Aldrig har det förebyggande arbetet varit viktigare. Våra elever rör sig för lite, äter för onyttigt, sover för lite och spenderar allt mer tid framför skärmar, något som återigen bekräftas av bland annat Pep-rapporten 2019 samt Anders Hansens bok Skärmhjärnan. Man ser skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan olika socioekonomiska grupper. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och är därmed skyldig att se till att samma möjligheter till god fysisk och psykisk hälsa ges till alla individer och grupper, oberoende av vilka möjligheter och resurser hemmet kan ge.
Oavsett om man tror på de rapporter som visar att den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga eller om det är kraftigt överdrivet, något som Anette Wickström och Sofia Kvist Lindholm forskningsrapport visar, så är många barn och unga som behöver hjälp med sin livsstil. Om detta kan det väl inte råda något tvivel längre. Det spelar ingen roll om barn och unga söker sig till BUP på grund av psykisk ohälsa eller bristande livsstil. Har de tagit det steget så behöver de hjälp.
Om vi ska kunna vända och stoppa tillströmningen till BUP, då måste vi komma in tidigare och just jobba med livsstilen. Det säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare SKL, i en intervju med SVT den 5/3 2019. Att jobba förebyggande med livsstilsfrågor kan minska upplevelsen av ångest och depression, det visar forskningen, säger hon.
När våra elever får klart för sig hur viktigt det är att tillgodose de grundläggande behoven och vad det faktiskt innebär i antal timmar i sängen, med fysisk aktivitet och med skärmar samt vad och hur mycket man ska äta och dricka ökar deras chanser att göra bra val.
Genom de val man gör bygger man sig en grund att stå på. Ju stabilare den är desto bättre mår man och desto bättre går det i skolan. Huvudansvaret för detta byggande ligger på vårdnadshavarna men skolan har som sagt ett kompensatoriskt ansvar att ta hand, stötta och hjälpa dem i vars hem detta brister.
Det här bygget kräver att man varje dag tar flertalet beslut. När man ska kliva upp, när man ska gå och lägga sig, hur mycket och när man ska röra på kroppen, vad och när man ska äta och hur mycket tid man ska ägna åt skärmar. Det är ett ständigt pågående arbete. Elever som svajar hit och dit kommer inte att få med sig lika mycket av det som förmedlas i skolan. Det är först när eleverna står stabilt som de kan tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Genom att hjälpa dem till stadiga, stabila fundament att stå på har de möjlighet att nå de uppsatta kunskapsmålen. Då ökar elevernas chanser till både psykisk och fysisk hälsa och även till framtida möjligheter inom både studier och arbete. Det är lätt att tänka att det kompensatoriska arbetet med elevernas förebyggande psykiska och fysiska hälsa helt ska vila på elevhälsan men så är inte fallet. Detta är något som all personal på skolan behöver jobba med. Det finns till och med inskrivet i de övergripande målen för både grund- och gymnasieskolan.
Den 14/5 anordnar Elevhälsan.se en inspirationsdag om psykisk hälsa. Där kommer några av experterna att prata om hur man kan arbeta förebyggande och hälsofrämjande mot bättre psykisk hälsa. Jag är en av experterna som fått äran att bli inbjuden att prata om detta viktiga arbete. Jag kommer bl a att prata om hur det förebyggande arbetet i klassrummet kan se ut. Läs mer om dagen och boka er plats här.
Hoppas vi ses! 🙂
