Elevhälsan - Disa metoden – ett sätt att lära sig må bra oftare.



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Disa metoden – ett sätt att lära sig må bra oftare.

Publicerad: 2007-05-13
Jag har under drygt fyra år arbetat med Disa metoden. Disa är en evidensbaserad metod med rötterna i kognitiv beteende terapi som förebygger stress och nedstämdhet bland tonårstjejer. Forskningen är gjord av Stockholms Läns Landsting, Avdelningen för Folkhälsa, genom psykolog Britt-Marie Treutiger.
Min största svårighet som skolkurator har alltid varit att jag ofta känt att jag möter tjejerna för sent. De flickor som söker upp mig har ofta mått relativt dåligt under en längre tid. Ibland vet de varför de mår psykiskt dåligt, men ofta har de ingen som helst aning. Det de kan ha gemensamt är att de känner en stor hopplöshet och hjälplöshet över sin situation och vet inte hur de ska göra för att förändra eller förbättra den. De hoppas bara att det ska ”gå över”. Den enda tillfälliga förändring de ibland hittar av egen kraft är att fly, ibland genom att bedöva sig själva med olika typer av självdestruktivt beteende.

 

Jag började arbeta med Disa metoden just för att den sades vara effektiv när det gäller att förebygga stress och nedstämdhet. Nu, fyra år och trehundrafemtio högstadieelever senare, vet jag att Disa gör så mycket mer! Disa medvetandegör och stärker! Disa hjälper tjejerna att klarare se både varför de mår dåligt och varför de mår bra. Disa tydliggör val och visar att de har förmågan att ta kontroll över sitt mående.

 

Dagens forskning visar att upp till 15 % av svenska flickor har depressiva symptom. Då får man inte glömma att hela 85 % meddelar att de mår hyfsat bra. Man kan också med god säkerhet påstå att de 15 % som inte mår bra har stunder då livet inte känns fullt så mörkt som det vanligtvis gör. Det är viktigt att lägga vikt på när, var och varför dessa stunder infaller. En känsla är en ofrivillig reaktion (positiv eller negativ) på en upplevelse i ens liv. Det kan vara en plötslig händelse, en situation man är i, eller tankar som mal.

Under tio lektioner (1 - 1,5 tim. per vecka) följer man ett arbetsmaterial där tjejerna, steg för steg, lär sig att känna igen sina tankar och känslor, och får därigenom en förståelse för var dessa kommer ifrån. Det finns perioder i allas liv då det av någon anledning känns lite extra tungt. Detta är lyckligtvis oftast övergående och en helt normal del av livet. Det måste man också vara medveten om. Det är dock fantastiskt underlättande för den enskilde att bli medveten om vad det är i just ens eget liv som gör att allt känns lättare. Det ger en känsla av att kunna påverka sin vardag och att inte vara hjälplös. Disa metoden är en ovanlig metod då man arbetar tillsammans i grupp under tio veckor (ca 1 - 1,5 tim/veckan) men där en mycket stor del av arbetet sker på individnivå. Man har mycket tid tillsammans men väljer själv hur mycket eller lite man vill dela med sig i gruppen av sina tankar. Gruppen stärks ofta på ett positivt sätt då man upptäcker gemensamma nämnare med fler i klassen än man till vardags umgås med och känslor som man kanske bär på visar sig vara delade med väldigt många.

Disa metoden är ett förebyggande program och inte en behandling och fungerar därför ypperligt i skolmiljön där man redan har alla tjejer närvarande. Man har möjlighet att till fullo arbeta förebyggande genom att ge alla tjejer denna värdefulla verktygslåda, inte bara de som vi vuxna bedömer ”behöver det”. Man vet inte vilka som i framtiden kommer att drabbas av allvarlig nedstämdhet men om alla får verktygen att känna igen och påverka sitt mående ger man tjejerna en större chans att må bra.

Självfallet har jag fortfarande elever som jag önskar att jag kunnat ”hitta” innan de mått dåligt så länge som de har. Vi har dock Disa undervisning inskrivet i verksamhetsplanen på den skolan jag arbetar på och alla tjejer i år åtta tar del av den. Genom detta ökar mina chanser att få kontakt med tjejer som jag annars inte skulle nå. Givetvis är Disa inte en mirakelmetod som alla elever tar till sig. Sådana metoder finns inte. Personligen tycker jag att om man har förmånen att kunna hjälpa en, två eller kanske tre elever i varje Disa grupp att se att de kan ta lite kontroll över sitt mående har man nått sitt mål med råge.



http://www.disa-metoden.com/




annonser

Föreläsare

Ämnen

Psykisk hälsa  Psykologisk motståndskraft  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se