Elevhälsan - Elevhälsan - Johan Hallberg - Goda relationer, regler och konsekvenser



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Johan Hallberg

Blogg som tar utgångspunkt i skolutvecklingsfrågor med fokus på elevhälsa, skolkultur och värdegrund.

Goda relationer, regler och konsekvenser

September är här och skolstarten är redan flera veckor bort. Så fort det går att ställa om från sommar och ledighet till rutiner och vardag. Ganska skönt är det också, kan nog de flesta erkänna. Varje dag går det ungefär 1,5 miljoner barn och ungdomar till skolan. Otroligt många, när man tänker på det . 

Tänk, på morgonen, så många liknande scener som utspelar sig i så många hem. 

Vuxna som kliver upp, barn som väcks, snabba frukostar i ett ofta pressat tids-schema. Konflikter ibland som ställer till, när tiden är knapp. 

Via promenader, bussar och föräldraskjuts i bil kommer de allra flesta av alla dessa barn- och tonåringar innanför dörren på en av alla Sveriges skolor.

Genom mediarapporteringen får man lätt uppfattningen av att en skolvardag nästan skulle vara som att uppehålla sig i någons slags krigszon. 

En vanlig uppfattning är att skolan, nu-för-tiden, inte har några möjligheter att stoppa elever som stör undervisningen. Skolan är bakbunden, får jag höra ibland, lärarna är maktlösa. 

Ibland är det nog så, eller kan verka så. 

Men det går att göra något åt. 

Till att börja med, elever som stör undervisningen eller verkar vägra att inordna sig i gemensamma regler, gör det av en anledning. Ibland vet de själva varför, andra gånger har de ännu inte förstått det. 

Det enda sättet att skapa förändring för de här barnen och ungdomarna så att de inte stör andra och inte heller förstör sina egna möjligheter till skolgång, är att lära känna dem. Ja, det är faktiskt så. 

Finns det inte vuxna på skolan som har i uppdrag att komma under ytan på de här tjejerna och killarna, kommer vi inte att vinna fighten. 

Men, å andra sidan, på de allra flesta skolor finns det medarbetare som är skickliga i konsten att bygga goda relationer. 

Om man strukturerar upp ett sådant arbete, så att det inte bara blir enskilda medarbetares soloinsatser, kommer man tillslut också att nå de elever där en del säger att det är kört. 

Rektor får i skollagen uppdrag att se till att Elevhälsans arbete inte bara blir akutinsatser kring elever, klasser och grupper. Det ska först och främst vara främjande och förebyggande. 

Att organisera och strukturera ’relationsbyggandet’ är ett vinnarkoncept i ett sådant arbete, eftersom det skapar förutsättningar för att nå fram till alla elever. 

När det fungerar och blir till skolvardag, får skolans regler och ramar en mycket större acceptans bland både elever och elevernas föräldrar. 

Tydliga ordningsregler ska finnas på varje skola. Det vore enkelt om det räckte att skriva ned reglerna på papper och kanske sätta upp dem på anslag runt om i skolan! 

Men så fungerar det inte, varken i skolan eller i någon annan del av samhället. Varje skolas rektor ska också besluta om vad som händer, när en elev inte följer reglerna. På min arbetsplats har vi gjort en konsekvenstrappa. 

Det första steget är allvarligt enskilt samtal med läraren. Det är inte vilket samtal som helst. Det ska ske utanför lektionstid och det är viktigt att läraren markerar att det är allvar och viktigt på riktigt. 

De flesta elever förstår, och vill göra på ett annat sätt efter ett sådant samtal. 

Men inte alla. 

Då följer nästa steg, samtal med vårdnadshavarna, det vill säga att läraren ringer hem och berättar vad som hänt. När man som förälder får ett sådant samtal gäller det att ta det på rätt sätt. Ett gott samarbete mellan skolan och föräldrarna bidrar starkt till hur snabbt det blir bra. 

Lika viktigt är det hur läraren i samtalet lägger fram berättelsen om vad som hänt. Det ska bli ett samtal där de vuxna i hemmet och de vuxna på skolan känner förtroende. 

De flesta frågor löser sig här, efter steg två. 

Men, ibland behövs det tredje steget i konsekvenstrappan, samtal med annan personal på skolan

Nu är det inte läraren som samtalar enskilt med eleven, utan en av skolans skickliga ’relationsbyggare’, det vill säga någon i personalen som är vältränad på att vara en viktig vuxen att lita på. 

Ofta en fritidsledare, kanske kurator eller skolsköterska, ibland en lärare. Här är rätt person viktigare än funktion. 

För några elever behövs också steg fyra, samtal med rektor. Ibland med bara eleven, ibland tillsammans med vårdnadshavarna. Ett samtal, eller en serie av samtal under en längre tid.

Vid sidan av konsekvenstrappan finns det tydliga disciplinära åtgärder beskrivna i skollagen.

Läraren får själv besluta och genomföra utvisning ur klassrummet under resten av lektionen, omhändertagande av föremål (som stör) och kvarsittning

Rektor beslutar om åtgärderna skriftlig varning, tillfällig eller varaktig omplacering till annan klass och tillfällig eller varaktig omplacering på annan skola.

Ska vi bestämma oss för att sluta prata om att skolan-nu-för-tiden är maktlös?

Ska vi bestämma oss för att vi i skolan ska använda oss av alla de möjligheter vi faktiskt har?

En avklarad grundskola är den starkaste skyddsfaktorn för ett framtida gott liv, den skyddsfaktorn är alla barn och ungdomar värda att få med sig in i framtiden.


Det här är en krönika, tidigare publicerad i Magazin24.se 190911:
https://www.magazin24.se/kronika/goda-relationer-skapar-ordning-i-skolan/repsij!2uE9hDuFUAEUAzMReOOVwQ/

Inlagt 2019-09-13 11:00 av Johan Hallberg| Läst 1202 ggr. | Permalink



annonser

Föreläsare

Ämnen

värdegrund  kränkningar  utanförskap  
Hitta fler föreläsare här