Elevhälsan - Elevhälsan - Specialpedagog på gymnasiet



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagog på gymnasiet

En blogg om specialpedagogik och gymnasiet
Postat 2020-05-17 19:33

Specialpedagog: Ett varierat och mångfacetterat yrke

Att vara specialpedagog innebär att du har ett varierat och mångfacetterat yrke. Åsikterna och kunskaperna om vad en specialpedagog arbetar med går isär. Det är inte ovanligt att det finns en bild av att specialpedagogen är den som sitter och arbetar med enskilda elever dagarna igenom. Att specialpedagogen driver skolutveckling och arbetar mot organisation är inte självklart. Jag tycker att det är viktigt att poängtera att specialpedagog är en specialisering, som kräver en grundutbildning och en specialiseringsutbildning.

Hur bör då specialpedagogens rollbeskrivning utformas?  Vi behöver utgå från det som står i vår examensförordning och anpassa det utifrån de behov som finns på vår skolan. Specialpedagogen arbetar på skolnivå, gruppnivå och individnivå och arbetsuppgifter är främjande, förebyggande och åtgärdande. Specialpedagogen är en del av elevhälsan och elevhälsans arbete.

I slutet av varje läsår är det av vikt att utvärdera det som varit och att blicka framåt. Det är viktigt att se över sitt arbete och fundera på hur arbetet ska läggas upp det kommande året. Nedan tänkte jag beskriva några av de arbetsuppgifter som jag haft under läsåret 19/20. 

Tillsammans med rektor leder jag den pedagogiska ledningsgruppen som består av skolans förstelärare. Den pedagogiska ledningsgruppen har ett skolutvecklande uppdrag. Fokus för det här läsåret har varit hur vi kan differentiera undervisningen och skapa goda stödstrukturer. Som en del i detta har vi läst och diskuterat Helena Wallbergs bok ”Lektionsdesign – en handbok”. Vill du läsa om hur jag som specialpedagog arbetat tillsammans med skolans förstelärare så kan du göra det här: Kollegialt lärande – Ett samarbete mellan specialpedagog och förstelärare

Under året har jag lagt ett stort fokus på att utveckla och implementera olika stödstrukturer i form av stödmallar. Jag har i följande inlägg skrivit om vårt arbete med att ha tillgängliga mallar uppsatta i alla klassrum. Vill du lära med om detta kan du göra det här: Nytt läsår, nya möjligheter – Tillgängliga mallar i alla klassrum

I mina arbetsuppgifter ingår att säkerställa att våra rutiner kring extra anpassningar och särskilt stöd, frånvaro och elevuppföljning efterlevs. Jag ansvarar för överlämningar från tidigare skola och jag håller i genomförandet av screening av våra elever i åk 1. Jag har i ett tidigare inlägg berättat om hur vi genomför screening i åk 1. Inlägget hittar du här: Kartläggaren – en smidig och lätt screening. Jag arbeta med fortbildning och handledning av lärare inom det specialpedagogiska fältet. Nytt för i år är att jag fungerat som handledare för nyexaminerade lärare. 

Jag genomför lektionsobservationer utifrån olika perspektiv och detta sker på såväl på skolnivå som gruppnivå och ibland individnivå. Detta är något som jag fortsatt att göra även under vårens fjärrundervisningen, vilket varit väldigt lärorikt. Jag har i ett tidigare inlägg lyft hur jag arbetar med lektionsobservationer. Inlägget hittar du här: Lektionsobservation – ett värderande verktyg som kräver ödmjukhet.

Var fjärde vecka har vi avstämningsmöte kring respektive klass. Då träffar jag, tillsammans med programchef, klassens mentorer, för att gå igenom hur det går för klassen. Vi tittar på hur gruppen fungerar, hur närvaron ser ut och följer upp elevers anpassningar, måluppfyllelse etc. Under dessa avstämningar tittar vi på såväl grupp som individ och vi diskuterar åtgärder – fyra veckor senare följer vi upp, utvärderar osv.

Jag träffar alla undervisande lärare kring en klass under våra klasskonferenser som leds av mig som specialpedagog och skolans kurator. Varje klasskonferens är 60 minuter och består av tre delar:

  • Grupp: Beskrivning av gruppen utifrån frisk- och riskfaktorer.
  • Individ: Uppmärksamma elevers anpassningar och behov.
  • Formulera en handlingsplan för gruppen. Planerar HUR vi ska arbeta med gruppen utifrån en gemensam bas.

Under klasskonferenserna ligger tonvikten på gruppen, men även individer lyfts. Vill du läsa om våra klasskonferenser så kan du göra det här: Under klasskonferensen formuleras en gemensam bas i syfte att öka delaktigheten.

Jag arbetar också en del med studieteknik och jag träffar såväl klasser som enskilda individer. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om studieteknik. Inlägget hittar du här: Att arbeta med studieteknik – En del i elevhälsans förebyggande och främjande uppdrag.

Tillsammans med lärarna gör jag de pedagogiska utredningarna. Jag håller i kartläggningsmöte, där jag träffar de lärare som undervisar eleven som vi utreder. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om kartläggningsmöten. Inlägget hittar du här: Kartläggningsmöte – en del av den pedagogiska utredningen. Jag gör en del läs- och skrivutredningar och i följande inlägg kan du läsa om det: En enkel läs- och skrivutredning – som en del av den pedagogiska utredningen.

Som en del av vår handlingsplan för att främja närvaro, har vi något som vi kallar för skolplaneringsmöte, i syfte att tidigt utreda orsakerna till en elevs frånvaro. Vid dessa skolplaneringsmöten deltar någon från elevhälsan. Jag har i ett tidigare inlägg lyft vikten av att arbeta närvarofrämjande. Inlägget hittar du här: Vikten av att främja närvaro i syfte att minska andelen elever med problematisk skolfrånvaro.

Tidigare i år blev jag intervjuad om mitt arbete i Anna och Philips lärarpodcast, vill du lyssna när jag berättar kan du göra det här: Avsnitt 252: "Ökad delaktighet genom fokus på behoven i varje enskild grupp".

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-04-28 19:25

Hur kan vi resonera kring betygsättning och när kan vi tillämpa undantagsbestämmelsen?

I mitt förra blogginlägg skrev jag om betygsättning vid fjärr- och distansundervisning. I detta inlägg kommer jag fortsätta på temat betygsättning, men nu med fokus på elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg. 

Vid betygsättning är det viktigt att det finns ett brett och varierat underlag. Ett brett och varierat innehåll innebär att eleven fått möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. På gymnasiet finns det en tendens att skriftliga arbeten väger tungt och att det är själva examinationstillfället som räknas. Som specialpedagog har jag många gånger suttit i samtal kring en elev som riskerat att inte nå målen, när läraren berättar att hen sett att eleven kan på lektionerna, men att eleven aldrig lämnar in sina arbeten. För en elev som i exemplet är det viktigt att det eleven gjort på lektionerna tas med vid betygsättningen.

I de allmänna råden om betyg och betygsättning står det att alla elever ska få goda möjligheter att visa sina kunskaper i ämnet och det i såväl formella- som informella bedömningssituationer. Allt vi ser att eleven kan ska vi ta med det i betygsättningen. “Med all tillgänglig information menas allt kunnande eleverna har visat i olika situationer och som är giltigt i förhållande till kunskapskraven vid tiden för betygssättningen. Det kan vara både sådant som har dokumenterats och sådant som inte har dokumenterats. Sådant kunnande som eleven kanske har visat vid mer informella bedömningssituationer och som läraren minns, men inte har dokumenterat, behöver också ingå i underlaget för betygssättningen.”

I mitt förra inlägg skrev jag om hur vi kan resonera kring restuppgifter och kompletteringar. Att det är viktigt att undersöka vad eleven missat och hjälpa eleven att prioritera. Att det kan vara av värde att formulera en ny ämnesintegrerad uppgift för att minska arbetsbördan för eleven. Inlägget hittar du här: HÄR

När det gäller undantagsbestämmelsen (även kallad Pys-paragrafen) så upplever jag att den är otydligt, vilket gör att det finns mycket tyckande kring bestämmelsen. Jag hade önskat att Skolverket kunde var tydligare i vad som gäller, istället för att lägga hela ansvaret för tolkningen på den enskilde läraren.

Enligt Skolverket innebär undantagsbestämmelsen följande:

  • Om det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka delar av kunskapskravet för en kurs. Med kunskapskrav avses hela den text som beskriver de kunskapskvaliteter som eleven ska ha nått för respektive betyg E, C och A i en kurs. På många skolor delas kunskapskraven upp i delar, vilket vid första anblick kan se ut som flera kunskapskrav, när det i själva verket är ett. Detta innebär att det handlar om en mycket lite del av kunskapskravet som vi kan undanta. 
  • Särskilda skäl innebär en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Ett direkt hinder innebär att det är omöjligt för eleven att nå kunskapskravet trots att eleven fått alla tänkbara former av stöd. Skulle eleven kunna bli hjälpt att nå målen genom särskilt stöd kan undantagsbestämmelsen inte användas. 
  • Undantagsbestämmelsen får inte användas istället för anpassad undervisning eller särskilt stöd.
  • Eleven behöver inte ha en diagnos för att vi ska kunna använda undantagsbestämmelsen, men det krävs att eleven har en funktionsnedsättning som är bestående och som utgör ett direkt hinder för att kunna nå en viss del av kunskapskravet. 
  • Det är den betygsättande läraren som bestämmer om hen ska använda undantagsbestämmelsen och det ska läraren göra utifrån sin kännedom om elevens funktionsnedsättning. 
  • På gymnasiet får undantagsbestämmelsen inte användas på de kunskapskrav som handlar om säkerhet och de kunskapskrav som hänvisar till lagar, förordningar eller föreskrifter från myndigheter.
  • Undantagsbestämmelsen får inte användas på gymnasiearbetet, vilket beror på att gymnasiearbetet inte har några kunskapskrav utan bedöms genom examensmålen. 
  • Undantagsbestämmelsen för endast användas vid betygsättning av en hel kurs och inte vid prov eller examinationer under kursen.

Det finns många delar i undantagsbestämmelsen som ger ett stort tolkningsutrymmet. Vad innebär tex enstaka delar? Hur ska vi avgöra om eleven har en funktionsnedsättning? Och hur avgör vi när vi gett allt stöd som är möjligt? Risken är stor att tolkningarna blir olika och därmed förloras likvärdigheten. 

Här ska jag försöka på mig en tolkning av hur undantagsbestämmelsen skulle kunna användas.

Till exempel: Svenska 1 skulle en liten del av kunskapskravet kunna vara att genomföra muntlig framställning inför en grupp. För en elev med en funktionsnedsättning och som inte klarar av att tala inför en grupp tänker jag att en pysning skulle kunna vara att eleven genomför den muntliga redovisningen för sin lärarna och för en kompis och inte för en grupp. 

Hur tänker du? Skriv gärna i kommentarer!

Jag har tidigare blivit intervjuad av Tidningen Skolvärlden om mina tankar och funderingar kring undantagsbestämmelsen. Artikeln hittar du här: Lärare efterfrågar mer tydlighet kring undantagsbestämmelsen

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om de nya allmänna råden om betyg och betygsättning inlägget hittar du HÄR.

Vill du få mer information om undantagsbestämmelsen från Skolverket så finns det med att läsa HÄR.  

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-04-19 20:04

Hur bör vi arbeta med betygsättning vid fjärr- och distansundervisning?

Läsåret 19/20 börjar närma sig sitt slut. Samtidigt har gymnasieskolorna varit stängda sedan drygt en månad och eleverna får nu fjärr- och distansundervisning.  Att sätta betyg kan under vanliga omständigheter vara en slitsam process - det blir inte enklare nu. Frågan är hur vi i dagsläget ska tänka kring betygsättning. I skrivandets stund vet vi inte hur länge stängningen kommer att pågå och därför kan det bli så att vi inte kommer att träffa våra elever fysiskt innan det är dags för betygsättning. 

Skolverkets stödmaterial

Som alltid är det viktigt med ett så brett och varierat underlag som möjligt. På Skolverkets hemsida finns det information om hur vi bör tänka kring bedömning vid distansundervisning. Det är viktigt att säkerställa att bedömningssituationerna blir giltiga och tillförlitliga. Enligt Skolverket finns det en risk att bedömningssituationen inte visar det den är tänkt att visa, att eleven exempelvis blir stressad av det digitala formatet och att det påverkar prestationen. Det kan också vara svårt att förhindra och upptäcka fusk. Enligt Skolverket kan tidigare underlag också komma att få större betydelse, än om undervisningen hade skett under normala omständigheter. Det kan också finnas behov att hitta alternativa sätt att bedöma elevernas kunskaper. Ett exempel som ges är att komplettera ett prov eller en inlämningsuppgift med en muntlig uppgift för att se om eleven har de kunskaper som varit målet med undervisningen. När det gäller betygsättning skriver Skolverket att skolan behöver prioritera arbetet med att hitta lösningar för elever i år 3, medan det för klasser som går i år 1 och 2 finns möjlighet att förlänga kurserna så att de avslutas under hösten. Skolverkets stödmaterial för bedömning hittar du HÄR och stöd för betygsättning hittar du HÄR.

Nya bedömningssituationer

I och med den rådande situationen tror jag att det finns en risk och skriftliga inlämningsuppgifter skjuter i höjden. Om eleverna lämnas själva i sitt lärande finns det risk för fusk och det finns risk att vi tappar de elever som har svårt att komma igång, genomföra och slutföra ett längre självständigt arbete. En väg är att arbeta processinriktat, vilket innebär att vi lägger fokus på själva processen och inte enbart på den färdiga produkten. Att följa eleverna under processen ger ett brett och tillförlitligt bedömningsunderlag, eftersom vi under processen samtalar med eleverna, ställer frågor och låter eleverna resonera kring sitt lärande. 

Trots att vi arbetar på distans är det viktigt att låta eleverna interagera med varandra och till exempel göra grupparbeten. Även vid grupparbeten är det av stort värde att arbeta processinriktat. Ett processinriktat arbetssätt säkerställer också att alla elever får möjlighet att komma till sin rätt samt att bedömningen blir rättssäker. Alla elever behöver inte få samma betyg på en gruppexamination - jag har många gånger satt olika betyg och det har varit möjligt eftersom jag som lärare varit en del av processen. 

Restuppgifter 

Nu när terminen börjar närma sig sitt slut är det många elever som kämpar på med en massa restuppgifter och kompletteringar. När det gäller restuppgifter finns det en stor risk att en del elever får så mycket att göra att det istället får konsekvensen att ingenting blir gjort - att ryggsäcken helt enkelt blir för tung. Det är viktigt att noggrant undersöka vad det är eleven missat och prioritera vad som är viktigast. Finns det något som vi kan stryka?  Kanske kan vi formulera en ny uppgift som mäter det som eleverna behöver ta igen? Kanske har eleven missat liknande mål i flera ämnen? Då kan tex flera lärare gå ihop och formulera en ämnesövergripande uppgift. Allt kanske inte är nödvändigt att ta igen, eleven kanske har visat kunskapen i något annat sammanhang. Enligt de allmänna råden kring betyg och betygsättning är det viktigt att ta hänsyn till all tillgänglig information, även det som eleven visat vid mer informella bedömningssituationer. 

Elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd har rätt till detta även under fjärr- och distansundervisning. Behovet av stöd kan dock komma att se annorlunda ut. I mitt förra inlägg skrev jag om anpassningar i det digitala klassrummet, det inlägget hittar du här: Anpassningar i det digitala klassrummet

Hösten 2018 skrev jag ett inlägg om Skolverkets allmänna råd om betyg och betygsättning inlägget hittar du här: Skolverkets allmänna råd om betyg och betygsättning - en bra vägledning för hur vi möter elever som riskerar att inte nå målen.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-04-01 20:11

Anpassningar i det digitala klassrummet

Att anpassa undervisningen under fjärr- och distansundervisning kan kännas utmanande och svårt. Hur säkerställer vi att elever i behov av stöd får det? Hur genomför vi anpassar när vi befinner oss i ett digitala klassrummet? Och hur arbetar vi med ledning och stimulans? Detta är frågor som vi behöver diskutera och bolla med varandra.

Elever som är i behov av stöd behöver få det stödet även i det digitala klassrummet. En del elever upplever att det går enklare nu, att de har lättare att fokusera och att de får mer gjort. En del upplever också att det blivit enklare att "komma" till skolan och har därför förbättrat sin närvaro. För andra elever, som kanske inte haft något behov av stöd tidigare, upplever nu att det kan vara svårt att få till sina rutiner och att komma igång med arbetsuppgifter. En del upplever att det kan vara svårt att komma in i det digitala klassrummet och deras frånvaro har därför ökat. Behov kan med andra ord skifta. Här behöver vi vara uppmärksamma. Vi behöver noggrant följa upp eleverna och ser vi att en elev inte deltar, inte lämnar in sina uppgifter, inte hänger med i undervisningen, så är det viktigt att vi agerar snabbt.

Ledning och stimulans

För att minska behovet av stöd är det viktigt att vi arbetar med ledning och stimulans. Genom att utgå från gruppens behov och bygga undervisningen utifrån det, kan vi minska behovet av extra anpassningar. En bra utgångspunkt är att utgå från att det som är avgörande för huruvida en elev ska få möjlighet att nå målen, också gynnar och är till stor hjälp för alla elever. Det är lika viktigt under fjärr- och distansundervisning som i det vanliga klassrummet. 

Tydliga instruktioner

Vad som alltid är viktigt, men som blir än viktigare nu, är att vara tydliga vid instruktioner. Gör gärna en checklista så kan eleverna tydligt ser vad som ska göras. Tydliga instruktioner i form av en checklista kan vara helt avgörande för huruvida om en elev ska lyckas nå målen. Det kan också vara avgörande för om eleven  ska kunna vara delaktig under fjärr- och distansundervisning. Tydliga instruktioner i form av en checklista hjälper många elever. För några elever behöver du kanske boka en avstämning för att gå igenom instruktionerna individuellt. 

Här är ett exempel på hur man skulle kunna precisera innehållet i en lektion eller arbetsmoment.

Tydlig start och avslut

Tydlig start och avslut på en lektionen är en viktig del i undervisningen och speciellt nu när vi arbetar digitalt: Vad gjorde vi förra gången? Vad är syftet med lektionen? Vad ska vi gör idag (vilka moment)? Innan lektionen avslutas är det av stort värde att sammanfatta vad vi gjort och lyfta vad vi ska göra nästa gång. För att säkerställa att eleverna är med och tagit till sig innehållet i lektionen kan det vara bra med den kort exit-ticket.

Snabb feedback

Under fjärr- och distansundervisning är det viktigt att ofta ge snabb, tydlig och formativ feedback. Vi behöver vara mycket tydliga och undvika att prata i allt för allmänna ordalag. En del elever kommer att behöva dagliga avstämningar och andra flera gånger under dagen. För en del elever är räcker det kanske med någon gång i veckan.

Variera examinationerna

Försök att variera examinationerna, det finns en risk att det blir mycket skriftligt under fjärr- och distansundervisning. Bjud in några elever till ett muntligt seminarium i hangout, någon kan du kanske boka individuellt, någon annan kanske kan spela in en podcast. Låt eleverna arbeta med varandra, låt dem göra grupparbeten, samtala kring frågor, det kan de göra även nu.

Ni som tidigare läst min blogg vet att jag arbetar mycket med stödstrukturer i form av analys-, skriv- och planeringsmallar. Stödstrukturer i form av olika mallar är något som är viktigt nu. Här kan du läsa mer om mitt arbete med olika stödstrukturer i form av analys- och skrivmallar.

Glöm inte den viktiga relationen

Många elever, som jag har samtalat med, saknar kontakten med sina klasskamrater och med sina lärare. Därför kan det vara bra att höra av sig en extra gång och bara stämma av så att allt är okej. Relationer och möten är viktiga, speciellt nu när vi lever i en osäker tid.

Jag har tidigare skrivit inlägg om frisk- och riskfaktorer med fjärr- och distansundervisning, inlägget hittar du här: Ett mycket generöst Skolsverige och om vikten av tydliggörande pedagogik när vi befinner oss i ett digitalt klassrum, inlägget hittar du här: I spåren av Corona.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-03-24 21:16

Ett mycket generöst Skolsverige!

Vi som arbetar inom gymnasieskolan har på bara några dagar kastats in i en ny digital verklighet. Vi har snabbt fått ställa om till fjärr- eller distansundervisning. Under de senaste dagarna har jag sett en otrolig kreativitet och att tips och idéer sprids i mängder - Skolsverige visar en otroligt generös sida. Det glädjer mig! Det visar en annan sida än den vi fått se i tex mataffärer, där hyllor gapar tomma för att svenskarna valt att hamstra olika varor.  Det visar en annan sida än alla tråkiga, hetsiga, hatiska kommentarer i sociala medier kring t ex hur Sverige valt att agera och inte agera. Det gör mig ledsen!

Att bedriva fjärrundervisning eller att undervisa på distans ställer stora krav på lärare, elever och skolan. Hur organiserar vi detta på ett bra sätt? Hur möter vi alla våra elevers behov? Hur skapar vi variation? Hur säkerställer vi att eleverna får det stöd som de har rätt till? Detta är frågor som alla rektorer, specialpedagoger, speciallärare, lärare behöver ställa och hela tiden bevaka. 

Jag har under de senaste dagarna sett en rad friskfaktorer. Jag ser elever som fått en mycket högre närvaro, jag samtalar med elever som upplever att de får mycket mer gjort och jag har möter elever som upplever att de fått lättare att fokusera. Jag ser också riskfaktorer med fjärr- och distansundervisning. Att vi, med goda intentioner, ökar arbetsbördan för att försäkra oss om att vi ska hinna våra kurser. Att vi riskerar att tappa elever som ligger i gråzonen (jag tänker på elever som klarar sig helt okej, genom en god undervisning och stöd från sina lärare). Att elever som av olika anledningar har svårt att studera hemma kommer få svårt att följa undervisningen. 

Vi behöver alla var mycket lyhörda och vi behöver följa våra elever nära. Bjuda in till samtal, fråga hur det går, fråga hur de upplever situationen och erbjuda vårt stöd. 

I mitt förra inlägg skrev jag om att tydliggörande pedagogik blir viktigare än någonsin vid fjärr- och distansundervisning. Vi behöver var tydliga med VAD vi ska göra, HUR vi ska göra det, NÄR vi ska göra det, VAR vi ska göra det osv. Inlägget hittar du här: I spåren av Corona… Om du är intresserad av att läsa mer om tydliggörande pedagogik så har jag skrivit ett inlägg som du kan läsa här: Tydliggörande pedagogik på gymnasiet skapar goda förutsättningar för alla elever.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är da5120f2-9ebe-4493-845c-41a6a18a5e43.jpg
För elever som är i behov av stöd kan utmaningarna bli flera, när vi inte möts fysiskt i skolan, därför blir tydliga instruktioner väldigt viktiga. Här är ett exempel på hur det skulle kunna se ut enligt tydliggörande pedagogik.

Det finns en många goda exempel på lärare och specialpedagoger som delar idéer och som inspirerar och nedan tänker jag lyfta några:

Finns en nystartad FB-grupp som heter Distansundervisning i Sverige gruppen hittar du HÄR.

I FB-gruppen Specialpedagogen på gymnasiet har det varit flera diskussion om hur vi kan arbeta med fjärr- och distansundervisning. Gruppen hittar du HÄR.

Funkkonsluten har skrivit ett bra inlägg om specialpedagogisk stöd vid distans- och fjärrundervisning. Inlägget hittar du HÄR.

Helena Wallberg har skrivit ett inlägg om lektionsdesign på  distans. Inlägget hittar du HÄR.

Jag hoppas att snart få se eleverna i skolan igen. Men fram till dess får vi hitta andra former för att mötas. Jag gillar det jag ser och jag hoppas att vi fortsatt ser ett så generöst Skolsverige!

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-03-12 20:16

I spåren av Corona...

Min tanke var egentligen att skriva ett blogginlägg om motivation. Men att skriva ett inlägg om motivation känns under rådande omständigheter inte rätt så det inlägget får helt enkelt vänta.

Om de svenska skolorna kommer att stänga vet vi inte, men det vi vet är att många elever och lärare kommer att var hemma pga att de är sjuka, eller för att de sitter i karantän. Frågan som diskuteras är om och hur, de elever som inte kan eller får vara i skolan, ska få undervisning. För äldre barn och ungdomar skulle distansundervisning kunna vara ett alternativ. Elever kan arbeta med uppgifter på egen hand och de kan träffa sina lärare och klasskamrater i ett digitala klassrum. Om det blir så, får vi inte glömma att det blir än mer viktig med tydliga instruktioner. Vid en sådan situation behöver vi arbeta med tydliggörande pedagogik.

Utgångspunkten för tydliggörande pedagogik är följande frågor:

  • Vad ska jag göra?
  • Varför ska jag göra det?
  • Var ska jag vara? (Och nu kan det handla om vilket digitalt klassrum tex Zoom och hur man loggar in osv)
  • Vem ska jag vara med? (Samarbeten kan ju vara aktuellt, då är det viktigt att hjälpa eleverna att komma i kontakt med varandra. I tex Zoom är det möjligt att göra ”grupprum”, att dela in eleverna i små grupper)
  • När ska jag göra det?
  • Hur ska jag göra det?
  • Hur länge ska jag göra det?
  • Vad händer sedan?

Dessa frågor är viktiga att ha med sig när/ om vi planerar för att eleverna ska arbeta på distans.

Vill du läsa mer om tydliggörande pedagogik så kan du gör det här.

Om skolor bör stängas eller inte har jag ingen åsikt om, utan lämnar över det till experterna.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-02-23 18:51

Ett samtal om ökad delaktighet för alla elever

Jag gillar Anna och Philips lärarpodcast eftersom det är en skattkista full av inspiration för alla som är intresserade av skolfrågor. När jag blev tillfrågad om att vara med blev jag därför väldigt glad. I januari begav jag mig till Stockholm för att bli intervjuad och resultatet kan du höra i avsnitt 252 som släpptes 20 februari 2020.

I avsnittet pratar vi om mitt arbete som specialpedagog på gymnasiet och hur jag tillsammans med lärarna på min skola arbetar för att utveckla en undervisning som främjar delaktighet för alla våra elever. Jag fick också vara utbildningsminister i 90 sekunder - om du vill veta vad jag vill se mer av i svensk skola och vad jag vill förändra så gå in och lyssna!

I avsnittet berättar jag om hur jag och skolans förstelärare driver skolutveckling genom kollegialt lärande, att vi detta läsår arbetar med hur vi kan differentiera undervisningen och skapa goda stödstrukturer. Jag berättar också om att vi på min skola ofta besöker varandras lektioner och att det har blivit en naturlig del av vårt arbete. Vill du läsa mer om det arbetet så kan du göra det i följande inlägg: Kollegialt lärande - Ett samarbete mellan specialpedagog och förstelärare.

Vi samtalar också om hur vi genom våra klasskonferenser analyserar vilka behov som finns i respektive klass. Vilka frisk/ framgångsfaktorer ser vi? Vilka riskfaktorer och utmaningar ser vi? Vilka extra anpassningar finns i klassen? Vad kan vi göra för alla elever, med målsättningen att de allra flesta, ska få sina behov tillgodosedda genom ledning och stimulans? Utifrån vår analys formulera vi en handlingsplan där vi bestämmer hur vi ska arbeta med gruppen. Vill du läsa mer om detta arbetet så kan du göra det i följande inlägg: Under klasskonferensen formuleras en gemensam bas i syfte att öka delaktigheten.

Under avsnittet lyfter Anna och Philip en artikel i Tidningen Skolvärlden som under 2019 blev en av de mest lästa. I artikeln blir jag intervjuad och den handlar om hur vi kan arbeta med stödjande strukturer som ökar delaktigheten och därmed minskar behovet av extra anpassningar. Artikel hittar du här: Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar och vill du läsa blogginlägget som intervjun bygger på så hittar du den här: Stödjande strukturer som ökar delaktigheten och minskar behovet av extra anpassningar.

I samtalet lyfter vi också svårigheterna med att få överlämning från tidigare skola, att många elever önskar en nystart när de börjar på gymnasiet och därför inte berättar tidigare stöd. 1/7 2018 kom nya regler kring att överlämnade skola ska informera den nya skolan om det finns behov av det. I följande inlägg kan du läsa om detta: Nya regler för gymnasiet. Vi samtalar också om att behoven kvarstår även om eleverna blir äldre och går på gymnasiet (och även på högskolan). I följande inlägg har skrivit om övergången mellan gymnasiet och högskolan: Övergången mellan gymnasiet och högskolan: Hur förbereder vi elever i behov av stöd för fortsatta studier?

Något av det mest lästa på min blogg är inlägg som handlar olika former av mallar och stödstrukturer och detta lyfter vi också under intervjun.

Hoppas du lyssnar! Hoppas du gillar!

Avsnittet hittar du här: Avsnitt 252

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-02-17 17:35

Kollegialt lärande - Ett samarbete mellan specialpedagog och förstelärare

Som en del av mitt arbete som specialpedagog så leder jag, tillsammans med rektor, den pedagogiska ledningsgruppen som består av skolans förstelärare. Den pedagogiska ledningsgruppen har ett skolutvecklande uppdrag. Fokus för det här läsåret är att arbeta med hur vi kan differentiera undervisningen och skapa goda stödstrukturer. Som en del i detta har vi läst och diskuterat Helena Wallbergs bok "Lektionsdesign - en handbok". En viktig del i detta har också varit arbetet med att implementera de tillgängliga mallar som vi har i alla klassrum.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_8831-e1554315083247.jpg
Helena Wallbergs bok "Lektionsdesign - en handbok" har fungerat som en utgångspunkt i vårt kollegiala lärande.

Hur har vi organiserat oss? Alla lärarna har blivit indelade i olika basgrupper, varje basgrupp har diskuterat de olika delarna i boken och formulerat vad de vill prova ute i undervisningen. I basgruppen har lärarna även varit indelade i auskultationspar. När vi tex har läst och diskuterat Fas 1. Sätta igång lektionen – rutiner och ritualer har fokus för auskultationen varit just hur lektionen sätts igång osv. Ibland har vi därför varit med i uppstarten av en lektion, ibland i avslutet och ibland under hela passet, beroende på vad fokuset är. Efter lektionsbesöken har vi i basgruppen pratat om vad vi sett under besöken och fokus har varit att lyfta goda exempel. Vid en av våra studiedagar lyfte vi in några elevcase som vi tittade på, vi reflekterade kring behov och vi funderade över hur vi skulle differentiera utifrån dessa elever.

Att öppna klassrummen för besök är otroligt givande för såväl den som genomför auskultationen som för den som får besök. Att tex besöka en undervisningsgrupp som vi själva har i undervisning kan var otroligt givande, vi kan upptäcka och se helt andra saker än vad som är möjligt att se när vi själva håller i undervisningen.

Som specialpedagog gör jag många lektionsbesök, utifrån olika syften. Det kan handla om att stötta en lärare som upplever sig ha en utmanande gupp och som vill ha hjälp, det kan handla om att observera hur väl eleverna svarar på sina anpassningar, det kan vara som en del i pedagogisk utredning osv.

Nedan har jag listat inlägg där du kan läsa mer om:

/ Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-02-11 17:26

Att anpassa undervisningen - Är det detsamma som att göra allt enklare?

Inte nödvändigtvis. Givetvis kan det ibland finnas ett behov av att förenkla. Men många gånger uppstår inte svårigheter på grund av själva uppgiften, utan svårigheter uppstår om instruktioner inte är tillräckligt tydliga, om kravbilden är luddig och om stödstrukturer saknas.

Enligt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen kan vi genom stöd och stöttning utmana eleverna att klara allt svårare uppgifter. Det eleverna lär sig genom stöttning kan de sedan klara själva i framtiden: Att vi utmana eleverna, utan att lämna dem själva i sitt lärande. Genom en hög kognitiv utmaning tillsammans med stöttning nås lärande. Utan stöttning finns risk för frustration. Låg kognitiv utmaning kan däremot resultera i att eleverna hamnar i trygghetszonen eller uttråkningszonen.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är utvecklingszon-e1540323881675.jpg
Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen

Cirkelmodellen, som bygger på Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, innebär att vi tränar eleverna till att kunna själva. Cirkelmodellen är en bra stödstruktur där vi genom stöd och stöttning utmanar eleverna att klara allt svårare uppgifter. Cirkelmodellen delar in undervisningen i fyra olika faser enligt följande:

Fas 1: Handlar om att bygga upp kunskaper kring ämnesområdet och att lyfta centrala begrepp etc.

Fas 2: Här får eleverna studera texter i genre och titta på exempel .

Fas 3: Här skriver eleverna en text gemensamt i tex grupp.

Fas 4: Slutligen så är eleverna väl rustade för att skriva individuellt.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är cirkelmodellen-e1540328091396.jpg
Cirkelmodellen ger eleverna en stödstruktur för sitt lärande.

I flera av mina blogginlägg har jag lyft olika stödstrukturer i form av analys-, skriv- och planeringsmallar. Detta är stödstrukturer som gynnar elevers lärande och som innebär att vi kan öka den kognitiva utmaningen. Att arbeta med tillgängliga mallar är något som gynnar alla elever, men som kan vara avgörande om huruvida en del elever kommer klara att nå målen.

Innan jag blev specialpedagog arbetade jag som gymnasielärare i samhällskunskap, religion, filosofi och sociologi och jag gillade att utmana mina elever. När jag tittar på mina gamla uppgifter så var de långt ifrån enkla och det trots att jag hade väldigt blandade elevgrupper med såväl elever som behövde LEDNING som de som behövde STIMULANS. Något som jag arbetade mycket med (och som jag tagit med mig in i mitt arbete som specialpedagog) var analysmallar och tydliga instruktioner i form av checklista.

Här följer ett exempel på en checklista till en ämnesintegrerad uppgift i filosofi, psykologi och svenska: Eleverna fick i uppgift att göra en filmanalys av filmen American Beauty och uppgiften vara att analysera och förklara ett livsval som någon av karaktärerna i filmen gör. Livsvalet skulle analyseras utifrån: ExistentialismenFria viljan och Psykodynamiskt perspektiv. En inte helt enkel uppgift utan olika former av stödstrukturer. Till uppgiften fick eleverna en checklista för arbetsgången som preciserade de olika momenten som såg ut enligt följande:

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är checklista-arbetsuppgift-e1548618250538.jpg
Check-lista som stödstruktur med de olika momenten preciserade.

Att anpassa undervisningen är inte detsamma som att göra allt enklare och det innebär inte att en elev som behöver stöd bara ska få E-uppgifter. Ibland kan det självklart vara så, att vi behöver skala av och sänka kravbilden och då kan det var aktuellt med en enklare uppgift. Jag tror att alla elever behöver få en kognitiv utmaning och detta kombinerat med bra stödstrukturer. Genom tydliggörande pedagogik och bra stödstrukturer kan vi utmana våra elever att våga ta sig an allt högre höjder.

Vill du ladda ner mina mallar som pdf så kan du göra det här:

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

.........................................................................................

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Postat 2020-01-26 14:26

Att arbeta med studieteknik - En del i elevhälsans förebyggande och främjande uppdrag

Elevhälsans arbete ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Som en del i det förebyggande och främjande arbetet träffar jag klasser för att arbeta med studieteknik. Att arbeta med studieteknik är viktigt för att öka elevers måluppfyllelse, men också för att förebygga stress och psykisk ohälsa.  I mitt arbete som specialpedagog möter jag många elever som behöver hjälp med hur de ska lägga upp sina studier. Det är inte ovanligt att gymnasieelever saknar en hållbar studieteknik, vilket kan resultera i stress och att de inte når de mål som de har. När jag arbetar med studieteknik gör jag det utifrån ett elevhälsoperspektiv: Hur skapar vi en sund och hållbara studiesituation? Vilken roll spelar kost, sömn och motion för studieresultaten? Att jag som specialpedagog arbetar studieteknik är inget som är givet och det ska inte ersätt det som alla ämneslärare bör göra, nämligen arbeta med studieteknik utifrån sitt ämne. Studieteknik ska inte var punktinsats, utan något som vi ständigt arbetar med. 

Planera och skapa rutiner

Jag brukar lyfta vikten av att planera och att skapa rutiner. Att det är viktigt att planera sina studier, men också när vi ska göra andra saker som tex träna, träffa kompisarna osv. Att det är lättare att få saker gjorda om vi har en plan och att vi då slipper gå runt med dåligt samvete för allt som vi borde göra. I samband med att vi pratar om vikten av planering brukar jag lyfta de tillgängliga mallar som vi har i alla klassrum och visar hur de kan använda mallen för veckoplaneringen och mallen för att planera för ett längre fördjupningsarbete. 

Mall för veckoplanering

Mall för planering av ett längre fördjupningsarbete.

Vikten av repetition

Vi pratar också om vikten av repetition och då brukar jag visa Ebbinghaus glömskekurva som visar att vi glömmer det mesta av det vi lärt oss inom bara några dagar. För att undvika det behöver vi repetera. Med repetition fräschas vårt minne upp och resulterar i att glömskekurvan inte sluttar lika brant. Ett sätt att träna våra elever i repetition är att använda anteckningsmallen (som också finns i alla våra klassrum) som bygger på Cornellsystemet.  Enligt Cornellsystemet delas pappret in i två delar med rubrikerna: Nyckelord och anteckningar. Under rubriken nyckelord skrivs viktiga begrepp, namn, årtal etc. och under rubriken anteckningar skrivs det viktiga från genomgången, artikeln eller boken. Längst ner på sidan finns utrymme för att skriva en kort sammanfattning, vad var det viktigaste budskapet? Att skriva sammanfattningen blir därmed den första repetitionen. 

Ebbinghaus glömskekurva

Anteckningsmall efter Cornellsystemet

Jag brukar också visa på hur vi kan lära oss mer genom att först skaffa oss en förförståelse kring ämnet, tex genom att läsa rubriker, bildtexter, sammanfattningen först och genom att söka på nätet, titta på någon film om ämnet osv. Vi pratar också om hur vi kan testa vad vi kan genom att tex formulera egna frågor och sedan förhöra oss själva. 

Hur vi bäst lär oss är individuellt och därför brukar jag presentera en rad olika tips och min förhoppning är att eleverna provar några och hittar den teknik som passar dem bäst. Att få en bra studieteknik tar tid och kräver träning och detta är något som vi i skolan behöver lägga fokus på. 

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om hur vi arbetar med tillgängliga mallar i alla klassrum. Inlägget hittar du HÄR

I mitt förra inlägg lyfte jag arbetet med att implementera stödstrukturer i form av olika mallar. En del i implementeringen är att jag visar hur vi kan använda dem som en del i arbetet med studieteknik. Inlägget hittar du HÄR

Jag har även skrivit om studieteknik tidigare. Inlägget hittar du HÄR

Alla mina mallar finns att ladda ner HÄR. Använd gärna, men glöm inte att referera till mig som källa.

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet 👍 https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ 😀)

Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

annonser

Föreläsare

Ämnen

Psykologisk motståndskraft  Psykisk hälsa  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se