Det finns stora skillnader mellan tjejers och killars livsvillkor, särskilt när det gäller risken för tjejer att bli utsatta för sexualiserade former av trakasserier och olika former av kränkningar och våld. Det visar en rapport från forskare vid Mittuniversitetet.
− Många elever har psykosomatiska besvär, depressiva symtom, skadar sig själva och är oroliga för globala problem, problem kopplade till ekonomi, arbete och utbildning samt att utsättas för våld och trakasserier, särskilt sexuellt våld. Rent generellt är det viktigt att följa upp den psykiska ohälsan bland eleverna, men de stora skillnader som finns mellan tjejers och killars psykiska hälsa är alarmerande, säger Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet.
Drygt hälften (24 av 41) av alla skolor med elever i årskurs nio i Västernorrlands län har ingått i studien. Rapporten, som inkluderade svar från över 1200 elever i årskurs nio i Västernorrlands län, avslöjar att över hälften av tjejerna hade fått en ”dickpic” det senaste halvåret, medan en liknande andel hade blivit utsatta för att någon hade bett om bilder eller videoklipp med naket eller sexualiserat innehåll mot deras vilja. Dessa siffror är betydligt lägre bland killarna.
− Resultaten från vår rapport visar på viktiga områden att arbeta med för att främja såväl ungas psykiska hälsa som deras rätt till ett liv fritt från våld och sexuella trakasserier. En förhoppning är att den ska ge elevhälsan och skolan som helhet en tydligare bild om vilka prioriterade områden som finns för det förebyggande arbetet, säger Albin Dahlström, doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper.
Sedan 2017 finns en nationell strategi för att förebygga mäns våld mot kvinnor och som innebär att det förebyggande arbetet ska intensifieras. Att arbeta förebyggande mot våld, att främja den psykiska hälsan och att arbeta för ett mer jämställt och jämlikt samhälle ligger också i linje med Agenda 2030. I rapporten konstaterar forskarna att tjejer i en ideal värld skulle ”ha rätt att uttrycka sin egen sexualitet och att utveckla den utan att utsättas för våld och sexuella trakasserier.”
− I verkligheten är det snäva ramar för tjejer där deras sexualitet ständigt kontrolleras, antingen genom att bli kallad ’hora’ om de anses vara ’för mycket’, eller inte tillräckligt underordnade, eller att osynliggöras om de inte anses vara tillräckligt sexiga, säger Katja Gillander Gådin.
Forskarna konstaterar i sin rapport att killar och män kan utöva våld och trakassera tjejer för att ”positionera sig i förhållande till varandra och att upprätthålla en dominant position i relation till tjejer och kvinnor. Även om det inte gäller alla killar innebär det att ojämlikheter vidmakthålls och att det kan gynna även de som inte är våldsamma, men som inte heller utmanar den rådande ordningen. Även tjejer som trakasserar andra tjejer kan bli en del i att upprätthålla en ojämlik genusordning.”
− Vi ser ett tydligt genusmönster, både tjejer och killar har oftast varit utsatta av killar på den egna skolan, killar från någon annan skola eller av en okänd kille. Vi ser att självskador bland tjejer var utbrett, där fyra av tio tjejer uppger att man skadar sig själv. Vi ser också att flickor i lägre utsträckning upplever att läraren bryr sig om dem som personer, att de litar på sina lärare och att de får beröm och uppmuntran, säger Heléne Dahlqvist, forskare vid Institutionen för hälsovetenskaper, Mittuniversitetet.
Skolan är en viktig arena för ungas hälsa ur många olika aspekter. Att känna delaktighet och att ha inflytande är betydelsefullt för hälsa och välbefinnande, men också för att lyckas i skolan. Ett mått på delaktighet och inflytande som använts i den här studien handlar om hur eleverna upplever samarbetet, kommunikationen och den demokratiska kompetensen i klassen.
Andra studier visar att de klasser som har en hög grad av delaktighet utifrån dessa tre dimensioner också har bättre betyg och lägre grad av mobbning, eleverna upplever en lägre grad av diskriminering på skolan och de rapporterar en lägre förekomst av sexuella trakasserier, både online och IRL.
− Arbetet för att minska ungas utsatthet för våld och trakasserier kan givetvis inte enbart ligga på skolan. Det behövs ett långsiktigt förebyggande arbete även i andra sammanhang där ungdomar finns. Vi hoppas också att många föräldrar läser rapporten får ökad kunskap och förståelse för vad unga, och särskilt tjejer, kan bli utsatta för, säger Albin Dahlström, doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper.
Rapporten är framtagen av forskare vid Mittuniversitetet i samarbete med Region Västernorrland och Länsstyrelsen Västernorrland.
Här kan du ta del av hela rapporten.
Artikel skriven av Ronney Wickzell vid Mittuniversitetet.
Foto. Nattawan Jayawan, Mostphotos.
