En viktig del i boken Studiestrategier i gymnasiet är själva handboken. Här är fokus på den praktiska undervisningen. Handboken lyfter hur vi som lärare kan arbeta för att våra elever ska utveckla goda studiestrategier i undervisningen. De studiestrategierna som vi lyfter syftar till att öka elevernas självständighet. Genom att öka elevernas självständighet ger vi eleverna verktyg som det har god användning av under sin gymnasietid, men som även förbereder dem för fortsatta studier på högskolenivå.
Boken Studiestrategier i gymnasiet lyfter vikten av att eleverna utvecklar goda studiestrategier som de har god användning av under gymnasiet och vid fortsatta studier på högskolenivå.
De olika studiestrategierna presenteras utifrån teorin om självreglerat lärande. Självreglerat lärande innebär att eleverna är aktiva i sitt lärande – sätter mål och planerar sitt lärande, styr sitt lärande mot målet och reflektera kring sitt lärande.
Bilden visar hur vi i boken har placerat in de olika studiestrategierna utifrån de olika självregleringsfaserna.
Lärandet delas in i tre faser:
- Planeringsfas, som handlar om den process som sker innan lärandet. Här handlar det om att skapa förståelse för uppgiften och formulera mål: Vad ska jag göra? Hur ska jag göra? Vilka studiestrategier ska jag använda?
- Genomförandefas, som handlar om den process som sker under lärandet. Om att styra sig i riktning mot målet, påminna sig om vad uppgiften var: Arbetar jag enligt min planering? Fungerar mina studiestrategier? Behöver jag ändra min planering?
- Utvärderingsfas, vilken handlar om processen efter lärandet. Hur gick det? Vilka studiestrategier fungerade bra? Vad kan jag tänka på till nästa gång?
I varje fas lyfter vi olika studiestrategier och till varje studiestrategi finns förslag på övningar, med steg-för-steg-arbetsgång, som kan göras direkt i klassrummet (totalt 47 övningar). Alla övningarna är lätta att komma igång med, och kan anpassas till olika ämnen och kurser. Varje studiestrategi avslutas även med frågeställningar för att kunna granska hur den egna verksamheten arbetar eller kan arbeta med strategierna.
När vi arbetar med studiestrategier behöver vi tänka progression och ha en plan för flera årskurser.
När vi arbetar med studiestrategier behöver vi också tänka progression, därför bör vi ha en plan för hur vi träna eleverna i studiestrategier under tre år på gymnasiet. När det exemplevis handlar om vetenskapligt skrivande bör vi ställa oss följande frågor: Vad gör vi i åk 1? Hur fortsätter vi i åk 2, för att eleverna ska vara redo för att skriva gymnasiearbetet i åk 3? Här är det viktigt att tänka på att alla elever är olika och att utvecklingen inte alltid, eller väldigt sälla, är spikrak.
Boken Studiestrategier i gymnasiet kommer finnas tillgänglig från och med den 27 maj 2022. Det ska bli spännande att se hur den tas emot. Jag hoppas ni kommer att tycka om den och att ni tycker att den kan bidra.
I mitt förra blogginlägg skrev jag om hur boken kan användas för kollegialt lärande, du kan läsa det inlägget här: Kollegialt lärande: Vad vill ni arbeta med under nästa läsår?
/ Diana, specialpedagog på gymnasiet
Vill du läsa gamla inlägg som lyfter vikten av studiestrategier så kan du göra det här:
Att undervisa studiestrategier
Strategier för lärande – En grundpelare i en tillgänglig lärmiljö
Undervisning i strategier – ett steg mot en tillgänglig lärmiljö
Att främja elevers självreglerande lärande
…………………………………………………………
Blogg: https://specialpedagogpagymnasiet.blog/
Hemsida: https://www.studiestrategier.se/
Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet 😀
För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/
Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år. Jag har även startat en facebookgrupp som heter Vi specialpedagoger och speciallärare – Grupp för kollegialt lärande. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och speciallärare.
