Elevhälsan - Elevhälsan - Diana Storvik - Tre steg mot ökad analytisk förmåga



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagog på gymnasiet

En blogg om specialpedagogik och gymnasiet

Tre steg mot ökad analytisk förmåga

Gymnasieskolans kursplanerna ställer höga krav på förmåga att analysera och dra egna slutsatser. För elever med nedsatta exekutiva förmågor kan det vara svårt. Elever inom tex autismspektrumtillstånd kan möta stora utmaningar på gymnasiet när det kommer till kravet att kunna se samband. Dessa elever kan ha mycket goda faktakunskaper, men svårt att överblicka och att gå från del till helhet. Genom goda stödstrukturer kan elever utveckla sin analytiska förmåga. Arbetar vi med elever på gymnasiets studieförberedande program behöver vi även arbeta med att förbereda dem för fortsatta studier och då är det viktigt att tänka progression i arbetet med stödstrukturer. Vi behöver arbeta med att ge eleverna strategier för sitt lärande i syfte att göra eleverna självständiga och förbereda dem inför fortsatta studier.

I detta inlägg tänkte jag visa en arbetsgång som är tänkt att utveckla elevernas analytiska förmåga.

Steg 1

God begreppsförståelse är en viktig och central del i gymnasial utbildning och viktig i analysen. Ett första steg i analysen är att fundera över vilka begrepp som är viktiga för den fråga som ska analyseras. Att sätta sig in frågan är ett första steg och då skulle eleverna kunna använda sig av anteckningsmallen (se bild nedan) som bygger på Cornellsystemet. Extra fokus läggs på kolumnen med nyckelord. Låt sedan eleverna jämföra vilka nyckelord som de valt ut. Skriv upp på tavlan. Välj tillsammans ut några begrepp ni tycker är viktiga.

Vill du läsa med om anteckningsmallen så kan du göra det här. 

Steg 2

När de centrala begreppen är identifierade är nästa steg är att definiera begreppen. En bra stödstruktur för ökad begreppsförståelse är Frayer-diagram (även kallat för Frayer modellen) och har utvecklats av Dorothy Frayer. Syftet med Frayer-diagram är att utveckla elevers begreppsförståelse. Mallen består av fyra lika stora rutor och med en mindre ruta centrerad i mitten. I rutan i mitten skrivs begreppet som eleverna ska arbeta med. I de stora rutorna finns följande rubriker: Definition, Kännetecken, Exempel och Icke-exempel/ motsatsord.

Vill du läsa med om Frayer-diagram så kan du göra det här

Steg 3

När central begreppen är identifierade och definierade så börjar själva arbetet med analysen. I detta steg kan följande analysmall kunna vara ett stöd.

Tanken är att mallen ska vara ett stöd för att kunna tolka information, se samband och gå från del till hel.

Analysmallen består av följande kolumner: Fakta, Problem, Orsak, Konsekvens, Lösninga och Frågor.

Fakta: Vad vet vi? Vilken fakta har vi? Hur ser situationen ut?

Problem: Vilka problem kan vi se?

Orsaker: Vilka är orsakerna till problemen? 

Konsekvenser: Vilka konsekvenser leder problemen till?

Lösning: Hur kan problemen lösas?

Frågor: Vad behöver vi veta mer om? Vilka frågor ska vi arbeta vidare med?

Vill du läsa mer om analysmallen så kan du göra det Här.

Jag har i tre steg visat hur vi skulle kunna använda olika mallar i syfte att utveckla elevernas analytiska förmåga. Det är viktigt att bygga goda stödstrukturer kring eleverna, med målet att göra dem självständig i sitt lärande. Min erfarenhet av analysmallar är att de med fördel kan vara en naturlig del i arbetet med ledning och stimulans och att arbetet gynnar alla elever. Målet är att eleverna ska bli självständiga i sitt arbete med stödstrukturer och att de med tiden själva ska ta fram en analysmall när de känner ett behov. På min skola finns det i alla klassrum några analysmallar upphängda i plastfickor för att de ska vara lättillgängliga för alla elever. Hur det ser ut kan du läsa och se här: Nytt läsår, nya möjligheter – Tillgängliga mallar i alla klassrum.

Är du intresserad av börja arbeta med analysmallar så finns mina mallar tillgängligt här: https://specialpedagogpagymnasiet.blog/mitt-material/

/Diana, Specialpedagog på gymnasiet

…………………………………………………………

För att få direkta uppdateringar gilla 👍Facebook-sidan: Specialpedagog på gymnasiet https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/

Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet (gå gärna in och följ ) 😀

Tips:

Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.

Jag har även startat en facebookgrupp som heter Vi specialpedagoger och speciallärare - Grupp för kollegialt lärande. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och speciallärare.

Inlagt 2021-02-24 07:24 av Diana Storvik| Läst 1998 ggr. | Permalink



annonser

Föreläsare

Ämnen

rörelse i skolan  aktiva klassrum  pulsträning  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se