Elevhälsan - Elevhälsan - Josef Milerad



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Josef Milerad

Ordförande i skolläkarföreningen, docent vid Karolinska Institutet
Postat 2014-08-23 13:31

Vår debattartikel i DN "Alla barn ska få träffa en skolläkare under skolåren"

”Alla barn ska få träffa en skolläkare under skolåren”

När skolläkarna gavs god tid att aktivt delta i hälsokontrollerna kunde de tidigt fånga upp barn med fysiska symptom som orsakades av psykisk stress eller ohälsa, skriver dagens debattörer.

Foto: PhotoAlto / Alamy  När skolläkarna gavs god tid att aktivt delta i hälsokontrollerna kunde de tidigt fånga upp barn med fysiska symptom som orsakades av psykisk stress eller ohälsa, skriver dagens debattörer.

 Otillräckligt stöd i skolan leder till sämre prestation och även sämre psykisk hälsa. En läkare kan tidigt upptäcka sådana problem och sätta in åtgärder. Därför är det oroväckande att det inte längre finns några rekommendationer om läkar­under­sökning för skolbarn, skriver tre läkare och en professor.

Svenska elevers kunskaper har enligt de internationella Pisa- jämförelserna sjunkit successivt under ett antal år. Denna utveckling har tidigare bagatelliserats eller bortförklarats med argument som att Pisa mäter ”fel” saker. Det fortsatta kunskapsraset och de data från Pisa som visar att svenska skolever tillhör de sämsta i Europa på att passa tider och har en hög ogiltig frånvaro har ändrat opinionsläget – en bättre skola är nu en högprioriterad politisk fråga.

Lika oroande som att svenska skolan har misslyckats med att förmedla kunskaper och inge självstudiemotivation är att den tycks främja psykisk ohälsa. Världshälsoorganisationen, WHO, gör återkommande jämförelser av skolelevers psykiska välbefinnande i olika åldrar, även i samma åldersgrupper som i Pisa. I de 34 OECD-länder som ingår i den senaste sammanställningen ligger svenska tonåringar på plats 27 när det gäller självupplevd psykisk hälsa, i nivå med problemtyngda länder som Ukraina och Ungern.

En delförklaring till att ungdomar i ett av världens mest välmående länder skattar sitt psykiska välbefinnande så lågt är de sjunkande skolresultaten. Hur barn mår psykiskt är starkt avhängigt av hur väl man klarar skolan. Svaga skolprestationer, antingen till följd av brist­fällig pedagogik eller otillräckligt stöd till elever med inlärningsproblem som dyslexi eller koncentrationsproblem, urholkar självkänslan och leder på sikt till sämre psykisk hälsa.

En ytterligare anledning är att möjligheterna att få en kvalificerad medicinsk bedömning i skolan för psykiska symtom som oro, nedstämdhet eller ångest har minskat. Omorganisationerna av skolan och den nya skollagen har gjort det möjligt för kommuner och friskolor att kraftigt dra ned på läkarnas medverkan i skolhälsovården. Detta har skett utan att föräldrar har fått information om detta eller fått ta ställning till förändringarna.

Sverige är sannolikt det enda välfärdsland där alla allmänna läkarkontroller av barn har avskaffats efter 18 månaders ålder. Den sista återstående rekommendationen om en allmän läkarundersökning av sexåringar i förskoleklass togs bort i ”Vägledningen för elevhälsan”, som utgavs av Skolverket och Socialstyrelsen i april i år. I samma dokument har man även tagit bort tidigare råd om vilka medicinska bedömningar som lämpligen bör utföras av skolläkare. Signalerna till ekonomiskt pressade skolchefer är tydliga: allmänna läkarkontroller av skolbarn behövs inte.

Redan tidigare fanns en utbredd missuppfattning i skolvärlden om att barn med psykisk problematik inte behöver träffa skolläkare, och att de i stället ska hänvisas till skolkurator eller psykolog.

Att de första tecknen på stress, oro eller psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är kroppsliga symptom – som dessutom kan vara starkt funktionsbegränsande och leda till betydande skolfrånvaro – tycks helt ha fallit i glömska. Ungdomar som mår psykiskt dåligt behöver inte alls själva uppleva att de har psykiska problem. De kan känna oro för magsmärtor och illamående, huvudvärk, ont i ryggen, yrsel, eller svår trötthet.

När skolläkarna gavs god tid att aktivt delta i hälsokontrollerna kunde de tidigt fånga upp barn med fysiska symptom som orsakades av psykisk stress eller ohälsa. Genom samtal och en omsorgsfull undersökning kunde skol­läkaren förklara för barnet och föräldrarna att besvären bottnade i stress eller oro och borde behandlas med en samtalskontakt med skolkurator, psykolog eller bara en klok vuxen. Man kunde också tidigt fånga upp och följa barn med neuro­psykiatriska symptom som adhd eller autism.

Dessa tidigare möjligheter till en snabb och kostnadsfri läkarkontakt i skolan är i dag begränsade. I praktiken är det skolans ekonomi – inte elevernas behov – som avgör hur många läkartimmar rektorn eller skolledningen köper in. I vissa skolor träffar skolläkaren inga elever alls – tiden räcker bara till för administration. När de barn som mår psykiskt dåligt träffar skolläkaren är det oftast när problemen har blivit så uttalade att det är dags att skicka remiss till den högspecialiserade barnpsykiatrin.

För att vända utvecklingen mot en god psykisk hälsa som även främjar studiemotivation och inlärning behövs en skolhälsovård som tydligt utgår från barnens behov. Inte från hänsyn till ekonomiska särintressen, ideologiska låsningar eller förhastade myndighets­riktlinjer.

Det behövs en lagstadgad vårdgaranti som ger alla barn, även de helt friska, rätt att åtminstone en gång under sin tolvåriga skoltid få träffa en skolläkare för en hälsokontroll.

Alla barn med symtom på kroppslig eller psykisk ohälsa bör också garanteras rätten att konsultera en skolläkare inom vårdgarantitiden en månad. Om en läkarkonsultation verkligen behövs ska bedömas av en medicinskt utbildad personal, skolsköterska eller skolläkare, och inte som i dag av skolchefer som är tyngda av sparbeting. WHO:s undersökning av hur svenska 15 åringar mår psykiskt visar att skolan behöver tänka om.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.

Postat 2014-08-23 11:30

Hur mycket får elevhälsan av skolans pengar ?

Alla partier vill ge mer pengar till skolan och främst då till lärarlöner. Det är naturligvis bra. Ingen missunnar läraryrket bättre status och bättre lön.  Men ett yrkes attraktivitet handlar inte bara om lön utan även samhällets respekt för yrkesrollent och för yrkesutövarnas professionalism.Lärarna idag har ringa inflytande över sitt arbete och får ta skulden för myndigheternas misslyckade pedagogiska idéer. Där finns mycket att göra.

Men åter till pengarna.   Hur mycket av skolans nya pengar tillförs elevhälsan och hur mycket kommer skolhälsovården till del?  Inte mycket för den diskussionen finns inte i skoldebatten. Min bestämda uppfattning är att skolans misslyckande när det gäller elevers psykiska hälsa hänger ihop med att skolhälsovårdens resurser har urholkats under en lång rad av år. 

Vikten av att skolan även har goda medicinska kunskaper om barns utveckling och hälsa har bagatelliserats.  Jag skall inte utveckla de tankarna här utan vill hänvisa er till vår artikel i DN-debatt ”Alla barn ska få träffa en skolläkare under skolåren” http://www.dn.se/debatt/alla-barn-ska-fa-traffa-en-skollakare-under-skolaren/

Där illustrerar vi hur dåliga skolresultat och psykisk ohälsa följs åt och hur läkarmedverkan i den förebyggande barnhälsovården dragit ned till rena u-landsnivåer när ekonomiskt trängda kommuner skall fördela pengar. Detta måste vi uppmärksamma politikerna på. Det handlar inte om att man lyfter fram läkare på andra gruppers bekostnad. Skolsköterskorna  behöver läkaruppbackning för sina bedömningar och åtgärder. Att man skär ned drastiskt på läkartiderna försvagar hela, verksamheten. Läs vår artikel och tyck till! 

annonser

Föreläsare

Ämnen

tillgängliga lärmiljöer  lärarhälsa  specialpedagogik  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se