Aktuellt

Våra Menskliga rättigheter

27 april, 2023

Mensen är en ideell förening som startades 2014 och arbetar med vad de kallar menskliga rättigheter. Rättigheterna utgår från att alla ska ha tillgång till och råd med det mensskydd de föredrar, alla ska ha kunskap om kroppen, reproduktion, mens och mensskydd, det ska finnas stöttande normer i samhället som ser till att det är enkelt att prata om mens och att det ska finnas en infrastruktur som gör det möjligt att sköta om sin mens på ett tryggt och hygieniskt sätt. I intervjun guidar Rebecka Hallencreutz och Sanna Vanno er i hur ni som är elevhälsopersonal kan prata med unga om mens.

Rebecka Hallencreutz fick sitt uppvaknande om mensrättigheter i samband med ett sommarprat och började då forska i ämnet genom att skriva en uppsats om mens i relation till global utveckling. Hon insåg först då hur stora konsekvenser som uppstår av bristande menshygien, ojämställdhet och tabun. Rebecka kom i samma veva i kontakt med forskaren Josefin Persdotter och de startade tillsammans organisationen MENSEN. 

Sanna Vanno är utbildad beteendevetare med fokus på sociologi och psykologi. Hon är projektledare i MENSENs aktuella projekt. Sanna har alltid känt en stark dragning mot sexualupplysning och började rikta sig åt det hållet medan hon studerade. Hon hittade då organisationen MENSEN som hade en studiecirkel som hon gick, efter det blev Sanna en del av styrelsen och satt där i flera år. Samtidigt som Sanna tog examen fanns det en ledig tjänst på MENSEN och Sanna var den perfekta rekryteringen. 

Vad för tips kan ni ge till elevhälsan för att prata om mens?

Sanna: Det handlar mycket om att bara uppmärksamma mensen och komma ihåg att den är mer än bara blod som kommer ur snippan. Det finns mycket känslor, tankar och åsikter kring mensen som gör den svårnavigerad. En bra jämförelse är när barn får glasögon, då är det noga att barnet går till optikern och får prova så att glasögonen sitter bra. Personalen informerar barnet om hur glasögonen ska förvaras och vad barnet ska göra med glasögonen när man ska sova eller träna. Medan när ett barn får mens så uppstår det ett liknande behov men de får i princip ingen information. Oftast får barnet information av sin mamma om vart bindorna finns när mensen kommer. Det hade varit väldigt bra om detta pratades om i tidigare åldrar och sedan följdes upp. Hur fungerar det för dig? Är det något du undrar över?

Det är viktigt då att elevhälsan ska kunna bidra med denna kunskap. Det är jättebra att se till att det finns mensskydd på skolan, till exempel på toaletterna. Vi har affischer som skolan kan sätta upp där de skriver vart mensskydd finns på just den skolan. 

En annan rolig grej som kan vara bra för elevhälsan att veta är att det ofta är ganska små medel som krävs för att skapa samtal om mens. Till exempel har vi i detta projekt ett Snapchat-konto där barn får ställa frågor. Jag fick då in en fråga från ett barn som undrade hur ofta hon behövde byta tampong. Hon beskrev att hon var ny på detta och att hon inte vågade gå till skolsköterskan. Jag frågade då varför och hon svarade att hon inte vågade prata om sånt ansikte mot ansikte. Jag frågade om hon kanske hade vågat göra det om skolsköterskan till exempel hade en skylt på sin dörr där det stod: Med mig kan du prata om frågor om mens, kroppen, känslor osv. Då svarade hon att ja, det hade faktiskt hjälpt. 

Det visar att det är viktigt att allt är explicit och tydligt utskrivet. Speciellt när mensen är omgärdad av så mycket tabu och hemlighållande så behöver man kanske vara lite extra tydlig med att det är ett ämne man får ta upp.

Rebecka: Mensen rör alla ämneskategorier, det räcker inte att biologiläraren pratar om det vid ett tillfälle för att sedan bocka av. Det gäller att åldersanpassa ämnet och prata om det övergripande vid tidig ålder så att det inte blir en så stor grej när de blir lite äldre. Det är också viktigt att barnen känner sig trygga med samtalsämnet och vem de kan prata med när de har frågor. Och kom ihåg att inte bara fokusera på problem och besvär som har med mens att göra, men samtidigt bör vuxna sprida kunskap om att man till exempel bör söka hjälp om man har jätteont av sin mens.

Det finns en generell oro i vuxenvärlden om att prata om mens. Man vill inte göra någon obekväm eller att det ska kännas för privat. Men barnen behöver få kunskap om menscykeln innan de får sin första mens. Därför har vi arbetat fram material och verktyg som underlättar samtal om mens anpassat för olika åldrar, så att barnen inte är utelämnade till att själva söka upp all fakta för då finns risken att de bara läser skräckhistorierna. Det är lätt att tro på det galna om man inte har kunskap och källkritik med sig. 

Hur ser drömläget ut för Mensens arbete?

Rebecka: Att menskliga rättigheter respekteras i hela samhället. Det långsiktiga målet är ju att vår verksamhet inte ska behövas alls!

Vart kan man följa ert arbete?

Sanna: Den främsta kanalen för organisationen är våran instagram mensen.se, sen är det också vårt arbete på hemsidan, www.menskompetens.se. Där går det att beställa eller ladda ner allt vårt material som specifikt riktar sig till dig som vill prata om mens med barn. Allt är dessutom gratis att ladda ner! 

Vad är det för material ni har skapat och hur kan Elevhälsan använda sig av det?

Sanna: Det mest användbara för elevhälsan är våra böcker, så vi har gjort en handbok som heter Menskompetens. Det är en handbok för dig som vill prata om mens med barn och unga och innehåller massor av tips, tricks och information på hur man kan tänka. Den innehåller också över 30 olika metoder som passar för alla olika åldrar. Mensen är så mycket mer än bara blodet. Det går också att fråga ert bibliotek om de kan ta in vår bok så kan ni låna den där. 

Är det något mer ni vill dela med er av?

Sanna: För barn och unga så är skiljelinjen mellan den professionella världen och den privata världen obefintlig. De går i skolan med samma personer som de sedan umgås med på fritiden. Det gör att det blir svårt att veta skillnaden mellan privata samtalsämnen och personliga. Många vuxna saknar också konceptet sexualitet som ett kunskapsämne och utgår ofta från egna erfarenheter eller relationer vilket automatiskt blir privat. Jag vill gärna trycka på att använda material och metoder som tagits fram för att lyfta mens till ett kunskapsämne. Man kan prata mer komplext om mens till barn om man bara gör det tydligt nog. 

Rebecka: Jag vill också gärna tipsa om att vi är en medlemsorganisation där man kan bli medlem och då får man ju också möjlighet att vara med på årsmöten och rösta om vad vi ska ha för verksamhetsplan. Om man är intresserad av att engagera sig.


Läs mer om MENSEN

Intervju och artikel skriven av Emmy Ottosson