Våra elever spenderar allt mer tid med mobil, surfplatta och dator, inte minst i skolan. Skärmarna är en del av elevernas vardag och de är här för att stanna.
Det finns naturligtvis fördelar med detta; att utjämna skillnader i digital kompetens mellan pojkar och flickor samt mellan elever med olika bakgrund, och hemförhållanden, en förändrad syn på kunskap, utveckling av kritiskt tänkande, anpassning till arbetslivet mm.
Det kan dock bli många timmar framför dator, surfplatta och mobil och antalet timmar med skärm i skolan ska dessutom läggas ihop med elevernas skärmtid utanför skolan. När skärmtiden ökar blir också frågorna fler om vilken påverkan skärmarna kan ha. Många efterlyser också forskning kring vad det ökade skärmbruket kan ha för effekter på elevernas hälsa och skolresultat.
Skolan ska vila på vetenskaplig grund men än en gång känns den forskning man vänder sig till när det gäller skärmanvändning ensidig. Det finns flera studier och rapporter som stöder tanken på en-till-en i skolan men vad säger forskningen om eventuella risker och negativa konsekvenser av den ökade skärmtiden?
Mari Hysing och hennes forskarkollegor har tittat närmare på relationen mellan skärmar och sömn. I sin studie Sleep and use of electronic divices in adolescensce: results from a large population based study kom man fram till att det finns ett negativt samband mellan mycket skärmtid och lång insomningstid och förkortad sovtid. I sin slutsats skriver Hysing: Use of electronic divices is frequent in adolescence, during the day as well as at bedtime. The results demonstrate a negative relation between use of technology and sleep, suggesting that recommendations on healthy media use could include restrictions on electronic divices.
Någon som kopplat skärmtid till psykisk ohälsa är Jean Twenge, San Diego University. Hon och hennes kollegor har granskat enkäter med frågor om depressionssymptom från över en halv miljon tonåringar. Tre, fyra eller fem timmar skärmtid per dag ökar risken signifikant för självmordsförsök, tankar på självmord och allvarlig depression enligt Twenge.
Sara Thomée, Sahlgrenska intstitutionen Göteborg, forskar kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) kopplat till stress, sömnproblem och depression. Hennes avhandling från 2012 visar att intensivt användande av skärmar kan kopplas till både stress, sömnproblem och psykisk ohälsa. En slutsats är att det förebyggande folkhälsoarbetet även bör ge råd för hälsosam teknikanvändning, säger forskaren Sara Thomée.
Att sömn och skolresultat hänger ihop såg också Cristian Benedict i sin studie från 2014. 20 000 högstadie- och gymnasieelever ingick i studien och Benedict såg ett starkt samband mellan att sova sju, eller färre än sju timmar, per natt och att ha underkänt i ett eller flera ämnen. I sin sammanfattning skriver han: Our findings indicate that reports of sleep disturbance and short sleep duration are linked to academic failure in adolescents.
Med införandet av en-till-en behöver skolan tillgodose elevernas behov av återhämtning för att kompensera den ökade skärmtiden. Eleverna behöver dessutom få kunskap om hur skärmarna påverkar hur de mår och hur det går för dem i skolan. Skärmarna i sig är inte farliga, det är när skärmtiden går ut över de grundläggande behoven som de negativa konsekvenserna visar sig. Skärmar kan tillföra, störa eller förstöra, det gäller att lära sig när de gör vad och hur man ska förhålla sig till dem för att må så bra som möjligt och för att det ska gå så bra som möjligt i skolan.
Eftersom detta är ett så angeläget och aktuellt ämne anordnar Ung Livsstil en konferens om skärmar, stress och återhämtning. Här får deltagarna vetenskapliga fakta om skärmar, stress och skolresultat samt konkreta och handfasta tips och verktyg för att kunna erbjuda eleverna återhämtning och balans. Detta som ett led i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i skolan.
Läs mer om föreläsarna, innehållet och boka-tidigt-rabatten.