Våra ungdomar sover allt mindre vilket visar sig i sjunkande betyg och minskad läsförmåga. Undersökningar som till exempel Liv och hälsa ung visar att många unga sover för lite och stressar för mycket. De har svårt att hänga med i undervisningen och missar lektioner för att de försover sig. Att ständigt vara tillgänglig via mobil och dator är en ny verklighet vars konsekvenser syns tydligt i de ungas vardag.
Enligt Hans Smedje, överläkare vid neuropsykiatriska enheten UAS, är ungdomar och unga vuxna den åldersgrupp i vårt samhälle där sömnproblemen ökar snabbast. Så många som 5-10% av alla tonåringar har en dygnsrytmstörning som försvårar deras anpassning till vardagslivet säger han.
Vi lever i ett samhälle som inte längre tar paus under natten. Det är inte länge sedan söndagsöppet i butikerna infördes. Idag kan vi handla mjölk dygnet runt, hyra film när vi vill eller boka en resa mitt i natten via nätet. 24-timmarssamhället gör att vi inte längre behöver skilja på och natt. Problemet är att våra gamla grottmänniskohjärnor inte hängt med i utvecklingen. De har fortfarande kvar sin biologiska klocka som styrs av ljus och mörker.
Många ungdomar är idag att betrakta som skiftarbetare. De har dagskiftet i veckorna med hyfsat bra tider för uppstigning och läggning. När helgen kommer går de över till nattskift med ”arbetstider” som kan sträcka sig ända in på morgontimmarna. Frukosten hamnar någon gång efter lunch och när söndagskvällen infinner sig är det alldeles hopplöst att lägga sig i hyfsad tid eftersom de bara varit vakna i några timmar. Sören Berg, docent och överläkare vid Lunds universitetssjukhus, säger att barn och unga sover så lite att de lider av jetlag. ”Ungdomar är uppe till fem på helgerna, vaknar som zombier på måndag morgon och är inte sig själva igen förrän på onsdagen. Det påverkar både hur de växer och deras intellektuella utveckling. Det är belagt att de får sämre studieresultat på grund av trötthet.” (DiWeekend 20-2007).
Vi behöver inte gå längre än till forskning om skiftarbete för att se konsekvenserna av att vända på dygnet. I ett temablad från Stockholms universitet ”Skiftarbete, hälsa och säkerhet” framgår att skiftarbete där nattskift ingår innebär högre risker för bland annat hjärt- kärlsjukdomar, bröstcancer och mag-tarmbesvär, till exempel magsår. ”Att arbeta natt och tidigt på morgonen är med andra ord inte förenligt med människans biologi och strider mot vårt behov av regelbundna sömn- och vakenhetstider. ” (sid 5)
Att gå emot sin biologi kan få andra svåra konsekvenser vilket framgår av flera rapporter, bland annat en gjord av Gregory et aI[1]. Studien visade att de som under uppväxten ”sov mindre än andra” senare skattade mera symptom av ångest, depression och aggressivitet när de var vuxna. Författarnas konklusion var att kort sömn sannolikt är en riskfaktor för senare psykisk ohälsa. Även Torbjörn Åkerstedt, Professor vid stressforskningsinstitutet, säger att en förutsättning för depression är att man slår ut sömnen. (P4 Extra
11/3 2013)
I En longitudinell studie som gjordes av Fredriksen, K. etal 2004 följdes 2259 elever under två år. Författarna fann ett tydligt samband mellan lägre självkänsla, högre nivåer av depressiva symptom och sämre betyg. Studien understryker betydelsen av sömn för att ungdomarna ska må bättre psykosocialt.
Vi vet att ungdomar sover för lite och ofta vid fel tidpunkt. Vi vet vilka konsekvenser det har, både på kort och lång sikt. Det som är positivt är att vi därmed bara behöver ägna oss åt vad vi ska göra åt det. Det är dock lättare sagt än gjort då det väcker ytterligare frågor.
Är detta något som skolan ska åtgärda eller är det föräldrarnas sak att ta tag i eller bör frågan lyftas upp på högre nivå och hamna på politikernas agenda?
Om det är skolans sak att åtgärda behövs mer resurser. Är det kommunerna eller regeringen som står för dessa eller skall det lösas inom ramen för skolans redan ansträngda budget?
Om det är föräldrarna sak att ta tag i behöver de få kunskap om betydelsen av sömn, kost och motion etc. samt stöd i hur man sätter upp regler och följer dessa samtidigt som man sköter sitt jobb, hemmet och familjen.
Om frågan ska upp på politikernas agenda behöver vi alla som jobbar med dessa frågor gå samman för att få dem att förstå vidden av problemet då det är uppenbart att de inte känner till detta. Vi måste få dem att se vilka konsekvenser sömnbrist och ständig uppkoppling får, både för individen och för samhället. Det kommer att stå oss alla dyrt om inget görs snart.
Vi måste hjälpas åt att hitta John Blund!
Anna Nygren
Författare
till boken Så funkar det! -sömn, stress och lite annat
[1] Parent-reported sleep problems during development and self-reported
anxiety/depression, atention problems, and aggressive behavior later in life. ARch Pediat Adolesc Med. 2008;162(4):330-5.
