Vi lever i en tid där allt fler drabbas av psykisk måendesvikt och där stress, ångest och nedstämdhet idag står för den största enskilda av samhällets totala sjukdomsbörda. Vi ser i dagsläget inga tecken på ljusning avseende denna negativa trend, snarare tornar det upp sig mer mörka moln på himlen och stormvarningar avseende vårt psykiska mående hörs nästan varje dag i media. Fenomenet är på inga sätt svenskt. Faktum är att WHO under en längre tid larmat om utvecklingen och redovisar siffror som pekar på att exempelvis diagnosen depression på många håll i världen har en närmast exponentiell ökningstakt. Parallellt med denna utveckling har vi under samma period haft en stark ekonomisk tillväxt, vilket får en att ställa sig frågan; ”Hur kan vi må så dåligt då vi har det så bra”? Teorierna som forskarvärlden presenterar är lika många som antalet forskare och rör sig från ett förändrat arbetsliv över förändrade sociala mönster till användandet av smartphones. Kanske är det så att vi ställer oss en fundamentalt felaktig fråga eftersom ingen verkar vara kapabel att hitta en röd tråd i de svar som ges? Kanske borde vi inte fråga oss varför lidandet ökat utan istället söka efter källan till frånvaron av välmående?
Om psykisk hälsa
Världshälsoorganisationen WHO beskriver hälsa i allmänhet som ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och alltså inte en direkt motsats till ohälsa. Hälsa enligt WHO betyder inte frånvaron av det som får oss att må dåligt utan istället närvaron av det som får oss att må bra. Av detta kan man dra slutsatsen att psykisk hälsa är en del av den allmänna hälsan, att psykisk hälsa är mer än frånvaro av sjukdom och att psykisk hälsa direkt kan sammankopplas med fysisk hälsa. Termen psykisk hälsa inbegriper enligt WHO ett tillstånd av psykologiskt välbefinnande där varje individ kan nå upp till sin fulla potential, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaron av psykisk ohälsa. En god psykisk hälsa innebär kort sagt att man mår bra och att man fungerar effektivt i sitt dagliga liv.
Frånvaron av psykisk hälsa (välmående) – en potent riskfaktor
Forskning visar att frånvaro av psykologiskt välmående (psykisk hälsa) är en kraftfull riskfaktor för att senare i livet drabbas av psykisk ohälsa. Exempelvis så har Individer med en fullständigt god psykisk hälsa, det vill säga en blomstrande sådan, lägst frekvens av hälsorelaterade begränsningar i vardagen och förlorade arbetsdagar. Vidare så visar forskning att baslinjen av psykisk hälsa har en avgörande roll för huruvida man löper risk för att drabbas av psykisk ohälsa längre fram i livet vid en kris, allvarlig motgång eller förlust. I en större forskningsstudie konstaterades att de respondenter som vid första undersökningstillfället hade en vissnande psykisk hälsa fem år senare hade sju gånger högre sannolikhet att drabbats av psykisk ohälsa. Undersökningen visar alltså att en förhöjd baslinje av psykisk hälsa minskar risken att drabbas av psykisk ohälsa längre fram i tiden, medan en sänkt baslinje av psykisk hälsa ökar risken. Logiken här handlar om att om jag över en längre tid har en låg grad av psykologiskt välmående och sedan drabbas av en kraftfull motgång eller kris i livet så är avståndet ner till den djupaste avgrunden i måendets svarta källare inte så stort jämfört med om min baslinje av psykologiskt välmående ligger på en betydligt högre nivå före det att jag drabbas av motgången eller krisen i livet. Ovanstående är därför något som med eftertryck borde öka efterfrågan på både psykiska hälsokontroller och mental friskvård i samhället.
Testa elevens psykiska hälsotillstånd innan ohälsan testar eleven
Skolan är en av de mest effektiva arenorna för att nå unga som mår dåligt. Idag genomförs redan hälsokontroller och hälsosamtal via skolan. Det är bra. Men för att verkligen säkerställa att alla elever får en likvärdig dialog och hjälp när det gäller det psykiska måendet, är det viktigt att införa psykiska hälsokontroller via elevhälsan på alla skolor. Att dessutom fokusera på den psykiska hälsan (välmåendet) och inte på psykisk ohälsa vid hälsokontrollen har en preventiv funktion genom att skolan redan innan eleven drabbats av psykisk ohälsa kan sätta in olika insatser för att eleven inte ska hamna i psykisk ohälsa. Dessutom klassas inte mätningar om välmående som medicinsk data på samma sätt som mätningar om ohälsa vilket underlättar informationshanteringen för skolan.
Att välja rätt psykometriskt instrument
Trots det ökade intresset för att studera och mäta psykologiskt välmående, saknas fortfarande konsensus avseende mätmetoder, och det finns idag ingen standardmetod eller mätinstrument för ändamålet, vilket försvårar för de elevhälsoteam som vill påbörja mätningar av elevernas psykiska hälsonivå enligt WHO:s definition. Den här workshopen har syftet att på ett djuplodat sätt gå igenom de existerande validerade instrument som finns att tillgå samt hur man bäst tolkar data. Samtliga validerade psykometriska instrument som mäter psykologiskt välmående (psykisk hälsa) är självskattningsskalor och bygger på individens egen subjektiva upplevelse av sitt psykologiska välmående snarare än på objektiva mått. Här får deltagaren en möjlighet att bekanta sig med dessa.
Delta kostnadsfritt
När: Tisdag den 16 nov klockan 15:00
Var: Digitalt via Zoom
Länk till webbinarium:
https://us06web.zoom.us/j/89150159810?pwd=Q0NMT3dtNXlCdnlTUStTYTdhejNadz09
Meeting ID: 891 5015 9810
Passcode: 955190
Om föreläsaren
Tomas Lönn arbetar idag inom primärvården som KBT Terapeut med specialfokus på hälsofrämjande psykologiska interventioner och som MHFA-instruktör genom Karolinska Institutet i Stockholm. Vidare så arbetar Tomas i organisationer runtom i landet med att såväl mäta medarbetarnas välmående med hjälp av validerade instrument samt att utifrån mätresultaten genom olika hälsofrämjande insatser hjälpa kunden att stärka medarbetarnas psykiska hälsa. Utöver detta har han även ett samarbete med ett stort antal elevhälsoteam runt om i landet som han handleder då det gäller preventivt arbete avseende ungdomars psykiska hälsa. Utbildningsmässigt har Tomas en masterutbildning i tillämpad positiv psykologi från University of East London, en psykoterapeutexamen med inriktning existentiell terapi från University of Sheffield samt en grundläggande psykoterapeutisk utbildning i kognitiv beteendeterapi (steg-1) från KBT Centrum i Uppsala. Tomas har också en licentiatexamen i Coaching Psychology från University of East London i bagaget.
