Till Aktuellt

9 augusti, 2021

Strategier för lärande – En grundpelare i en tillgänglig lärmiljö

Sommarlovet börjar närma sig sitt slut och på landets skolor arbetar skolpersonal med att förbereda det kommande läsåret. Nytt läsår innebär också nya möjligheter att prova och att implementera nya arbetssätt/ metoder. Det kan handla om ett stort skolutvecklingsprojekt, men också om att göra finjusteringar av redan igångsatta projekt. Uppstarten är mycket viktigt eftersom vi nu har tid att samtala kollegor emellan. För mig som specialpedagog innebär uppstartsdagarna att jag har tid med alla lärarna och därmed en möjlighet att lyfta frågor i syfte att öka tillgängligheten.

Till höger kan ni läsa om det webbinarium jag håller den 2 september!

Ni som följt mig genom åren vet att vi på min skola har tillgängliga mallar i alla klassrum, vilka är tänkta att fungera som goda stödstrukturer för att eleverna ska utveckla egna strategier. Strategier för sitt lärande är en grundpelare i en tillgänglig lärmiljö. Om alla elever ska utveckla goda studiestrategier behöver vi börja med att bygga goda stödstrukturer kring alla elever – det gäller såväl elever som är i behov av ledning som elever som är i behov av stimulans. I takt med att elevernas självständighet ökar så kan dessa stödstrukturer monteras ner (det kan gå olika fort för olika elever). Det kallas för scaffolding (eg. översättning byggnadsställning) och innebär att läraren tillhandahåller en stödstruktur, som successivt minskar, likt en byggnadsställning kring ett hus. I takt med att huset färdigställs monteras byggnadsställningen ner.

Om eleverna ska utvecklar egna strategier, behöver vi både undervisa och efterfråga strategier. När elever som läser på ett studieförberedande program lämnar gymnasieskolan ska de vara vara väl rustade för fortsatta studier och då är studiestrategier en viktig del. Arbetet med goda strategier är viktigt för alla elever och för elever som är i behov av stöd kan det vara helt avgörande, eftersom stödet som finns att tillgå vid högskolestudier mest handlar om hjälp till självhjälp.

Förmåga att sätta upp mål, planera, styra/reglera sig själva, genomföra och utvärdera sitt lärande kallas för metakognitiv självreglering. Zimmerman (2002) delar in självreglerat lärande i tre faser:

Planering, vilket handlar om processen som sker innan lärandet.

Genomförande, vilket handlar om processer som sker under lärandet.

Självreflektion (utvärdering), vilket handlar om processer efter lärandet.

I planeringsfasen behöver eleverna fundera över vad uppgiften går ut på och hur de ska planera sitt arbete. De behöver också fundera över vilka strategier som kan vara användbara. En stödstruktur som kan underlätta arbetet med att planera, tex ett längre fördjupningsarbete, är följande planeringsmall:

Vad går uppgiften ut på: Vad ska jag göra? Vilka moment ingår i uppgiften?

Tidsplanering: Hur lång tid bör respektive moment ta? När ska jag börja? När ska jag vara klar?

Moment klart: Sista kolumnen är tänkt att fungera som en checklista eftersom det alltid att skönt att kunna stryka och checka av.

I genomförandefasen handlar det om att kunna hålla sig till sin planering, använda sina strategier och reflektera kring vad som kommer härnäst. Hur långt har jag kommit? Fungerar min planering? Behöver jag ändra något i min planering? I den här fasen spelar tillgängliga mallar en viktig roll, de kan exempelvis fungera som en stödstruktur för analys. Här är ett exempel på en analysmall som eleverna kan använda om de gör en analys utifrån ett givet problem:

Mallen är tänkt att vara ett stöd för att kunna tolka information, se samband och gå från del till hel. Vill du läsa mer om hur du kan arbeta med att öka elevernas analytiska förmåga med hjälp av analysmallar så kan du göra det i följande inlägg: Tre steg mot ökad analytisk förmåga.

I sista fasen, som handlar om självreflektion, behöver eleverna reflektera kring hur det gick med lärandet. Vad lärde jag mig? Vilka strategier fungerade bra/ mindre bra? Och vilka erfarenheter kan jag ta med mig till kommande uppgifter.

Om våra elever ska utveckla goda studiestrategier behöver undervisning i strategier vara en självklar del redan i planeringsarbete. Ett nytt läsår är därför ett bra tillfälle att funder hur vi vill arbeta med strategier och ett tillfälle att arbeta för att strategier i lärandet ska genomsyra all undervisning.

Frågor som du och dina kollegor behöver samtala kring är: Vilka verktyg behöver våra elever? Hur ska vi undervisa strategier? Hur kan eleverna lära av varandra? Och hur kan vi på vår skola arbeta tillsammans? Det är frågor för ämneslag, arbetslag, skolledning och elevhälsa och det behöver var en självklar del i det dagliga arbete.

Det kan kännas som ett stort steg att komma igång, men egentligen handlar det om ett tänk och förhållningssätt. Vill du få tips på hur du kan arbeta så kommer jag tillsammans med Elevhälsan.se att arrangera ett webbinarium 2/9 på temat. Under webbinariet är fokuset på HURet och min förhoppning är att du ska få verktyg som du kan använda direkt på din skolan, i ditt klassrum. Vill du läsa mer om webbinariet så kan du göra det här: HÄR och där kan du också kostnadsfritt ladda ner min Checklista för ökad delaktighet.

En annan nyhet för det här läsåret är att alla mina mallar finns tillgängliga att köpa i min webbutik. I webbutiken kommer det att kontinuerligt fyllas på. De allra flesta av mina mallar levereras i redigerbart format och består av bildstöd som jag tagit fram.

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet, egnastaregier & pedagogiskt_material (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år. Jag har även startat en facebookgrupp som heter Vi specialpedagoger och speciallärare – Grupp för kollegialt lärande. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och speciallärare.

Ha det fint,
/Diana, Specialpedagog på gymnasiet