Inom sömnforskningen har det gjorts många studier där man tittat på skillnaderna mellan vad man kallar morning type, evning type och neutral, dvs morgonmänniskor, kvällsmänniskor eller neutrala.
Den senaste i raden av studier kommer från forskare från Uppsala och Lunds universitet. Där har man genom att titta på blodprover från personer som identifierar sig som morgonmänniskor respektive kvällsmänniskor kunnat se variationer i en mängd specifika proteiner.
Man tittade närmare på proteiner som kan kopplas till diabetes typ 2 och hjärt- kärlsjukdomar. Fem av proteinerna fanns i högre halter hos personer som sov mindre än sex timmar eller mer än nio timmar, medan personerna som sov sex till nio timmar per natt hade låga halter av samma proteiner.
När man tittade på de personer som såg sig som utpräglade kvällsmänniskor såg man 17 olika markörer som visar en förhöjd sjukdomsrisk. Forskarna säger att deras resultat stämmer med tidigare forskningsstudier där man sett att personer som riskerar att få för kort sömn på grund av sena vanor löper större risk sjukdom.
Att de så kallade kvällsmänniskorna tenderar att få för lite sömn är något man kunnat se i flertalet sömnstudier. En grupp där vi ser många kvällsmänniskor är ungdomar. De har en större tendens att komma i säng sent. Detta har en biologisk förklaring då dygnsrytmen förskjuts något under tonåren. Det innebär att melatoninet, natthormonet som ska göra oss mindre aktiva och därmed redo för sömn, frisätts något senare. Unga är således piggare på kvällen och kommer i säng sent. Många av dem får därmed för kort sovtid vilket leder till att de somnar när de kommer hem från skolan. För att en tupplur ska ha avsedd effekt ska den vara i ca 20 minuter och inte ligga för sent på dagen. Tyvärr kan ungdomarnas tupplurar bli både en och två timmar lång. Detta gör i sin tur att man stjäl sovtid från nattsömnen och då är det svårt att somna på kvällen. Ännu en natt med för kort sömn blir ett faktum.
Kvällsmänniskor i gruppen ungdomar är extra allvarligt eftersom de behöver mycket sömn då deras hjärnor är i en fas av stor utveckling och tillväxt, och det kräver mycket sömn. I flertalet studier av ungas sömnvanor har kopplingen mellan sovtid och skolresultat påvisats. I en studie från 2014 såg Christian Benedict att det fanns ett starkt samband mellan att sova färre än 7 timmar per natt och att ha underkänt i ett eller flera ämnen. I studien ingick ca 20 000 elever i högstadiet och gymnasiet. Det Benedict påvisade är hur viktig sömnen är för att tillgodogöra sig utbildning. Sömnen har betydelse för den kognitiva förmågan, för minnesinlagringen samt för förmågan att fokusera och koncentrera sig. Sömnen är en del av inlärningsprocessen!
Genom att se till att komma i säng i god tid och se till att få minst 8 timmars sömn, hålla hårt på sovrutinerna, inte vända på dygnet på helgerna och hoppa över den långa tuppluren efter skolan kan man stabilisera dygnsrytmen och möjliggöra för tillräckligt med sömn och därmed för bättre skolresultat.
Den 3/12 finns möjlighet att lyssna när Christian Benedict berättar om hur sömn och skolprestation hänger ihop samt vad föräldrar och lärare kan göra för att säkerställa att elever inte lider av sömnbrist.
Anna Nygren, Expert på elevers sömn- och stressproblem samt värdegrund
