA-modellen, som beskriver fem byggstenar för välbefinnande som alla behövs för att vi ska må och fungera bra. PERMA är en akronym för orden Positiva känslor, Engagemang, Relationer, Mening och Arbete väl utfört/Att uppnå mål.
Det första skolprogrammet på svenska med positiv psykologi som grund är Studera Starkt. Programmet, som är baserat på just PERMA-modellen, är utvecklat av finska forskare på Helsingsfors Universitet och den Finska folkhälsan och har testats i ett antal studier både i finsk och svensk kontext med goda resultat.
Kom igång med Positiv Pedagogik på din skola
Vill du komma igång att arbeta med positiv pedagogik på din skola? I två artiklar framöver delar jag med mig av forskning från den positiva psykologin med tillhörande verktyg som relativt enkelt går att applicera i klassrummet.
I nästa artikel tittar vi närmare på A i PERMA- Att uppnå mål/Arbete väl utfört. Vi har alla ett behov av att känna oss kompetenta, att nå våra mål och att lyckas med det vi företar oss. Det stärker vår självkänsla och får oss att växa och utvecklas. Men hur rustar vi oss för att hantera krav och prestationsångest och hur lär vi oss att se misslyckande som en del av resan, något vi kan lära oss och utvecklas av?
Artikeln ger en inblick i forskningen kring Mindset och hur det kan påverka våra prestationer och våra möjligheter att lära och utvecklas. Jag delar även tips för hur du kan stödja ett Dynamiskt Mindset i klassrummet.
Hoppas vi ses!
Monica Erestam Starck
Gymnasielärare, MSc i Positiv Psykologi. Social Entreprenör genom My Strong Mind.
