Elevhälsan - Skolan avgörande för barn och ungas psykiska hälsa



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Skolan avgörande för barn och ungas psykiska hälsa

Publicerad: 2015-11-23
Forskning visar att en lyckad skolgång skyddar mot psykisk ohälsa längre fram i livet och olika former av sociala problem som till exempel kriminalitet och missbruk. Vilket ansvar skolan och elevhälsan har eller borde ha för barn och ungas mående är dock omdiskuterad, klart är dock att elevhälsan har potential att spela än ännu större roll än i dag.

Sverige är ett av världens bästa länder att växa upp i. Trots det finns tecken på att ungdomar i Sverige mår allt sämre, psykiskt. Den återkommande undersökningen ”Skolbarns hälsovanor” visar att den psykiska ohälsan bland ungdomar i Sverige har ökat sedan 80-talet. Det gäller i första hand ungdomar i årskurs 9, men även ungdomar i årskurs 7, framförallt flickor. I 2014-års undersökning uppger till exempel hela 57 procent av 15-åriga flickor att de har två eller fler psykiska eller somatiska besvär mer än en gång i veckan. Även flickors kroppsuppfattning har försämrats och hälften av 13- och 15-åriga flickor tycker att de är för tjocka. Flickor känner också allt större stress över skolarbetet – på fyra år har andelen stressade 13-åringar fördubblats. Även bland pojkar har förekomsten av psykiska och somatiska besvär ökat, även om nivåerna fortfarande är lägre än bland flickor. Registerstudier visar därutöver att andelen barn som skrivs in på sjukhus på grund av psykisk ohälsa mer än fördubblats under de senaste 20 åren, både bland pojkar och flickor.

Ingen kan med säkerhet säga vad den negativa utvecklingen beror på men ofta nämns faktorer som skolreformer, individualisering, skärmtid, ungdomsarbetslöshet och osäkra anställningsformer som delar av en förklaring.

Forskning visar att en lyckad skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för att motverka psykisk ohälsa. När främjande och förebyggande insatser inte når fram eller inte är tillräckliga behöver det finnas lättillgängliga stöd- och hjälpinsatser för de barn, unga och familjer som behöver dem.

Sveriges Kommuner och Landsting har i överenskommelse med staten bedrivit utvecklingsarbete tillsammans med olika orter under flera år just i syfte att barn och unga ska bli erbjudna rätt hjälp, i rätt tid och på rätt nivå. En utgångspunkt för arbetet har varit att många barn får vänta alltför länge på hjälp eftersom det i de flesta län är lång väntetid till den specialiserade barnpsykiatrin, BUP. I väntan riskerar barnens och ungdomarnas problem att förvärras. Samtidigt finns en insikt om att många av de barn och unga som BUP kunnat bli hjälpta med betydligt enklare insatser om det skett tidigt. Utvecklingsarbetet har därför fokuserat på att skapa en så kallad ”första linje” för barn och ungas psykiska hälsa och sådana verksamheter har vuxit fram på flera platser under de senaste åren. Vår metod har varit att stödja kommuner och landsting att utifrån sina unika förutsättningar bygga vidare på det som redan fungerar bra. Därför kan första linjen se ut på många olika sätt, beroende på vilken eller vilka verksamheter som fått uppdraget, till exempel primärvård, familjecentral, socialtjänst, BUP och ungdomsmottagning.

Kännetecknande för första linjens insatser är att de är tidiga insatser, det vill säga ges tidigt i livet eller tidigt i ett förlopp. Det förutsätter i sin tur att insatserna är lättillgängliga, exempelvis genom att barn och unga själva kan söka hjälp eller ta sig till en så kallad första linjeverksamhet nära barnet eller ungdomens vardagsmiljö. Att hjälpen går att hitta i nära anslutning till barnets eller ungdomens vardagsmiljö skapar också större förståelse för barnets eller ungdomens sammanhang och goda förutsättningar för kontinuitet i de fall det krävs längre kontakt eller uppföljning.

I ett tidigt skede kan enklare insatser ofta ge stor effekt och det är mer sällan än inom specialistpsykiatrin aktuellt att sjukdomsförklara eller sätta diagnos eftersom problemet ännu inte gett så stor påverkan i vardagen, blivit så cementerat eller allvarligt. Målet att ge en bra bedömning och bra hjälp snabbt, istället för att familjen faller mellan stolarna eller bollas fram och tillbaka mellan olika verksamheter beroende på om problemets bakomliggande orsak bedöms vara pedagogiskt, socialt, psykologiskt eller medicinskt. Det förutsätter att första linjen fungerar som ’specialister på att vara generalister’ – det vill säga på att kunna se hela barnet, ungdomens och familjens livssituation och problembild. Det är därför vår uppfattning att första linjen behöver tillgång till en bredd av olika kompetenser och yrkeskategorier, till exempel psykologer, socionomer, läkare, fysioterapeuter, dietister, specialpedagoger med flera, varav vissa traditionellt återfinns på specialistnivå.

Vilken eller vilka verksamheter som har ansvar för att ge första linjens insatser för barn och ungas psykiska ohälsa är inget område som är tydligt reglerat i lag. För att stödja utvecklingen av första linjen har Uppdrag Psykisk Hälsa därför tagit fram ett dokument som ska fungera som startskottet för en diskussion med myndigheter och professionsföreningar om första linjens målgrupper och insatser. Dokumentet finns tillgängligt på www.uppdragpsykiskhalsa.se och föreningar och myndigheter inbjuds till ett dialogmöte utifrån materialet den 19 januari 2016. Syftet är att skapa en gemensam nationell definition av första linjen och vilken hjälp som den ska kunna erbjuda barn och unga.

En i framtiden är det tänkbart att tidiga insatser vid tidiga tecken på psykisk ohälsa skulle ges inom elevhälsan – förutsatt att elevhälsan ges ekonomiska och kompetensmässiga förutsättningar för att utföra sådana uppgifter. En stor fördel med skolan som arena är att i princip alla barn finns där, och insatser skulle därför bli lättillgängliga ur barn- och ungdomsperspektiv.

 

Ing-Marie Wieselgren

Projektchef för Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL

Samordnare för frågor om psykisk o-/hälsa på SKL

Vänd frånvaro till närvaro – Guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner, (2013) Sveriges Kommuner och Landsting

Modellområdesprojektet 2009-2011; Psynk – psykisk hälsa barn och unga 2011-2014; Uppdrag Psykisk Hälsa: Aktion 2015






annonser

Föreläsare

Ämnen

utveckling  handledning  skola  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se