Elevhälsan - Elevhälsan - Specialpedagog på gymnasiet



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagog på gymnasiet

En blogg om specialpedagogik och gymnasiet
Postat 2020-11-29 21:10

En utopi kanske, men det långsiktiga målet för gymnasieskolan bör vara nollvision...

Mitt mål som specialpedagog på gymnasiet är att skapa en tillgängliga undervisning där vi gör allt för att varje elev ska lyckas nå sina mål. En utopi kan tyckas och kanske kommer det att fortsätta att vara en utopi, likt nollvisionen för trafiken (det långsiktiga målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor i Sverige). Men precis som med nollvisionen, behöver den långsiktiga målsättning för gymnasieskolan vara att ingen elev ska lämna gymnasiet utan en examen.

En del i mitt arbete (som jag också skriver mycket om här på bloggen) är att rusta eleverna med olika strategier för sitt lärande genom olika stödstrukturer. På den gymnasieskola som jag arbetar har vi tillgängliga mallar i alla klassrum och det är en form av stödstruktur. Mallar är inget som eleverna kommer att  använda om vi inte visar hur de kan användas och om vi inte låter eleverna pröva använda dessa i undervisningen. När det gäller arbetet med att bygga stödstrukturer så behöver det finnas en progression. Till en början behöver vi arbeta aktivt med att bygga goda stödstrukturer, likt en byggnadsställning kring ett hus, som vi allt eftersom huset färdigställs, monterar ner. Allt eftersom eleverna blir mer självständiga monteras stödstrukturerna ner.

Jag är övertygad om att alla elever gynnas av detta arbetet. Då lägger vi en god grund för att alla elever ska få möjlighet att utvecklas så långt som det är möjligt.

Ibland möts jag av att undervisningen skulle blir tråkig och enformig om vi arbetar med stödstrukturer. Jag tänker att så behöver det inte vara. Jag började arbeta med stödstrukturer i samband med att jag arbetade med casemetodik. Stödstrukturer gjorde det möjligt för mig att kunna vara kreativ, att kunna utmana, att kunna utgå från en A-niva (på den tiden MVG-nivå), att kunna låta elevernas frågor styra undervisningen.

Och vem behöver inte struktur? Tror vi alla behöver det. Tänk dig själv: Du ska på konferens, du vet inte vad syftet är, du har inte fått en agenda, du vet inte vad du förväntas göra, du vet inte när du får ditt kaffe, din lunch och du vet inte när ni slutar…

Vill du läsa om tydliggörande pedagogik, en viktigt utgångspunkt om vi ska lyckas med en nollvision för gymnasieskolan, kan du göra det här: Tydliggörande pedagogik på gymnasiet skapar goda förutsättningar för alla elever.

Här kan du läsa vidare hur vi kan arbetar med strategier för lärandet: Undervisning i strategier – ett steg mot en tillgänglig lärmiljö

Slutligen, här kan du läsa om hur vi kan arbeta med självreglerat lärande: Att främja elevers självreglerande lärande.

Så vad säger ni, är det dags för en nollvision för gymnasieskolan? 

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-10-11 18:29

Klasskonferens: Att formulera en gemensam bas utifrån ett salutogent perspektiv

I detta inlägg (och i mina två senaste inlägg) skriver jag om vikten av att skapa en struktur för att uppmärksamma och identifiera behov, formulera stödåtgärder och följa upp och utvärdera stödåtgärder. Genom strukturerade samtal får vi pusselbitar som vi kan använda i det främjande och förebyggande arbetet.

På den gymnasieskolan där jag arbetar träffas vi i olika sammanhang i syfte att följa våra olika klasser. Kring varje klass träffas vi, i lite olika konstellationer och forum, ca 11-12 gånger under ett läsår:

I detta inlägg kommer jag att beskriva klasskonferenser.

Jag träffar alla undervisande lärare kring en klass under våra klasskonferenser, som leds av mig som specialpedagog och skolans kurator. Kring varje klass träffas vi två gånger per läsår och varje konferens är 60 minuter. Klasskonferensen består av tre delar:

1. Grupp: Frisk- och riskfaktorer

2. Formulera en handlingsplan för gruppen. Planerar HUR vi ska arbeta med gruppen utifrån en gemensam bas.

3. Individ: Uppmärksamma anpassningar och behov

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är namnlc3b6s-teckning-8-e1573569687147.jpg
Klasskonferens är 60 minuter och består av tre delar: Grupp, individ och att formulera en handlingsplan

Vi börjar alla klasskonferenser med att titta på gruppen som helhet i syfte att beskriva gruppens frisk-/ framgångsfaktorer och riskfaktorer/ svårigheter. Konferensen inleds med att jag sammanfattar vad vi pratade om vid senaste klasskonferensen, visar senaste handlingsplanen, lyfter måluppfyllelsen och närvaro utifrån ett grupperspektiv.

Därefter tittar vi på gruppen utifrån frisk- och riskfaktorer. Vi arbetar med rundor för att alla ska komma till tals och vi börjar alltid med friskfaktorer. Blir vi medvetna om vad som fungerar väl i gruppen blir det också lättare att arbeta med gruppens riskfaktorerna. Vi pratar därefter om vilket gemensamt förhållningssätt som vi bör ha gentemot gruppen. Efter det formulerar vi en handlingsplan för gruppen, vi planerar HUR vi ska arbeta med gruppen utifrån en gemensam bas. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om att utgå från en gemensam bas, inlägget hittar du här: Stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar.

I handlingsplanen lyfter vi det som vi tror kan vara gynnsamt för alla elever, men kanske helt avgörande för om huruvida en del elever ska nå målen.

Exempel på handlingar är (viktigt att inte ha förmåga handlingar för varje klass - fokusera på några saker så att det blir genomförbart):

  • Tydlig struktur på alla lektioner: Vad ska jag göra? Varför ska jag göra det? Var ska jag vara? Vem ska jag vara med? När ska jag göra det? Hur ska jag göra det? Hur länge ska jag göra det? Med extra fokus på: Vad händer sedan?
  • Tydliga roller och instruktioner vid grupparbeten
  • Check-lisa till alla instruktioner
  • Utgå från A-nivå, för att ytterligare höja klassens resultat
  • Arbeta med att öka studieron genom tydlighet i när lektionen börjar med fokus på: Rutiner och ritualer och återkoppling från föregående lektion
  • Implementera anteckningsmall och arbeta för att eleverna ska bli förtrogna med mallen
  • Blanda eleverna i olika grupper och arbeta med gruppstärkande övningar

De individer som vi lyfter gör vi utifrån att vi tex behöver uppmärksamma behov och anpassningar eller för att ställa frågor kring bemötande/behov. Under klasskonferensen är fokus på gruppen till skillnad mot klassavstämningen där huvudsakliga fokus är på individ även om vi också tittar på gruppen.

När fokus ligger på grupp minskar risken att vi hanterar elever som individproblem och att vi då lättare ser att problem uppstår i lärmiljön. Att lyfta blicken och flytta fokus till grupp, till det som fungerar och bygga utifrån det som fungerar är viktig uppgift. 

/Diana, Specialpedagog på gymansiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-10-04 18:24

Klassavstämning: Att systematisk uppmärksamma, utreda, åtgärda och utvärdera

I detta inlägg (och i mitt förra samt nästa inlägg), skriver jag  om vikten av att skapa en struktur för att uppmärksamma och identifiera behov, formulera stödåtgärder och följa upp och utvärdera stödåtgärder. Genom strukturerade samtal får vi pusselbitar som vi kan använda i det främjande och förebyggande arbetet.

På den gymnasieskolan där jag arbetar träffas vi i olika sammanhang i syfte att följa våra olika klasser. Kring varje klass träffas vi, i lite olika konstellationer och forum, ca 11-12 gånger under ett läsår:

I detta inlägg kommer jag att beskriva klassavstämningen.

Var fjärde vecka har vi en avstämning för varje klass. Dessa avstämningar ligger i ett rullande schema och tiden vi avsätter är 45 minuter per klass. Vid klassavstämningen träffar jag, tillsammans med programrektor, klassens mentorer, för att gå igenom hur det går för klassen. Vi tittar på hur gruppen fungerar, hur närvaron ser ut och följer upp elevers anpassningar, måluppfyllelse etc. Under dessa avstämningar tittar vi på såväl individ som grupp och vi diskuterar åtgärder – fyra veckor senare följer vi upp, utvärderar osv.

På mötet går vi igenom statistiken för närvaron och uppmärksammar alla elever som har en total frånvaro på 10% eller mer (såväl giltig som ogiltig). Kan vi se något mönster när det gäller frånvaron, tex dagar, ämnen, tid på dagen, i samband med tex examination eller idrott? Vid mötet funderar vi kring åtgärder och en första åtgärd vid frånvaro är att mentorn har ett samtal med eleven kring frånvaron. Om närvaron inte blivit bättre när vi utvärderar vid nästa klassavstämning, kallar vi till ett nytt möte och vid det mötet deltar någon från elevhälsan. Syftet med mötet är att göra en frånvaroutredning och en skolplanering dvs. göra en plan för skolarbetet och bestämma lämpliga åtgärder. Vill du läsa mer om vårt arbete kopplat till frånvaro kan du göra det här: Att tidigt uppmärksamma och analysera elevers frånvaro.

Under avstämningen uppmärksammar vi elever som riskerar att inte nå målen och funderar om eleven kan vara i behov av till exempel extra anpassningar. Vi utvärderar också de extra anpassningarna som redan finns: Hur har det gått för eleven? Hur upplever eleven att det fungerar? Behöver vi göra några förändringar? Behöver vi utreda eleven vidare, tex göra en pedagogisk utredning för att undersöka om eleven är i behov av särskilt stöd?

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är avstamning-ind.-e1601816006173.jpg
Att skapa goda systematiska rutiner innebär att elever snabbt fångas upp och att åtgärder sätts in.

Vi tittar också på gruppen i stort, funderar kring frisk- och riskfaktorer. Vad fungerar bra, vilka är friskfaktorerna? Vad är utmanande, vilka är riskfaktorerna i gruppen? Finns det något som vi behöver göra för hela gruppen?

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är namnlos-teckning-9-e1601816137947.jpg
Vilka är frisk- och riskfaktorerna i gruppen? Finns det något som vi behöver göra för hela gruppen?

Under klassavstämningen, beslutar vi om en hel del åtgärder. Vi har en tydlig struktur för mötet utifrån våra rutiner kring närvaro och måluppfyllelse. Från klassavstämningen tar vi även med oss information till elevhälsan och till klassavstämningen har vi med återkoppling från elevhälsan. Genom att vara snabba kring insatser ser vi att antalet ärenden för EHT minskat. Att tex tidigt ha ett samtal kring frånvaro har för många elever inneburit att närvaron ökat, att vändningen kommit innan det hunnit bli ett allvarligt problem.

För mig, som specialpedagog, blir det många möten - vi har 16 klasser vilket innebär 16 möten i månaden. Men den tiden är mycket väl investerad.

Under klassavstämningen är fokus i huvudsak individ, även om vi också tittar på gruppen. Vid våra klasskonferenser (som jag kommer att skriva om i nästa inlägg) är fokus det omvända.

Till dess, ha det fint!

/Diana, Specialpedagog på gymansiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-09-23 18:12

Kartläggarmöte: Att hitta pusselbitarna i det främjande och förebyggande arbetet

Jag kommer, i detta och de kommande två inläggen, att skriva om vikten av att skapa en struktur för att uppmärksamma och identifiera behov, formulera stödåtgärder och följa upp och utvärdera stödåtgärder. Genom strukturerade samtal får vi pusselbitar som vi kan använda i det främjande och förebyggande arbetet.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_6741.jpg
Viktiga pusselbitar i det främjande och förebyggande arbetet

På den gymnasieskolan där jag arbetar träffas vi i olika sammanhang i syfte att följa våra olika klasser. Kring varje klass träffas vi, i lite olika konstellationer och forum, ca 11-12 gånger under ett läsår:

  • Kartläggarmöte i syfte att följa upp den screening som vi gör på alla elever i början av årskurs 1.
  • Klassavstämning som genomförs en gång i månaden för respektive klass.
  • Klasskonferenser som genomförs en gång per termin för respektive klass.

I detta inlägg kommer jag att beskriva Kartläggarmötet.

I början av läsåret för årskurs 1, genomför vi den digitala screeningen Kartläggaren i svenska, engelska och matematik. När man genomför screening på gruppnivå är det viktigt att analysera och följa upp resultaten. När testen är genomförda kallar jag ämnesläraren i svenska, engelska och matematik, mentorer och programrektor till ett analysmöte för respektive grupp. Syftet med mötet är att dels analysera resultaten på gruppnivå, men också att identifiera elever som fått lågt resultat. Vi har avsatt en timme för varje grupp.

Vi börjar med att titta på gruppen:

  • Vilka frisk/ framgångsfaktor kan vi se? Vilka är gruppens styrkor? Hur kan vi använda dessa styrkor i undervisningen?
  • Vilka riskfaktorer/ utmaningar kan vi se i gruppen? Vad behöver vi lägga extra fokus på?
  • Hur ser resultatet ut i de olika ämnena? Vilka tendenser kan vi se? Hur ser spridningen ut? Vad behöver vi arbeta med på gruppnivå? Hur kan vi differentiera undervisningen?
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_6742.jpg
Utifrån denna mall skriver vi vårt mötesprotokoll.

Efter att vi tittat på gruppen så identifierar vi elever som hamnat lågt och funderar kring hur vi ska gå vidare. Ett första steg blir att prata med elev och vårdnadshavare för att titta på resultatet och låta dem berätta om tidigare skolgång. Kanske behöver eleven någon form av stöd, tex extra anpassningar. Kanske behöver vi utreda vidare, tex göra en läs- och skrivutredning. Vill du läsa mer om arbetet med läs- och skrivutredning så kan du gör det i följande inlägg: En enkel läs- och skrivutredning - som en del av den pedagogiska utredningen

Att få en snabb första bild av våra elever och våra klasser ger oss värdefulla verktyg i vårt fortsatta arbete. Genom tidiga insatser är det möjligt att arbeta förebyggande och främjande. Förebyggande genom snabba insatser och främjande genom att vi lyfter blicken och tittar på gruppen och funderar kring hur vi kan lägga upp vår undervisning. Hur vi kan differentiera undervisningen och därigenom tillgodose elevers olika behov är ett ständigt pågående samtal. Under förra läsåret arbetade vi kollegialt med Helena Wallbergs bok “Lektionsdesign - en handbok” och det märks mycket i samtalen i olika möten. Vill du läsa mer om det arbetet så kan du göra det här: Kollegialt lärande – Ett samarbete mellan specialpedagog och förstelärare

Kartläggarmötet är först gången vi samlas flera lärare kring en ny klass och nästa möte av liknande slag blir klasskonferensen då samtliga undervisande lärare möts.

I nästa inlägg kommer jag att skriva om klassavstämningar, om hur vi där uppmärksammar och identifierar behov samt följer upp och utvärder våra insatser.

Till dess, ha det fint!

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-09-08 21:35

Att främja elevers självreglerande lärande

I mitt förra inlägg skrev jag om vikten av undervisning i strategier och om att elevers studiestrategier är ett uttryck för deras metakognitiva förmåga. Metakognitiv förmåga innebär en förmåga att kunna välja och använda strategier i lärandet på olika sätt. Begreppet metakognition brukar definieras som dels metakognitiv kunskap, som innebär olika strategier i lärandet och dels metakognitiv självreglering, som innebär en förmåga att sätta upp mål, planera, styra/reglera sig själva, genomföra och utvärdera sitt lärande. 

Självreglerat lärande innebär att eleverna är aktiva i sitt lärande, att de sätter mål och planerar sitt lärande, att de styr sitt lärande mot målet och att de reflektera kring sitt lärande. När det gäller självreglerat lärande har våra elever olika förutsättning, vi har både de elever som behöver LEDAS, som behöver goda stödstrukturer för att nå målet och vi har de elever som behöver STIMULERAS, som är i behov av att utmanas. Hur kan vi då arbeta med självreglerat lärande? På samma sätt som att undervisning i strategier behöver vara en del av undervisning och finnas med redan i planeringen, så behöver vi aktivt arbeta med självreglerat lärande.

Nedan ser du en bild som illustrerar de olika självregleringsfaserna:

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_6629.jpg
Självreglerat lärande. Fritt efter Partanen, 2019

Planera:

Eleverna behöver öva på att formulera mål och att planera sitt lärande. De behöver fundera kring vilka strategier som kan vara användbara. Vad ska jag göra? Och hur ska jag göra? Inte ovanligt att en del elever kan ha svårt att komma igång med uppgifter och en orsak till det kan vara att de inte förstått vad de ska göra. När eleverna vet vad de ska göra behöver de fundera kring hur de ska göra, vilka strategier som de kan använda sig av. Om eleverna ska kunna fundera kring hur användbara olika strategier är, behöver de ha en välfylld verktygslåda med strategier att välja mellan. I alla våra klassrum har vi tillgängliga mallar som kan fungera som strategier. Till hjälp för att planera sitt lärande skulle mallen nedan kunna vara.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är planering-av-uppgift-e1559396191762.jpg
En planeringsmall i syfte att hjälpa eleven att dela upp ett längre fördjupningsarbete och att sätta delmål.

Genomföra:

När eleverna formulerat mål och gjort en planering kommer vi till själva genomförandet. Att hålla sig till sin planering , använda sina strategier och reflektera kring vad som kommer härnäst. Hur långt har jag kommit? Fungerar min planering ? Behöver jag ändra något i min planering? Även i denna del kommer vi att möta elever som av olika orsaker har svårt att driva sin egna process, att hålla fokus och att slutföra sitt arbete. Viktigt är att arbeta nära eleverna, följa deras lärande för att kunna uppmärksamma de elever som är i behov av hjälp. Att aldrig lämna eleverna själva i sitt lärande, då kommer vi med största sannolikhet få ett antal elever som inte lämnar in sin uppgift.

Reflektera:

När uppgiften är genomförd kommer vi till den viktiga delen att reflekter kring hur det gick med lärandet. Vad lärde jag mig? Vilka strategier fungerade bra/ mindre bra? Och vilka erfarenheter kan jag ta med mig till kommande uppgifter.

Genom att aktivt arbeta med såväl elevers strategier i lärande som deras självregleringsförmåga kan vi utveckla alla elever såväl de som är i behov av LEDNING som de som är i behov av STIMULANS.

Ha det fint,

Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-08-20 19:52

Undervisning i strategier - ett steg mot en tillgänglig lärmiljö

Nu är sommarlovet slut och eleverna tillbaka i skolan. Efter en minst sagt annorlunda vår, med allt vad fjärrundervisningen innebar, går vi mot en höst där vi åter har gymnasieeleverna på plats. Det var ett tag sedan jag uppdaterade min blogg, men nu är det åter dags. Detta blogginlägg handlar inte om covid-19, utan om strategier i lärandet.

Jag har i flera tidigare inlägg lyft de tillgängliga mallar som vi har i alla klassrum. Vi har under de senaste åren arbetat med implementering, i syfte att våra mallar ska bli en självklar del i vårt arbete för att göra undervisningen tillgänglig för alla elever. Som ett del av detta arbetade vi förra året tillsammans med boken “Lektionsdesign”. I undervisningen används mallarna idag ofta och därför är det dags att ta nästa steg. Målet är att eleverna själva ska se värdet i att arbeta med mallarna och vid behov välja en mall som en del av sin strategi för exempel arbetet med en uppgift.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 879448cb-1521-4b71-bc08-19f977599bdd.jpg
De tillgängliga mallar som vi har i alla klassrum.

När det gäller arbetet med att bygga stödstrukturer så behöver det finnas en progression. Till en början behöver vi arbeta aktivt med att bygga goda stödstrukturer, som vi allt eftersom monterar ner, i syfte att göra eleverna mer självständiga och förbereda dem inför fortsatta studier. Gymnasieskolans uppdrag (enligt läroplanen) är att arbeta för att “alla elever ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.” För att lyckas med det är det viktigt att eleverna har en välfylld verktygslåda av olika strategier. Om eleverna ska utveckla strategier behöver vi  undervisa strategier, vi behöver prata strategier och vi behöver efterfråga strategier. 

Ett exempel på en strategi är följande anteckningsmall, enligt Cornellsystemet, vars syfte är att hjälpa eleverna att systematisera sina anteckningar och att plocka ut det viktigaste. 

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är dd757252-a836-40a1-9589-4f7753db3a57-e1539624936677.jpg
Cornellsystemet - ett system för att föra anteckningar.

Jag har i flera inlägg tidigare lyft denna anteckningsmall och du vill läsa mer om mallen kan du göra det i följande inlägg: Hur kan vi stödja och vägleda en elev genom gymnasiet för att göra eleven redo för gymnasiearbetet (och fortsatta studier)?

Om arbetet med strategier ska bli en del av undervisningen behöver det vara en del redan i planeringen. När vi på min skola har klasskonferenser formulerar vi en handlingsplan i syfte att öka delaktigheten och i denna handlingsplan brukar vi bestämma om vi ska lägga fokus på någon särskild mall. Det kan handla till exempel handla om att vi tycker att det är viktigt att eleverna i årskurs 1 hittar goda strategier för att anteckna och då lägger vi stort fokus på anteckningsmallen i alla ämnen under en period. Om du vill läsa om våra klasskonferenser så kan du göra det här: Under klasskonferensen formuleras en gemensam bas i syfte att öka delaktigheten.

I en tillgänglig lärmiljö bör det finnas gott om tillfällen att lära sig strategier och att påminnas om strategier. För att eleverna ska bli självständiga i arbetet med strategier behöver de få möjlighet att utveckla sin förmåga att reflektera över och utvärdera sitt lärande. Elevers studiestrategier är ett uttryck för deras metakognitiva förmåga, vilket handlar om en förmåga att kunna välja och använda strategier i lärandet på olika sätt.

I nästa inlägg kommer att fortsätta på samma tema och då kommer jag att skriva om metakognitiv självreglering som innebär en förmåga att sätta upp mål, planera, styra/reglera sig själv, genomföra och utvärdera sitt lärande. 

Ha det fint,

Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-06-07 15:24

Den ljusnande framtid är vår...

Efter en minst sagt annorlunda vårtermin kan vi åter höra studentsången runt om i Sverige. I år blir det ett mer stillsamt firande, utan studentflak och med social distansering. Frågan är om/hur fjärr- och distansundervisning har påverkat våra avgångselever. Vi har de senaste åren sett en uppgång av antal elever så får en gymnasieexamen. Enligt Skolverket var andelen elever som klarat sin gymnasieexamen på tre 2019 76,6% (2018 var siffran 76,1 % och 2017 75,2%). Förhoppningsvis fortsätter trenden uppåt även i år, trots att eleverna fått avsluta sina studier på distans.

För att få en gymnasieexamen ska eleven har godkänt betyg på kurser om minst 2250 poäng av totalt 2500 poäng. Av de kurser som eleven läser finns det också ett antal kurser där eleven måste ha godkänt betyg, även om eleven klara gränsen på 2250p. För högskoleförberedande program handlar det om följande kurser: Svenska eller svenska som andraspråk 1,2, 3, Engelska 5,6, Matematik 1b eller 1c och Gymnasiearbetet. För yrkesprogram handlar det om följande kurser: Svenska eller svenska som andraspråk 1, Engelska 5, Matematik 1a, Gymnasiearbetet och programgemensamma kurser om 400 poäng.

För hälften av de elever som inte klarar en gymnasieexamen handlar det om att de fått underkända betyg i ett fåtal kurser. Vanliga kurserna där att eleverna får betyget F är svenska, matematik och gymnasiearbetet. Den kurs som flest elever på högskoleförberedande program får underkänt i är matematik 2b. Matematik 2b är ingen kurs som har ett godkäntkrav i sig, men många elever läser kursen och enligt Skolverket är underkänt i matematik 2b en bidragande orsak till att många elever inte når 2250 godkända poäng.

Av alla elever som börjar på gymnasiet är det ca 24% som inte får sin gymnasieexamen inom 3 år. Av de elever som sommaren 2019 haft fem år på sig att slutföra sin examen (dvs de elever som började gymnasiet hösten 2014) hade 78% fått en gymnasieexamen. Det är på många sätt ett misslyckande för skolsverige. Vad är orsaken till att så många elever inte får gymnasieexamen?

Orsakerna till att en elev inte får en gymnasieexamen kan vara flera, tex psykisk ohälsa, stressproblematik, sjukdom, hög frånvaro, brist på motivation, brist på stöd eller att kurserna är för svåra. För att kunna arbeta förebyggande är det viktigt att varje skola nu analyserar de elever som inte fått examen för se orsaker och hitta mönster. Att en elev inte får en examen kommer sällan som en blixt från en klarblå himmel, dessa elever är ofta kända för elevhälsan och ofta finns det en gedigen information - titta igenom, se samtalen med olika glasögon - försök hitta ledtrådar. Prata med eleverna, fråga om de kan tänka sig att ställa upp på en avstlutningsintervju.

Mitt mål, som specialpedagog på gymnasiet, är att alla elever, utifrån sina förutsättningar ska få möjlighet att klara sin skolgång. Vi behöver skapa goda förutsättningar för alla elever. En del elever behöver vi leda och andra behöver vi stimulera. Detta kan vi göra genom att skapa goda stödstrukturer. Vi behöver skapa en kultur som utgår från elevers olika förutsättning. Under året har vi på min skola i haft ett stort fokus på differentierad undervisning och tydliggörande pedagogik i syfte att skapa en god stödstruktur för våra elever. I följande inlägg kan du läsa mer om detta:

Tydliggörande pedagogik på gymnasiet skapar goda förutsättningar för alla elever

Att implementera ett ”tänk” för ökad delaktighet

Hur kan vi stödja och vägleda en elev genom gymnasiet för att göra eleven redo för gymnasiearbetet (och fortsatta studier)?

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

Postat 2020-05-17 19:33

Specialpedagog: Ett varierat och mångfacetterat yrke

Att vara specialpedagog innebär att du har ett varierat och mångfacetterat yrke. Åsikterna och kunskaperna om vad en specialpedagog arbetar med går isär. Det är inte ovanligt att det finns en bild av att specialpedagogen är den som sitter och arbetar med enskilda elever dagarna igenom. Att specialpedagogen driver skolutveckling och arbetar mot organisation är inte självklart. Jag tycker att det är viktigt att poängtera att specialpedagog är en specialisering, som kräver en grundutbildning och en specialiseringsutbildning.

Hur bör då specialpedagogens rollbeskrivning utformas?  Vi behöver utgå från det som står i vår examensförordning och anpassa det utifrån de behov som finns på vår skolan. Specialpedagogen arbetar på skolnivå, gruppnivå och individnivå och arbetsuppgifter är främjande, förebyggande och åtgärdande. Specialpedagogen är en del av elevhälsan och elevhälsans arbete.

I slutet av varje läsår är det av vikt att utvärdera det som varit och att blicka framåt. Det är viktigt att se över sitt arbete och fundera på hur arbetet ska läggas upp det kommande året. Nedan tänkte jag beskriva några av de arbetsuppgifter som jag haft under läsåret 19/20. 

Tillsammans med rektor leder jag den pedagogiska ledningsgruppen som består av skolans förstelärare. Den pedagogiska ledningsgruppen har ett skolutvecklande uppdrag. Fokus för det här läsåret har varit hur vi kan differentiera undervisningen och skapa goda stödstrukturer. Som en del i detta har vi läst och diskuterat Helena Wallbergs bok ”Lektionsdesign – en handbok”. Vill du läsa om hur jag som specialpedagog arbetat tillsammans med skolans förstelärare så kan du göra det här: Kollegialt lärande – Ett samarbete mellan specialpedagog och förstelärare

Under året har jag lagt ett stort fokus på att utveckla och implementera olika stödstrukturer i form av stödmallar. Jag har i följande inlägg skrivit om vårt arbete med att ha tillgängliga mallar uppsatta i alla klassrum. Vill du lära med om detta kan du göra det här: Nytt läsår, nya möjligheter – Tillgängliga mallar i alla klassrum

I mina arbetsuppgifter ingår att säkerställa att våra rutiner kring extra anpassningar och särskilt stöd, frånvaro och elevuppföljning efterlevs. Jag ansvarar för överlämningar från tidigare skola och jag håller i genomförandet av screening av våra elever i åk 1. Jag har i ett tidigare inlägg berättat om hur vi genomför screening i åk 1. Inlägget hittar du här: Kartläggaren – en smidig och lätt screening. Jag arbeta med fortbildning och handledning av lärare inom det specialpedagogiska fältet. Nytt för i år är att jag fungerat som handledare för nyexaminerade lärare. 

Jag genomför lektionsobservationer utifrån olika perspektiv och detta sker på såväl på skolnivå som gruppnivå och ibland individnivå. Detta är något som jag fortsatt att göra även under vårens fjärrundervisningen, vilket varit väldigt lärorikt. Jag har i ett tidigare inlägg lyft hur jag arbetar med lektionsobservationer. Inlägget hittar du här: Lektionsobservation – ett värderande verktyg som kräver ödmjukhet.

Var fjärde vecka har vi avstämningsmöte kring respektive klass. Då träffar jag, tillsammans med programchef, klassens mentorer, för att gå igenom hur det går för klassen. Vi tittar på hur gruppen fungerar, hur närvaron ser ut och följer upp elevers anpassningar, måluppfyllelse etc. Under dessa avstämningar tittar vi på såväl grupp som individ och vi diskuterar åtgärder – fyra veckor senare följer vi upp, utvärderar osv.

Jag träffar alla undervisande lärare kring en klass under våra klasskonferenser som leds av mig som specialpedagog och skolans kurator. Varje klasskonferens är 60 minuter och består av tre delar:

  • Grupp: Beskrivning av gruppen utifrån frisk- och riskfaktorer.
  • Individ: Uppmärksamma elevers anpassningar och behov.
  • Formulera en handlingsplan för gruppen. Planerar HUR vi ska arbeta med gruppen utifrån en gemensam bas.

Under klasskonferenserna ligger tonvikten på gruppen, men även individer lyfts. Vill du läsa om våra klasskonferenser så kan du göra det här: Under klasskonferensen formuleras en gemensam bas i syfte att öka delaktigheten.

Jag arbetar också en del med studieteknik och jag träffar såväl klasser som enskilda individer. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om studieteknik. Inlägget hittar du här: Att arbeta med studieteknik – En del i elevhälsans förebyggande och främjande uppdrag.

Tillsammans med lärarna gör jag de pedagogiska utredningarna. Jag håller i kartläggningsmöte, där jag träffar de lärare som undervisar eleven som vi utreder. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om kartläggningsmöten. Inlägget hittar du här: Kartläggningsmöte – en del av den pedagogiska utredningen. Jag gör en del läs- och skrivutredningar och i följande inlägg kan du läsa om det: En enkel läs- och skrivutredning – som en del av den pedagogiska utredningen.

Som en del av vår handlingsplan för att främja närvaro, har vi något som vi kallar för skolplaneringsmöte, i syfte att tidigt utreda orsakerna till en elevs frånvaro. Vid dessa skolplaneringsmöten deltar någon från elevhälsan. Jag har i ett tidigare inlägg lyft vikten av att arbeta närvarofrämjande. Inlägget hittar du här: Vikten av att främja närvaro i syfte att minska andelen elever med problematisk skolfrånvaro.

Tidigare i år blev jag intervjuad om mitt arbete i Anna och Philips lärarpodcast, vill du lyssna när jag berättar kan du göra det här: Avsnitt 252: "Ökad delaktighet genom fokus på behoven i varje enskild grupp".

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-04-28 19:25

Hur kan vi resonera kring betygsättning och när kan vi tillämpa undantagsbestämmelsen?

I mitt förra blogginlägg skrev jag om betygsättning vid fjärr- och distansundervisning. I detta inlägg kommer jag fortsätta på temat betygsättning, men nu med fokus på elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg. 

Vid betygsättning är det viktigt att det finns ett brett och varierat underlag. Ett brett och varierat innehåll innebär att eleven fått möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. På gymnasiet finns det en tendens att skriftliga arbeten väger tungt och att det är själva examinationstillfället som räknas. Som specialpedagog har jag många gånger suttit i samtal kring en elev som riskerat att inte nå målen, när läraren berättar att hen sett att eleven kan på lektionerna, men att eleven aldrig lämnar in sina arbeten. För en elev som i exemplet är det viktigt att det eleven gjort på lektionerna tas med vid betygsättningen.

I de allmänna råden om betyg och betygsättning står det att alla elever ska få goda möjligheter att visa sina kunskaper i ämnet och det i såväl formella- som informella bedömningssituationer. Allt vi ser att eleven kan ska vi ta med det i betygsättningen. “Med all tillgänglig information menas allt kunnande eleverna har visat i olika situationer och som är giltigt i förhållande till kunskapskraven vid tiden för betygssättningen. Det kan vara både sådant som har dokumenterats och sådant som inte har dokumenterats. Sådant kunnande som eleven kanske har visat vid mer informella bedömningssituationer och som läraren minns, men inte har dokumenterat, behöver också ingå i underlaget för betygssättningen.”

I mitt förra inlägg skrev jag om hur vi kan resonera kring restuppgifter och kompletteringar. Att det är viktigt att undersöka vad eleven missat och hjälpa eleven att prioritera. Att det kan vara av värde att formulera en ny ämnesintegrerad uppgift för att minska arbetsbördan för eleven. Inlägget hittar du här: HÄR

När det gäller undantagsbestämmelsen (även kallad Pys-paragrafen) så upplever jag att den är otydligt, vilket gör att det finns mycket tyckande kring bestämmelsen. Jag hade önskat att Skolverket kunde var tydligare i vad som gäller, istället för att lägga hela ansvaret för tolkningen på den enskilde läraren.

Enligt Skolverket innebär undantagsbestämmelsen följande:

  • Om det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av kunskapskravet för en kurs. Med kunskapskrav avses hela den text som beskriver de kunskapskvaliteter som eleven ska ha nått för respektive betyg E, C och A i en kurs. På många skolor delas kunskapskraven upp i delar, vilket vid första anblick kan se ut som flera kunskapskrav, när det i själva verket är ett. Detta innebär att det handlar om en mycket lite del av kunskapskravet som vi kan undanta. 
  • Särskilda skäl innebär en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Ett direkt hinder innebär att det är omöjligt för eleven att nå kunskapskravet trots att eleven fått alla tänkbara former av stöd. Skulle eleven kunna bli hjälpt att nå målen genom särskilt stöd kan undantagsbestämmelsen inte användas. 
  • Undantagsbestämmelsen får inte användas istället för anpassad undervisning eller särskilt stöd.
  • Eleven behöver inte ha en diagnos för att vi ska kunna använda undantagsbestämmelsen, men det krävs att eleven har en funktionsnedsättning som är bestående och som utgör ett direkt hinder för att kunna nå en viss del av kunskapskravet. 
  • Det är den betygsättande läraren som bestämmer om hen ska använda undantagsbestämmelsen och det ska läraren göra utifrån sin kännedom om elevens funktionsnedsättning. 
  • På gymnasiet får undantagsbestämmelsen inte användas på de kunskapskrav som handlar om säkerhet och de kunskapskrav som hänvisar till lagar, förordningar eller föreskrifter från myndigheter.
  • Undantagsbestämmelsen får inte användas på gymnasiearbetet, vilket beror på att gymnasiearbetet inte har några kunskapskrav utan bedöms genom examensmålen. 
  • Undantagsbestämmelsen för endast användas vid betygsättning av en hel kurs och inte vid prov eller examinationer under kursen.

Det finns många delar i undantagsbestämmelsen som ger ett stort tolkningsutrymmet. Vad innebär tex enstaka delar? Hur ska vi avgöra om eleven har en funktionsnedsättning? Och hur avgör vi när vi gett allt stöd som är möjligt? Risken är stor att tolkningarna blir olika och därmed förloras likvärdigheten. 

Här ska jag försöka på mig en tolkning av hur undantagsbestämmelsen skulle kunna användas.

Till exempel: Svenska 1 skulle en liten del av kunskapskravet kunna vara att genomföra muntlig framställning inför en grupp. För en elev med en funktionsnedsättning och som inte klarar av att tala inför en grupp tänker jag att en pysning skulle kunna vara att eleven genomför den muntliga redovisningen för sin lärarna och för en kompis och inte för en grupp. 

Hur tänker du? Skriv gärna i kommentarer!

Jag har tidigare blivit intervjuad av Tidningen Skolvärlden om mina tankar och funderingar kring undantagsbestämmelsen. Artikeln hittar du här: Lärare efterfrågar mer tydlighet kring undantagsbestämmelsen

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om de nya allmänna råden om betyg och betygsättning inlägget hittar du HÄR.

Vill du få mer information om undantagsbestämmelsen från Skolverket så finns det med att läsa HÄR.  

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-04-19 20:04

Hur bör vi arbeta med betygsättning vid fjärr- och distansundervisning?

Läsåret 19/20 börjar närma sig sitt slut. Samtidigt har gymnasieskolorna varit stängda sedan drygt en månad och eleverna får nu fjärr- och distansundervisning.  Att sätta betyg kan under vanliga omständigheter vara en slitsam process - det blir inte enklare nu. Frågan är hur vi i dagsläget ska tänka kring betygsättning. I skrivandets stund vet vi inte hur länge stängningen kommer att pågå och därför kan det bli så att vi inte kommer att träffa våra elever fysiskt innan det är dags för betygsättning. 

Skolverkets stödmaterial

Som alltid är det viktigt med ett så brett och varierat underlag som möjligt. På Skolverkets hemsida finns det information om hur vi bör tänka kring bedömning vid distansundervisning. Det är viktigt att säkerställa att bedömningssituationerna blir giltiga och tillförlitliga. Enligt Skolverket finns det en risk att bedömningssituationen inte visar det den är tänkt att visa, att eleven exempelvis blir stressad av det digitala formatet och att det påverkar prestationen. Det kan också vara svårt att förhindra och upptäcka fusk. Enligt Skolverket kan tidigare underlag också komma att få större betydelse, än om undervisningen hade skett under normala omständigheter. Det kan också finnas behov att hitta alternativa sätt att bedöma elevernas kunskaper. Ett exempel som ges är att komplettera ett prov eller en inlämningsuppgift med en muntlig uppgift för att se om eleven har de kunskaper som varit målet med undervisningen. När det gäller betygsättning skriver Skolverket att skolan behöver prioritera arbetet med att hitta lösningar för elever i år 3, medan det för klasser som går i år 1 och 2 finns möjlighet att förlänga kurserna så att de avslutas under hösten. Skolverkets stödmaterial för bedömning hittar du HÄR och stöd för betygsättning hittar du HÄR.

Nya bedömningssituationer

I och med den rådande situationen tror jag att det finns en risk och skriftliga inlämningsuppgifter skjuter i höjden. Om eleverna lämnas själva i sitt lärande finns det risk för fusk och det finns risk att vi tappar de elever som har svårt att komma igång, genomföra och slutföra ett längre självständigt arbete. En väg är att arbeta processinriktat, vilket innebär att vi lägger fokus på själva processen och inte enbart på den färdiga produkten. Att följa eleverna under processen ger ett brett och tillförlitligt bedömningsunderlag, eftersom vi under processen samtalar med eleverna, ställer frågor och låter eleverna resonera kring sitt lärande. 

Trots att vi arbetar på distans är det viktigt att låta eleverna interagera med varandra och till exempel göra grupparbeten. Även vid grupparbeten är det av stort värde att arbeta processinriktat. Ett processinriktat arbetssätt säkerställer också att alla elever får möjlighet att komma till sin rätt samt att bedömningen blir rättssäker. Alla elever behöver inte få samma betyg på en gruppexamination - jag har många gånger satt olika betyg och det har varit möjligt eftersom jag som lärare varit en del av processen. 

Restuppgifter 

Nu när terminen börjar närma sig sitt slut är det många elever som kämpar på med en massa restuppgifter och kompletteringar. När det gäller restuppgifter finns det en stor risk att en del elever får så mycket att göra att det istället får konsekvensen att ingenting blir gjort - att ryggsäcken helt enkelt blir för tung. Det är viktigt att noggrant undersöka vad det är eleven missat och prioritera vad som är viktigast. Finns det något som vi kan stryka?  Kanske kan vi formulera en ny uppgift som mäter det som eleverna behöver ta igen? Kanske har eleven missat liknande mål i flera ämnen? Då kan tex flera lärare gå ihop och formulera en ämnesövergripande uppgift. Allt kanske inte är nödvändigt att ta igen, eleven kanske har visat kunskapen i något annat sammanhang. Enligt de allmänna råden kring betyg och betygsättning är det viktigt att ta hänsyn till all tillgänglig information, även det som eleven visat vid mer informella bedömningssituationer. 

Elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd har rätt till detta även under fjärr- och distansundervisning. Behovet av stöd kan dock komma att se annorlunda ut. I mitt förra inlägg skrev jag om anpassningar i det digitala klassrummet, det inlägget hittar du här: Anpassningar i det digitala klassrummet

Hösten 2018 skrev jag ett inlägg om Skolverkets allmänna råd om betyg och betygsättning inlägget hittar du här: Skolverkets allmänna råd om betyg och betygsättning - en bra vägledning för hur vi möter elever som riskerar att inte nå målen.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

annonser

Föreläsare

Ämnen

Psykologisk motståndskraft  Psykisk hälsa  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se