Christina Coco är legitimerad psykolog och specialistpsykolog i neuropsykologi. Hon arbetar på BUP-KIND/BUP-FoUU, den kliniska forskningsmottagningen för KIND i Stockholm. Där arbetar Christina med b.la. KONTAKT vilket är en klinisk social färdighetsträning och ursprungsmodellen till SKOLKONTAKT. Hon utbildar också i KONTAKT och SKOLKONTAKT på KIND.
Hej Christina! Berätta om KIND
KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) är ett forsknings- och kompetenscentrum. KIND har två organisatoriska tillhörigheter, Karolinska institutet men också Region Stockholms barn- och ungdomspsykiatri och specifikt BUP FOUU. BUP FOUU är BUPs forskning och utvecklingscenter. Inom KIND arbetar vi både med forskning, utbildning och utveckling. Forskningsansvarig för KONTAKT och SKOLKONTAKT är professor Sven Bölte.
Vad är SKOLKONTAKT?
SKOLKONTAKT är en social färdighetsträning i grupp för ungdomar med autism eller autismliknande svårigheter så det behöver inte vara att de har en faktisk diagnos. Det kan vara att ungdomarna väntar på en utredning eller har svårigheter som liknar autism men kanske inte i den grad att det resulterat i en diagnos. SKOLKONTAKT ska vara en insats för dem där det finns ett dokumenterat behov av att arbeta med sociala färdigheter i skolan. Vi tycker att insatsen bör erbjudas från ungefär årskurs 8 och uppåt. Det är också den gruppen vi har provat materialet på. Innehållet är ganska avancerat och kräver abstrakt tänkande, plus att det finns vissa inslag som rör vuxenblivandet och det ansvar det kan innebära. Syftet är att stötta elever med sociala svårigheter direkt i skolans miljö. Detta bl.a. då skolan är en plats där elever förväntas utveckla och använda sociala färdigheter.
Samtidigt så finns det inte så många insatser som är evidensbaserade inom skolan för att stötta ev. sociala svårigheter hos eleven. Därför ser vi behovet av SKOLKONTAKT. Sociala svårigheter i skolan kan leda till skolfrånvaro och psykisk ohälsa. I SKOLKONTAKT finns inslag av KBT och andra metoder så som observationsinlärning och beteendeaktivering. Främst innefattar SKOLKONTAKT olika typer av strukturerade gruppaktiviteter men det kan också vara ostrukturerade aktiviteter såsom exempelvis fika, både för att det kan vara trevligt och för att deltagarna kan få fylla på sockerreserven men också för att det är väldigt viktigt med en ostrukturerad social situation. Där ungdomarna kan öva på att småprata och förhålla sig till andra.
SKOLKONTAKT är en manualbaserad insats så det finns både en manual men också som tre arbetsböcker (en för grupptränare, en för deltagare och en för närstående/lärare) som man enkelt kan följa med tydliga instruktioner med vad som ingår för varje session. Konkret så innebär det att manual och arbetsbok för tränare är grupptränarnas främsta arbetsmaterial medan arbetsbok för deltagare och arbetsbok för närstående/lärare är förbrukningsmaterial som behöver köpas in löpande när nya grupper sker. En SKOLKONTAKT-grupp pågår under 12 sk. Gruppveckor där det för varje gruppvecka ingår tre sessioner (á 50 minuter/session).
Vad är det för material ni har tagit fram?
Professor Sven Bölte arbetade tidigare i Tyskland och där jobbade han tillsammans med kollegor för att ta fram en metod som kallas Frankfurtmodellen. När Sven sedan kom till Sverige så startade han KIND runt 2011 och började då att arbeta med projektet tillsammans med en annan psykolog som heter Nora Choque Olsson. De anpassade då KONTAKT till svenska förhållanden och så har det genomförts en stor randomiserad kontrollerad studie på metoden. Under studiens gång framkom det att många av ungdomarna som kände att de missade mycket i skolan för att deras deltagande i KONTAKT fanns utanför skolan och de var ofta tvungna att lämna skolan tidigare för att hinna till gruppträffarna. Vidare hörde också skolpersonal av sig under den stora studien av KONTAKT och beskrev att metoden hade passat väldigt bra som insats i skolan.
Senare när vi började att omarbeta metoden KONTAKT till SKOLKONTAKT så använde vi oss bl.a. av en referensgrupp, exempelvis med personal från gymnasieskolor och därefter så hade vi ett mindre utvecklingsarbete med SKOLKONTAKT för att se att materialet var användbart för att sedan ta det vidare till en randomiserad kontrollerad pilotstudie.
Hur kan elevhälsan använda sig av det materialet ni har tagit fram?
SKOLKONTAKT tänker vi ska vara en insats efter en individuell pedagogisk kartläggning och för att stötta sociala svårigheter. Vi tänker att det ska finnas ett rektorsbeslut för att kunna se ett behov av ett åtgärdsprogram genom särskilt stöd. Det tänker vi är grunden för insatsen. Det ska inte vara en insats som ges till vem som helst utan det ska finnas specifika behov för just den eleven. Då behövs det såklart ett samarbete mellan övrig skolpersonal, elevhälsa, rektor och familj. Det är sedan upp till skolorna själva vem som faktiskt utför insatsen. Vi rekommenderar att man skapar en intern handledarstruktur för att öka kvalitetssäkring, här tänker vi specifikt att elevhälsan kommer in då har vi en påbyggnadskurs för de som önskar att bli handledare i SKOLKONTAKT.
Vad har ni kunnat se för resultat av forskningen ni har granskat?
Vi har genomfört vad man kallar en randomiserad kontrollerad pilotstudie och det har vi gjort från 2018 till 2022 på en gymnasieskola. Sammantaget deltog 26 deltagare och dessa lottades till att antingen vara med i SKOLKONTAKT-gruppen eller kontrollgruppen, alltså det vi kallade aktivitetsgruppen. SKOLKONTAKT-gruppen utgick från det manualbaserade materialet, dvs det SKOLKONTAKT-material jag har beskrivit innan. De som lottades till aktivitetsgruppen ingick i ett mer ostrukturerat gruppsammanhang. Båda grupperna sågs under 12 gruppveckor och hade tre träffar per vecka ungefär 50 minuter per gång. Aktivitetsgruppen utgick inte från någon manual utan det var tre olika fokusområden för veckans tre träffar (någon typ av brädspel, fysisk aktivitet eller bakning) Sedan gjorde vi mätningar utifrån olika skattningsformulär före, efter (direkt efter och tre månader senare) som vi sedan kunde jämföra mellan grupperna.
Utöver det gjorde en kollega till mig Emma Leifler som är specialpedagog djupintervjuer (alltså en kvalitativ studie på pilotstudien för SKOLKONTAKT). Hon intervjuade elever som varit med i studien men också skolpersonal och skolledning i deras åsikt kring SKOLKONTAKT. Där beskrev de att de kunde se märkbara fördelar i det generella sociala beteendet och den sociala miljön i skolan. Mer specifikt beskrev de att SKOLKONTAKT var en tillgänglig, relevant och välplacerad insats i skolans vardag. De beskrev också att det var en kravfylld och komplex insats innan de lärt sig den helt. Det behöver man vara beredd på innan man implementerar insatsen. Ledningen beskriver också att man behöver se över personalsituationen då det är en tidskrävande insats. Det är inte en quickfix att arbeta med sociala färdigheter.
Sen har vi påbörjat men ännu inte publicerat en artikel rörande den kvantitativa datan utifrån de skattningsformulären som ingick i pilotstudien. Vid preliminära resultat kan vi se större förbättringar av specifika sociala färdigheter till exempel att inleda ett samtal, be om hjälp och samarbeta för deltagare i SKOLKONTAKT-gruppen jämfört med deltagare i kontrollgruppen. Vi kunde också se ökad upplevelse av livskvalitet, framför allt utifrån vänskapsrelationer och fysiskt välbefinnande. Eleverna i SKOLKONTAKT-gruppen rapporterade också mindre skolfrånvaro jämfört med aktivitetsgruppen. Vi kunde sammantaget se positiva tecken på att insatsen var genomförbar.
Hur ser ert framtida arbete ut?
Min kollega Anna Fridell arbetar just nu på den kvantitativa artikeln för att den ska publiceras. Annars arbetar vi med att starta upp utbildningar i SKOLKONTAKT-metoden, SKOLKONTAKT-grundkurs och SKOLKONTAKT-påbyggnadskurs. De första utbildningsomgångarna genomförs nu i höst men snart kommer det finnas kurser att anmäla sig till för våren 2023 via en anmälningslänk på vår hemsida. Grundkursen är redan fullbokad i höst så därför behöver vi så snart som möjligt också lägga upp kurserna för våren då det verkar finnas stort intresse.
Vad skulle du säga är en välfungerande elevhälsa gällande de frågor ni arbetar med?
Jag tänker att det är viktigt att se till varje elevs behov och försöka stötta upp i att följa skolans kompensatoriska uppdrag. Jag är mest insatt i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och framförallt autism och/eller ADHD. Där tänker jag att man kan arbeta på olika sätt för att stötta. Både titta på bemötandet och miljön eller som genom i SKOLKONTAKT träning för individen själv. Det är också viktigt att ha ett tätt samarbete med elevens familj och genom samtal med dem få information om vilka insatser som getts tidigare och vad som verkar ha fungerat/inte fungerat (se forskningsartikel av Leifler, Borg & Bölte, 2022 som jag bifogat per mail).
Är det något mer du vill berätta om projektet?
Jag vill säga att det inte bara är jag som har varit med och utvecklat SKOLKONTAKT utan det är ett teamarbete tillsammans med Professor Sven Bölte, Psykolog Anna Fridell och Specialpedagog Anna Borg. Utöver det har vi också haft ett fint samarbete med involverade skolor under utvecklingsarbetet och i pilotstudien.
Läs mer:
OM bl.a. SKOLKONTAKT (och ex den kvalitiva artikeln)
Intervju och artikel skriven av Emmy Ottosson
