Nu är sommarlovet slut och eleverna tillbaka i skolan. Efter en minst sagt annorlunda vår, med allt vad fjärrundervisningen innebar, går vi mot en höst där vi åter har gymnasieeleverna på plats. Det var ett tag sedan jag uppdaterade min blogg, men nu är det åter dags. Detta blogginlägg handlar inte om covid-19, utan om strategier i lärandet.
Jag har i flera tidigare inlägg lyft de tillgängliga mallar som vi har i alla klassrum. Vi har under de senaste åren arbetat med implementering, i syfte att våra mallar ska bli en självklar del i vårt arbete för att göra undervisningen tillgänglig för alla elever. Som ett del av detta arbetade vi förra året tillsammans med boken Lektionsdesign. I undervisningen används mallarna idag ofta och därför är det dags att ta nästa steg. Målet är att eleverna själva ska se värdet i att arbeta med mallarna och vid behov välja en mall som en del av sin strategi för exempel arbetet med en uppgift.
När det gäller arbetet med att bygga stödstrukturer så behöver det finnas en progression. Till en början behöver vi arbeta aktivt med att bygga goda stödstrukturer, som vi allt eftersom monterar ner, i syfte att göra eleverna mer självständiga och förbereda dem inför fortsatta studier. Gymnasieskolans uppdrag (enligt läroplanen) är att arbeta för att alla elever ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. För att lyckas med det är det viktigt att eleverna har en välfylld verktygslåda av olika strategier. Om eleverna ska utveckla strategier behöver vi undervisa strategier, vi behöver prata strategier och vi behöver efterfråga strategier.
Ett exempel på en strategi är följande anteckningsmall, enligt Cornellsystemet, vars syfte är att hjälpa eleverna att systematisera sina anteckningar och att plocka ut det viktigaste.
Jag har i flera inlägg tidigare lyft denna anteckningsmall och du vill läsa mer om mallen kan du göra det i följande inlägg: Hur kan vi stödja och vägleda en elev genom gymnasiet för att göra eleven redo för gymnasiearbetet (och fortsatta studier)?
Om arbetet med strategier ska bli en del av undervisningen behöver det vara en del redan i planeringen. När vi på min skola har klasskonferenser formulerar vi en handlingsplan i syfte att öka delaktigheten och i denna handlingsplan brukar vi bestämma om vi ska lägga fokus på någon särskild mall. Det kan handla till exempel handla om att vi tycker att det är viktigt att eleverna i årskurs 1 hittar goda strategier för att anteckna och då lägger vi stort fokus på anteckningsmallen i alla ämnen under en period. Om du vill läsa om våra klasskonferenser så kan du göra det här: Under klasskonferensen formuleras en gemensam bas i syfte att öka delaktigheten.
I en tillgänglig lärmiljö bör det finnas gott om tillfällen att lära sig strategier och att påminnas om strategier. För att eleverna ska bli självständiga i arbetet med strategier behöver de få möjlighet att utveckla sin förmåga att reflektera över och utvärdera sitt lärande. Elevers studiestrategier är ett uttryck för deras metakognitiva förmåga, vilket handlar om en förmåga att kunna välja och använda strategier i lärandet på olika sätt.
I nästa inlägg kommer att fortsätta på samma tema och då kommer jag att skriva om metakognitiv självreglering som innebär en förmåga att sätta upp mål, planera, styra/reglera sig själv, genomföra och utvärdera sitt lärande.
Ha det fint,
Diana, Specialpedagog på gymnasiet
För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/
Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀
Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.
