Elevhälsan - Elevhälsan - Hanna Antonsson (Skolinspektionen) - Elevhälsan mycket viktig för utsatta barn



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


BEO-bloggen

Om kränkningar och mobbning i skolan av Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.

Elevhälsan mycket viktig för utsatta barn

Vi på Barn- och elevombudet (BEO) kommer dagligen i kontakt med elevhälsans arbete i skolorna och kan se att elevhälsans personal har ett betydelsefullt och ofta svårt uppdrag. Kuratorer, skolpsykologer, specialpedagoger, skolläkare, skolsköterskor och andra kan spela en avgörande roll både för enskilda elevers möjligheter att må bra och lyckas i skolan och för skolornas arbete mot kränkande behandling. Elevhälsans personal har en särskild kompetens som är mycket värdefull i skolans förebyggande arbete men också i arbetet med att utreda och åtgärda kränkande behandling av enskilda elever.

 

De som jobbar inom elevhälsan är ofta de som upptäcker kränkningar då de träffar elever som mår dåligt, har skadat sig eller inte lyckas med skolarbetet. Allt detta kan vara tecken på kränkningar och mobbning. Jag tror också att många elever väljer att berätta om sin utsatthet just när de träffar en skolsköterska, skolpsykolog eller speciallärare eftersom det är ett tillfälle då de är ensamma med en vuxen och det finns tid att tala om vad de varit med om och hur de känner. Lärarna, som har ansvar för en hel klass, kanske inte alltid har den tiden för en enskild elev.

 

Vi på BEO ser också att de skolor som har ett bra förebyggande arbete mot kränkningar ofta har korta kommunikationskanaler mellan olika personalgrupper på skolan och en tydlig ansvarsfördelning för vem som gör vad i en utredning om kränkande behandling. Regelbundna samverkansmöten är ett exempel på hur personalen kan mötas och dela information om olika elever eller grupper där de kanske misstänker att kränkningar förekommer.

 

Under en utredning om kränkande behandling kan elevhälsans personal fungera som ett nav genom att prata med alla inblandade för att ta reda på vad som hänt: det utsatta barnet, den som mobbar, föräldrar, klasskompisar, skolpersonal och socialtjänsten. De kan också bidra med observationer och kartläggningar av elevgrupper där kränkningar sker, eller av hur skolan fördelar sin personal under raster och när elever förflyttar sig mellan lektioner och andra aktiviteter på skolan. Specialpedagoger och speciallärare kan spela en särskild roll, eftersom många av de barn som både utsätts för och utsätter andra för kränkningar har behov av särskilt stöd i skolan. Elevhälsans kompetens och erfarenheter kan också ha stor betydelse när man ska bedöma vilka insatser man vill göra för de inblandade eleverna.

 

Jag ser även en annan viktig uppgift för elevhälsan och det är att stötta de barn som utsätts för kränkningar. Det finns mycket man kan göra, till exempel erbjuda regelbundna samtal, stötta eleverna att söka mer hjälp och jobba för att skolan inte ska släppa frågan förrän kränkningarna upphört helt. Också de barn som kränker andra kan behöva hjälp. Man kan behöva ta kontakt med deras föräldrar och prata med eleverna själva för att förstå deras situation och vad som orsakar det utåtagerande beteendet.

 

Alla vuxna i skolan har ansvar för att motverka mobbning på kort så väl som lång sikt, men elevhälsans personal har en unik ställning eftersom de mer än andra som jobbar i skolan kommer i kontakt med elever som har det svårt på olika sätt. Också för att de har kompetenser som gör dem extra lämpade att möta och stötta dessa elever. Jag vet att det finns otaliga elever där ute som varit utsatta för kränkningar och blivit sedda och fått hjälp av någon från elevhälsan. Den personen minns eleverna för resten av sina liv.

 

Caroline Dyrefors Grufman

Inlagt 2014-12-02 12:01 av Hanna Antonsson (Skolinspektionen)| Läst 33921 ggr. | Permalink



annonser

Föreläsare

Ämnen

kärlek  utanförskap  mobbning  
Hitta fler föreläsare här