Elevhälsan - Elevhälsan - Helena Wallberg - Behov  i skolan – vad kan det handla om? 



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagogen Mod & Metod

Det inkluderande klassrummet

Behov  i skolan – vad kan det handla om? 

I samband med mina inlägg kring processen från att uppmärksamma oro till att skriva och genomföra ett åtgärdsprogram har jag fått många funderingar, både egna och andras. I förra inlägget skrev jag om behov och jag måste fortsätta fundera i detta inlägg. Vad är behov när de uttrycks i en pedagogisk miljö? 

Jag har fått klargörande från myndigheterna att behov av särskilt stöd ska handla om elevens utveckling mot utbildningens mål, alltså kunskapsmål (läroplanens övergripande mål) och kunskapskrav. När vi ska beskriva elevens behov av särskilt stöd, om vi alltså kommer fram till att eleven behöver det, så ska det handla om utbildningens mål. Då måste de, som jag förstår det, uttryckas i termer av vad eleven behöver lära sig, kunna, förstå, utveckla. 

De exempel på särskilt stöd som står uttryckta i de allmänna råden är att betrakta som exempel på hur det särskilda stödet kan organiseras. De är inte att betrakta som särskilt stöd i sig. Samtidigt kan man ju läsa texten så att särskilt stöd är till exempel en elevassistent. Men en elevassistent är en lösning som måste kopplas till behoven kopplat till utbildningens mål. Vad är det elevassistenten ska bidra till för att möta elevens behov av stöd för att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål? 

Här finns en reell möjlighet att faktiskt påbörja ett gediget inkluderingsarbete. Om vi nöjer oss med att konstatera att en elev behöver en lugn och trygg miljö och om vi nöjer oss med att det är exempel på behov av särskilt stöd – vad säger det om vår syn på skolan? 

Att ha det lugnt och tryggt är alltså inte exempel på behov av särskilt stöd, det är i själva verket en förutsättning för lärande och bör vara självklart för varje elev. Samtidigt kan det finnas en elev som är mer sårbar än övriga elever för om det är stökigt eller rörigt. Om miljön är stökig och rörig kommer kanske den eleven att utmärka sig, kanske börjar vuxna runtomkring tänka att eleven är i behov av något särskilt, något som är annorlunda än det vanliga stöket och röran. Herregud! Det är ju inte bra för denna elev att visats i detta, det behövs särskilt stöd! kanske man då tänker. 

Men då har man blandat ihop korten. Särskilt stöd ska ges när man befarar att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som lägst ska uppnås och när man har prövat att organisera lärmiljön på annat sätt och när man har prövat extra anpassningar. Inget hjälper, det måste utredas om eleven behöver särskilt stöd. 

En brasklapp: har vi verkligen försökt först att organisera lärmiljön på ett mer tillgängligt sätt? 

Låt säga att vi har organiserat om och ändrat på arbetssätt och lärmiljöer, både fysisk, social och pedagogisk. Då behöver vi fundera över vad behovet är. Låt säga att eleven inte alls har svårt att lära sig och i själva verket kommer att nå kunskapkravet för E med god marginal. Är det fortfarande eventuellt behov av särskilt stöd då? 

Ja, det kan ju vara så att eleven “uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation” och dessa är oftast kopplade till sociala svårigheter. Det måste fortfarande kopplas till en oro för att eleven i längden inte kommer att utvecklas mot utbildningens mål. Vilka mål och kunskapskrav är det som man är orolig för både nu och längre fram? Det måste man kunna säga när man tar tag i en elevs skolsituation och undersöker stödbehov. 

Om det är så att eleven ligger bra till i förhållande till kunskapskraven men blir orolig och får utbrott när det är mycket intryck i skolan eller känner sig utanför och har svårt att samspela med sina jämnåriga kamrater, då behöver skolan ta sig en funderare. Dels kring vad man kan befara att eleven har svårt att nå om inte skolsvårigheterna avhjälps. Dels hur skolsvårigheterna yttrar sig. När blir det oroligt? Hur yttrar sig det? Vilka tider på dagen? I vilka sammanhang, med vilka? Vad ser vi för mönster? En kartläggning med efterföljande analys av informationen. Sen en bedömning: är det något vi kan göra för att förändra elevens situation? Eller en bedömning av elevens behov för att utvecklas mot utbildningens mål: vilka mål är vi oroliga för? Är det till exempel: 

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga

Eller

kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia (LGR11 kap2)

Ovan kunskapsmål gäller förstås också elevens kamrater. Hur accepteras eleven som upplevs som avvikande och hur delaktig görs eleven i gruppen? Behöver gruppen stöd i att förstå och inkludera sin klasskamrat? Behöver andra elever stöd för att utvecklas mot kunskapsmålet ovan? 

Men det kan ju vara så att gruppen är väl införstådd med människors olikheter och allas lika värde och att eleven behöver eget särskilt stöd för att utveckla förståelse för att utvecklas i riktning mot målen ovan. Behovet måste då uttryckas kopplat till kunskapsmålet: 

Eleven är i behov av särskilt stöd för att utveckla förståelse för samspel i mötet med andra människor och förståelse för likheter och olikheter …

Om man ställer upp det som en tabell blir det lättare tycker jag:

Behov av särskilt stöd Åtgärd/insats
Eleven är behov av särskilt stöd för att utveckla förståelse för samspel i mötet med andra människor… Elevassistent som uppmärksammar situationer där eleven behöver resonera om situationerna och samtala om alternativa tillvägagångssätt. 
Skolkurator och lärare samarbetar för samtal i klassen om tolerans och acceptans samt för att utarbeta strategier som eleven prövar…
Eleven behöver särskilt stöd för att kunna utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra… Speciallärare finns med i klassrummet under höstterminen för att stödja eleven i grupparbete och i att utarbeta arbetsplaner vid självständigt arbete….

Läraren skapar arbetsmallar för självständigt arbete, utformar undervisning enligt cirkelmodellen och ger tydliga roller vid grupparbete.

Särskild undervisningsgrupp för att träna med hjälp av metoderna X och Y….därefter träning för att gå tillbaka till sin ordinarie grupp genom att…

Mina exempel på åtgärder ovan kan diskuteras. Är de verkligen exempel på åtgärder som är att betrakta som särskilda stödåtgärder? Det beror på hur långt man har kommit i sina resonemang och i det praktiska arbetet. Jag tänker att det snarare är sådant som bör vara en del av en tillgänglig lärmiljö. Särskild undervisningsgrupp skrev jag in för att det finns i skollagen men det ska ju bara användas i bortre änden av spektrat av åtgärder och sätt att åtgärda. Det grundas i om man brukar tala om elever i svårigheter eller om man brukar tala om elever med svårigheter. Det ena öppnar upp och det andra snävar in. 

 

Growth mindset-hjärna

Nu får vi snart ett välförtjänt jullov. Min önskan är att vi samlar kraft så att vi tillsammans funderar kring de situationer som vi upplever utmanar som mest:

Vad är det som händer då? Förklarar vi det med att det är elever som inte riktigt funkar? Vad ska de funka för? Vad är normal skola? Hur vet vi det? Om det såg annorlunda ut, hur skulle det då kunna se ut? Vilka elever vill vi ha i skolan? Vilka vill vi inte ha där? Vem vill ta beslutet om vilka vi inte vill ha med? På vilka grunder tar vi det beslutet? Är vi säkra på att vi verkligen har gjort allt? Vad betyder har gjort allt? När gjorde vi det? Hur yttrade sig det? Vad hände då? Hur kom det sig?

Jag är lite inspirerad av förskolebarnen som leker utanför fönstret när jag skriver detta. De ställer frågor och frågor och frågor och en fråga ger upphov till en ny fråga och det är ju alldeles underbart! Vad skulle hända om vi lekte förskolebarn och ställde fråga på fråga på fråga tills vi vet varför vi tänker som vi gör. Då kan vi börja fundera på behoven. Sen kan vi börja fundera på lösningar som möter behoven. 


Mitt behov nu är nog som mångas just nu – jag har ett behov av att känna lite julfrid. Jag har ett behov av att utveckla tillit till min förmåga att nysta i komplexa situationer. Jag har ett behov av att utveckla förmågan att prata om annat än skola så att mina nära och kära orkar med mig. Åtgärden, eller insatsen, blir jullov så att hjärnan får vila. Romanläsning är en god insats som möter behovet av nya synapser i hjärnan och nya tankar och samtal om livet i smått och stort. 

God jul!

julgran projectitis

Inlagt 2019-12-19 15:58 av Helena Wallberg| Läst 3593 ggr. | Permalink



annonser

Föreläsare

Ämnen

Psykisk hälsa  Psykologisk motståndskraft  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se