Elevhälsan - Elevhälsan - BEO-bloggen



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


BEO-bloggen

Om kränkningar och mobbning i skolan av Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.
Postat 2015-03-24 09:29

Elever som mobbar är barn som ofta själva mår dåligt

När ämnet mobbning diskuteras hamnar ofta den utsatta eleven i fokus. Vad som ska göras för att han eller hon ska må bättre. I det här blogginlägget kommer jag vända lite på resonemanget: Vad kan göras för eleven/eleverna som mobbar?

 

I våra utredningar kan jag ofta konstatera att de som utsätter andra för kränkningar ofta själva mår dåligt. Barn föds inte till mobbare, de blir det på grund av yttre omständigheter. Barn som utsätter andra är ofta själva utsatta på ett eller annat sätt och känner sig otrygga. Kanske har de svåra hemförhållanden eller har det besvärligt i skolan på olika vis. Det är heller inte ovanligt att barn som utsätter andra samtidigt själva blir utsatta.

 

I vissa fall ligger grupper bakom mobbningen. För att få vara med i gruppen kan det till exempel gälla att ha rätt kläder och umgås med rätt personer. Kanske finns det ledare i gruppen som drar igång mobbningen mot utvalda elever. De andra i gruppen hänger på, för de vågar inte annat. Följer de inte gruppens regler riskerar de att själva bli utsatta.

 

Jag skriver ofta om att alla barn och elever har rätt att känna sig trygga i förskolan och skolan. Skolan är enligt lag skyldig att göra allt den kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Jag får ofta frågan vad skolan kan göra för att få stopp på mobbningen. Som jag ser det finns det några viktiga grundförutsättningar för att lyckas:

 

1. Skolan har en viktig roll i att grundlägga värderingar om att man inte får kränka andra för att de inte beter sig enligt vad man själv eller gruppen uppfattar som normalt. Det kan skolan exempelvis göra genom att ständigt initiera diskussioner om normer och värderingar hos både personal och elever. De vuxna i skolan måste vara bra förebilder för eleverna.

 

2. Skolan måste aktivt jobba för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Här gäller det att även rikta uppmärksamhet mot barnen som utsätter andra för kränkningar. De barnen är ofta i stort behov av vuxenvärldens stöd och omtanke.

 

Det är viktigt att ha i åtanke - att barn som utsätter andra ofta har egna problem som de behöver vuxnas stöd för att komma tillrätta med. Den mobbande eleven kan känna att han eller hon är i en hopplös situation. Mobbaren vill egentligen inte mobba och kränka andra, men känner att ingen kan hjälpa honom eller henne att bryta det negativa mönstret och sluta.

Även om skolan inte uppfattat några varningssignaler om att allt inte står rätt till hos barnet som mobbar, så är själva agerandet - att kränka någon annan - naturligtvis oroande och något som skolan omsorgsfullt måste utreda och följa upp.

 

Många skolor tar ett stort ansvar och anstränger sig för att även möta och stötta de barn som utsätter andra för kränkningar eller mobbing. I många fall är barnets svårigheter väl kända av skolan som arbetar intensivt för att förändra situationen.

 

Ibland kan man dock se att skolan låter det utsättande barnets problematik och svårigheter ta överhanden. Skolan fokuserar så mycket på att den som mobbar är ett offer att de slätar över de kränkningar han eller hon utsätter andra barn för. Skolan kan av omsorg för det barn som utsätter andra avstå från att sätta in de åtgärder som kanske skulle behövas för att få kränkningarna av andra att upphöra. Andra gånger kan skolor ha svårt att se att ett barn själv är utsatt för kränkningar, eftersom barnet själv också utsätter andra.

 

Till sist vill jag vara tydlig med att skolans insatser för barn som utsätter andra aldrig får ske på bekostnad av de barn som utsätts för kränkningar. Skolan har en ovillkorlig skyldighet att ta varje kränkning på allvar och att få kränkningar och mobbing att upphöra.

 

Skolan måste klara att ha fokus både på den eller de utsatta barnen och på de barn som kränker.

 

Utan att tumma på sitt ansvar gentemot de barn som utsätts för kränkningar ska de också i varje situation vara uppmärksam på mobbarens behov av stöttning. Jag kan inte se att det finns några motsatsförhållanden mellan dessa två viktiga uppgifter.

Postat 2015-03-10 07:39

Varför söker många elever som mår dåligt inte upp elevhälsan?

Skolinspektionen håller just nu på med en granskning av elevhälsans arbete i grundskolans årskurs 6-9. Den övergripande frågan vi velat få svar på är om elevhälsans insatser motsvarar elevernas behov. Granskningen är inte helt klar ännu, men jag kan ändå redan nu berätta lite om resultaten, som jag tycker är anmärkningsvärda.

 

En del av granskningen består av en enkät som besvarats av 2 945 elever i årskurs 6-9 på de skolor som deltagit i undersökningen. Den visar att sex av tio flickor, och nära fyra av tio pojkar, upplever att de mått dåligt eller varit oroliga på grund av otrygghet, stress, nedstämdhet eller något annat under det senaste året. Något annat kan enligt frisvaren betyda depression, prestationsångest, katastroftankar, rädsla, självhat och ensamhet.

 

Det är nedslående att höra att så många ungdomar går runt med så svåra känslor. Frågan det väcker i mig är hur de får hjälp från vuxenvärlden, i det här fallet elevhälsan. Glädjande nog visar det sig att de flesta upplever att de har en god tillgång till elevhälsa. Av de som svarat uppger 93 procent att de har tillgång till en skolsköterska, 85 procent till en kurator och 56 procent till en specialpedagog. Däremot säger endast 38 procent att de har tillgång till en skolpsykolog.

 

Så långt ser det ganska acceptabelt ut, men det visar sig att trots att det finns tillgång till skolsköterskor, kuratorer, specialpedagoger och till viss del skolpsykologer, är det få elever som tycker att de faktiskt har möjlighet att söka upp elevhälsan för att få hjälp. Mellan 53 och 59 procent av eleverna uppger att de kan träffa en specialpedagog, skolsköterska eller kurator om de behöver. Endast 36 procent uppger att de kan träffa en skolpsykolog. Ännu färre uppger att de faktiskt också gjort det. Även om 50 procent säger sig ha träffat en skolsköterska det senaste året är det endast 16 procent som säger sig ha träffat en kurator och lika många en specialpedagog. Så få som fyra procent säger sig ha träffat en skolpsykolog.

 

Den självklara frågan blir varför så få elever söker sig till elevhälsan när de uppenbarligen säger sig ha tillgång till den och när så många mår så dåligt? Är det för att eleverna inte orkar ta tag i sina problem eller inte vågar, eller beror det på att elevhälsan inte finns tillgänglig i den utsträckning eller på de tider eleverna behöver? Jag har inget svar på den frågan, men jag vill gärna höra vad ni som jobbar inom elevhälsan och som läser den här bloggen tänker, så kommentera gärna nedan.

 

Elevhälsan kan fylla en mycket viktig funktion för elever som mår dåligt. Den som inte mår bra presterar också ofta sämre, vilket kan leda till sämre självkänsla och att man mår ännu mer dåligt. Elevhälsan kan bidra till att stoppa en sådan nedåtgående spiral. Jag tycker därför att det vore värdefullt om skolledningar och huvudmän på skolor runt om i landet, och även elevhälsans personal, tog till sig resultaten av den här granskningen och funderade över hur det ser ut på den egna skolan. Om det ser ut som i Skolinspektionens undersökning kan man behöva ta reda på vad det beror på att eleverna inte upplever att de kan ta kontakt med elevhälsan och att så få också gör det. Vuxenvärlden behöver reagera när en så stor andel unga ger signaler om att de inte mår bra och att de inte använder sig av den hjälp som ska finnas där för dem.

 

Läs mer om elevhälsogranskningen på Skolinspektionens webbplats:

Kvalitetsgranskning av elevhälsans arbete (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

 

Utöver enkäten omfattar Skolinspektionens gransking av elevhälsan intervjuer med elever, elevhälsan, rektorer och lärare från de 25 skolor som granskningen omfattar. Den slutgiltiga rapporten kommer att publiceras senare under våren 2015.

annonser

Föreläsare

Ämnen

kränkningar  värdegrund  kärlek  
Hitta fler föreläsare här