Problematisk skolfrånvaro kan många gånger innebära ett stort lidande för individen. I takt med att en större andel unga vittnar om psykiska besvär och -ohälsa, så verkar också antalet elever med problematisk skolfrånvaro bli fler. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) driver projektet FATTA, som syftar till att öka medvetenheten och kunskapen kring det närvarofrämjande arbetet hos några utvalda skolor.
Det saknas i dagsläget nationell statistik på hur många elever som befinner sig i problematisk skolfrånvaro eller ligger i riskzonen för att hamna i detta. Området har länge varit eftersatt vad gäller statistik och forskning. Mycket tyder dock på att antalet elever med problematisk skolfrånvaro har blivit fler. Skolfrånvaron kan tolkas som ett uttryck för olika problem, brister och svårigheter som bör åtgärdas för att öka skolnärvaron.
I en kartläggning av kommunernas frånvarostatistik, genomförd av föräldranätverket ”Rätten till utbildning”, fann man att antalet elever med problematisk frånvaro har fyrdubblats sedan 2018. Siffor från CSN visar en liknande trend: andelen elever som fått sitt studiebidrag indraget har ökat kraftigt under de senaste 15 åren. Enligt Skolverket behövs det bättre kunskap om det arbete som sker i skolor för att förebygga frånvaro och främja närvaro.
Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH, har beviljats medel från Europeiska Socialfonden för att genomföra en förstudie. Projektet, med namnet FATTA, har som syfte att kartlägga och analysera skolornas arbete kring att främja skolnärvaro och förebygga frånvaro. Projektledare Gunnar Villevinge betonar vikten av att lyfta fram de styrkor som skolorna har i det närvarofrämjande arbetet.
– Det här är framgångsfaktorer som många fler skolor kan få ta del av och lära av, berättar han. Men det finns också utvecklingsområden som vi vill peka på, sådant som gör att skolornas arbete på sikt kan bli ännu bättre för att främja skolnärvaro.
I FATTA medverkar två utvalda gymnasieskolor och en grundskola i Stockholms län. Under hösten håller representanter från projektet i intervjuer, workshops och fokusgrupper med några av skolans personalgrupper och eleverna själva.
– Det är ett jättespännande arbete, där vi får tillfälle att träffa olika målgrupper, med ibland lite olika perspektiv på hur skolorna arbetar och kan arbeta mer närvarofrämjande. Genom att vi träffar företrädare från olika skolor ser vi också att det både finns likheter och olikheter med hur skolorna arbetar med området.
Ambitionen är att förstudien ska leda till ett genomförandeprojekt, som ska stärka ungas möjligheter att fullfölja studier och motverka studieavbrott.
– Det som vi under förstudien får syn på och identifierar som styrkor eller utvecklingsområden kan bli en slags försöksverkstad där de skolor som är med får möjlighet att utveckla arbetet på det här viktiga området, säger projektledare Gunnar Villevinge.
Förutom det kartläggningsarbete som görs på de utvalda skolorna, så samlar förstudien in enkätsvar från elevhälsan.se. Tanken med de digitala enkäterna, menar projektledaren, är att skolpersonal över hela landet ska ha möjlighet att bidra till förstudiens resultat och projektet FATTA:s arbete.
– Genom att vi når en bredare population än enbart de skolor som är med i förstudien så har vi en större möjlighet att förstå vad som görs och kan göras för att skolorna ska bli ännu mer närvarofrämjande. På längre sikt vill det bidra till att fler elever når sina och skolans mål, säger han.
Nu finns möjligheten för dig som jobbar inom skolan att bidra med dina kunskaper och erfarenheter! ENKÄTEN ÄR STÄNGD!
Klicka på denna länk för att komma till enkäten.
I samarbete med RSMH
