Elevhälsan - Elevhälsan - Specialpedagogen Mod & Metod



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagogen Mod & Metod

Det inkluderande klassrummet
Postat 2019-12-19 15:58

Behov  i skolan – vad kan det handla om? 

I samband med mina inlägg kring processen från att uppmärksamma oro till att skriva och genomföra ett åtgärdsprogram har jag fått många funderingar, både egna och andras. I förra inlägget skrev jag om behov och jag måste fortsätta fundera i detta inlägg. Vad är behov när de uttrycks i en pedagogisk miljö? 

Jag har fått klargörande från myndigheterna att behov av särskilt stöd ska handla om elevens utveckling mot utbildningens mål, alltså kunskapsmål (läroplanens övergripande mål) och kunskapskrav. När vi ska beskriva elevens behov av särskilt stöd, om vi alltså kommer fram till att eleven behöver det, så ska det handla om utbildningens mål. Då måste de, som jag förstår det, uttryckas i termer av vad eleven behöver lära sig, kunna, förstå, utveckla. 

De exempel på särskilt stöd som står uttryckta i de allmänna råden är att betrakta som exempel på hur det särskilda stödet kan organiseras. De är inte att betrakta som särskilt stöd i sig. Samtidigt kan man ju läsa texten så att särskilt stöd är till exempel en elevassistent. Men en elevassistent är en lösning som måste kopplas till behoven kopplat till utbildningens mål. Vad är det elevassistenten ska bidra till för att möta elevens behov av stöd för att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål? 

Här finns en reell möjlighet att faktiskt påbörja ett gediget inkluderingsarbete. Om vi nöjer oss med att konstatera att en elev behöver en lugn och trygg miljö och om vi nöjer oss med att det är exempel på behov av särskilt stöd – vad säger det om vår syn på skolan? 

Att ha det lugnt och tryggt är alltså inte exempel på behov av särskilt stöd, det är i själva verket en förutsättning för lärande och bör vara självklart för varje elev. Samtidigt kan det finnas en elev som är mer sårbar än övriga elever för om det är stökigt eller rörigt. Om miljön är stökig och rörig kommer kanske den eleven att utmärka sig, kanske börjar vuxna runtomkring tänka att eleven är i behov av något särskilt, något som är annorlunda än det vanliga stöket och röran. Herregud! Det är ju inte bra för denna elev att visats i detta, det behövs särskilt stöd! kanske man då tänker. 

Men då har man blandat ihop korten. Särskilt stöd ska ges när man befarar att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som lägst ska uppnås och när man har prövat att organisera lärmiljön på annat sätt och när man har prövat extra anpassningar. Inget hjälper, det måste utredas om eleven behöver särskilt stöd. 

En brasklapp: har vi verkligen försökt först att organisera lärmiljön på ett mer tillgängligt sätt? 

Låt säga att vi har organiserat om och ändrat på arbetssätt och lärmiljöer, både fysisk, social och pedagogisk. Då behöver vi fundera över vad behovet är. Låt säga att eleven inte alls har svårt att lära sig och i själva verket kommer att nå kunskapkravet för E med god marginal. Är det fortfarande eventuellt behov av särskilt stöd då? 

Ja, det kan ju vara så att eleven “uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation” och dessa är oftast kopplade till sociala svårigheter. Det måste fortfarande kopplas till en oro för att eleven i längden inte kommer att utvecklas mot utbildningens mål. Vilka mål och kunskapskrav är det som man är orolig för både nu och längre fram? Det måste man kunna säga när man tar tag i en elevs skolsituation och undersöker stödbehov. 

Om det är så att eleven ligger bra till i förhållande till kunskapskraven men blir orolig och får utbrott när det är mycket intryck i skolan eller känner sig utanför och har svårt att samspela med sina jämnåriga kamrater, då behöver skolan ta sig en funderare. Dels kring vad man kan befara att eleven har svårt att nå om inte skolsvårigheterna avhjälps. Dels hur skolsvårigheterna yttrar sig. När blir det oroligt? Hur yttrar sig det? Vilka tider på dagen? I vilka sammanhang, med vilka? Vad ser vi för mönster? En kartläggning med efterföljande analys av informationen. Sen en bedömning: är det något vi kan göra för att förändra elevens situation? Eller en bedömning av elevens behov för att utvecklas mot utbildningens mål: vilka mål är vi oroliga för? Är det till exempel: 

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga

Eller

kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia (LGR11 kap2)

Ovan kunskapsmål gäller förstås också elevens kamrater. Hur accepteras eleven som upplevs som avvikande och hur delaktig görs eleven i gruppen? Behöver gruppen stöd i att förstå och inkludera sin klasskamrat? Behöver andra elever stöd för att utvecklas mot kunskapsmålet ovan? 

Men det kan ju vara så att gruppen är väl införstådd med människors olikheter och allas lika värde och att eleven behöver eget särskilt stöd för att utveckla förståelse för att utvecklas i riktning mot målen ovan. Behovet måste då uttryckas kopplat till kunskapsmålet: 

Eleven är i behov av särskilt stöd för att utveckla förståelse för samspel i mötet med andra människor och förståelse för likheter och olikheter …

Om man ställer upp det som en tabell blir det lättare tycker jag:

Behov av särskilt stöd Åtgärd/insats
Eleven är behov av särskilt stöd för att utveckla förståelse för samspel i mötet med andra människor… Elevassistent som uppmärksammar situationer där eleven behöver resonera om situationerna och samtala om alternativa tillvägagångssätt. 
Skolkurator och lärare samarbetar för samtal i klassen om tolerans och acceptans samt för att utarbeta strategier som eleven prövar…
Eleven behöver särskilt stöd för att kunna utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra… Speciallärare finns med i klassrummet under höstterminen för att stödja eleven i grupparbete och i att utarbeta arbetsplaner vid självständigt arbete….

Läraren skapar arbetsmallar för självständigt arbete, utformar undervisning enligt cirkelmodellen och ger tydliga roller vid grupparbete.

Särskild undervisningsgrupp för att träna med hjälp av metoderna X och Y….därefter träning för att gå tillbaka till sin ordinarie grupp genom att…

Mina exempel på åtgärder ovan kan diskuteras. Är de verkligen exempel på åtgärder som är att betrakta som särskilda stödåtgärder? Det beror på hur långt man har kommit i sina resonemang och i det praktiska arbetet. Jag tänker att det snarare är sådant som bör vara en del av en tillgänglig lärmiljö. Särskild undervisningsgrupp skrev jag in för att det finns i skollagen men det ska ju bara användas i bortre änden av spektrat av åtgärder och sätt att åtgärda. Det grundas i om man brukar tala om elever i svårigheter eller om man brukar tala om elever med svårigheter. Det ena öppnar upp och det andra snävar in. 

 

Growth mindset-hjärna

Nu får vi snart ett välförtjänt jullov. Min önskan är att vi samlar kraft så att vi tillsammans funderar kring de situationer som vi upplever utmanar som mest:

Vad är det som händer då? Förklarar vi det med att det är elever som inte riktigt funkar? Vad ska de funka för? Vad är normal skola? Hur vet vi det? Om det såg annorlunda ut, hur skulle det då kunna se ut? Vilka elever vill vi ha i skolan? Vilka vill vi inte ha där? Vem vill ta beslutet om vilka vi inte vill ha med? På vilka grunder tar vi det beslutet? Är vi säkra på att vi verkligen har gjort allt? Vad betyder har gjort allt? När gjorde vi det? Hur yttrade sig det? Vad hände då? Hur kom det sig?

Jag är lite inspirerad av förskolebarnen som leker utanför fönstret när jag skriver detta. De ställer frågor och frågor och frågor och en fråga ger upphov till en ny fråga och det är ju alldeles underbart! Vad skulle hända om vi lekte förskolebarn och ställde fråga på fråga på fråga tills vi vet varför vi tänker som vi gör. Då kan vi börja fundera på behoven. Sen kan vi börja fundera på lösningar som möter behoven. 


Mitt behov nu är nog som mångas just nu – jag har ett behov av att känna lite julfrid. Jag har ett behov av att utveckla tillit till min förmåga att nysta i komplexa situationer. Jag har ett behov av att utveckla förmågan att prata om annat än skola så att mina nära och kära orkar med mig. Åtgärden, eller insatsen, blir jullov så att hjärnan får vila. Romanläsning är en god insats som möter behovet av nya synapser i hjärnan och nya tankar och samtal om livet i smått och stort. 

God jul!

julgran projectitis

arbetsgången med stödinsatser behov behov av särskilt stöd inkludering särskilt stöd tillgängliga lärmiljöer utredning om behov av särskilt stöd åtgärder åtgärdsprogram
Postat 2019-12-08 13:18

Ska vi skriva åtgärdsprogram eller inte? Vad ska stå i åtgärdsprogrammet?

Sista delen i processen från att uppmärksamma oro för en elev till att skriva åtgärdsprogram. Jag resonerar här om vad ett behov egentligen är och vad som skiljer det från en åtgärd.

Skärmavbild 2019-10-27 kl. 12.38.39

Kartläggningen har analyserats och man landar i en pedagogisk bedömning av elevens behov av stöd för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (kunskapskrav, läroplansmål, examensmål). En pedagogisk bedömning har fokus på lärmiljöer: 

Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen och bedömningen har ett pedagogiskt fokus och att tyngdpunkten ligger på en analys av hur skolan kan utforma och anpassa lärmiljöerna inom verksamheten, undervisningens innehåll samt metoderna för att skapa förutsättningar för den enskilda eleven (allmänna råden sid 31).

Tyngdpunkten ligger på hur man kan utforma lärmiljöer, undervisningens innehåll och metoder för att skapa förutsättningar för eleven. Jag tänker att metoderna är det som kan riktas till den enskilda eleven. Undervisningens innehåll och lärmiljöerna kan ju utformas för alla så att just den här eleven också kan delta. Vilka metoder behöver vi ta till för just den här eleven? Vad behöver den här eleven förstå, kunna, veta för att nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål? Mer konkret, är det något i ämneskunskaperna som saknas? Är det någon strategi som behöver utvecklas för att eleven ska kunna lära? 

Är det särskilt stöd eller inte? Vi antar nu att vi kommer fram till att det är särskilt stöd som ska ges eleven. Särskilt stöd är enligt de allmänna råden inget man gör istället för att utforma lärmiljöer, utforma undervisningens innehåll och metoder för att skapa förutsättningar för eleven. Det är något man gör OCKSÅ

Åtgärdsprogrammet riktas bara till eleven. Alla andra insatser som görs OCKSÅ noteras på annat sätt. Att skriva åtgärdsprogram är egentligen ingen konst om man har utrett ordentligt. Det är utredningen som måste ta tid och som ska leda till åtgärdsprogrammet. Därför behöver utredningen mynna ut i identifierade stödbehov så att man också kan hitta åtgärder för att möta behoven. Det är inte alltid lätt att hålla tungan rätt i mun när man ska formulera behov och åtgärder. Det är nämligen inte helt lätt att hålla isär dem. Vad är egentligen ett behov? Det kan ju vara fundamentala behov som mat, sömn och trygghet men nu ska vi tala om behov för att lära sig och utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (kunskapskrav, övergripande mål i läroplanen, examensmål). 

Skilj mellan behov och åtgärd

En elev har inte ett behov av en mindre grupp. En elev har inte heller behov av en assistent eller något särskilt verktyg. Det är exempel på åtgärder eller lösningar som ibland bättre kan möta elevens behov för lärande och välbefinnande. Det här är svårt och vi får inte så mycket hjälp av Skolverkets blanketter för att fylla i behov och åtgärder. I blanketten ska vi i ena rutan ”beskriva elevens behov av särskilt stöd” om vi kommer fram till att särskilt stöd behövs. I den andra rutan ska vi skriva in vilka åtgärder som ska sättas in för eleven. I de allmänna råden finns inga exempel eller någon som helst vägledning kring hur man kan tänka när man ska formulera behov av särskilt stöd. Däremot finns information om åtgärder:

Åtgärderna kan handla om att tillgodose ett specifikt stödbehov i ett eller flera ämnen. Det kan även handla om mer regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid, såsom en regelbunden kontakt med speciallärare. En annan möjlig åtgärd är tillgång till en elevassistent som stödjer eleven under hela skoldagen (allmänna råden, sid 37).

Och om organisationen av det särskilda stödet: 

Särskilt stöd ska enligt skollagen som huvudregel ges inom den elevgrupp som eleven normalt tillhör. Inom de obligatoriska skolformerna kan en elev under en tid få sitt behov av särskilt stöd tillgodosett genom enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp. Det är dock viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om detta bedöms fungera för eleven. Detsamma gäller även innan det fattas ett beslut om anpassad studiegång (allmänna råden, sid 39). 

Skollagen uttrycker det så här: 

Hur särskilt stöd får ges

8 §   Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. 

Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning (kap 3)

11 §   Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning

11 §   Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

Men hur ska vi formulera elevens behov av särskilt stöd i åtgärdsprogrammet om det i styrdokumenten mest finns information om vilka åtgärder som är att betrakta som särskilt stöd? Risken är förstås överhängande att den som beskriver ”behov av särskilt stöd” fyller i de exempel som står i de Allmänna råden för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Här står till exempel att särskilt stöd kan vara en elevassistent eller en särskilt undervisningsgrupp enligt lagarna ovan. Det förutsätter stort samarbete och gediget analysarbete för att inte ramla i fällan att skriva just det i rutan ”beskriv elevens behov av särskilt stöd”.  För samtidigt står det i läroplanens kapitel 2.2 att läraren ska (sic):

  • stimulera, handleda och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever som har svårigheter.

Att generellt koppla särskilt stöd till något som eleven får utanför sitt vanliga sammanhang stämmer alltså inte med våra styrdokument. En ingripande åtgärd som särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning är längst bort i spektrat av möjliga åtgärder som kan betraktas som särskilt stöd. 

Det gäller alltså att resonera klokt och specifikt kring vad elevens behov faktiskt är och hur lärmiljöer och undervisning kan utformas så att dessa bättre möter elevens behov, även om vi beslutar att eleven ska få särskilt stöd.

Ordet behov förklaras inte närmare i skolans styrdokument. Behov kan tolkas som ett bristtillstånd. Enligt Maslow kan det också tolkas som ett växtbehov*. Kanske är det bra om vi när vi identifierar behoven funderar på om det uppstår ur en brist eller om det är ett växtbehov. Vi kan ju som skolpersonal se ett växtbehov, utvecklingsbehov medan eleven själv upplever ett bristbehov. Det behöver också redas ut! 

Vanliga behovsområden utifrån min erfarenhet:

  • kunna något i ämnet som behöver kunnas
  • känna trygghet
  • kunna något som uttrycks i de övergripande kunskapsmålen i läroplanen, till exempel kunna samarbeta och arbeta självständigt. 
  • känna tillit till sin förmåga
  • få lyckas
  • slippa bli betraktad som avvikande och annorlunda

Se också nedan i Maslows behovspyramid, kanske kan det användas som struktur för att resonera om behoven. Är det ett bristbehov eller ett växtbehov?

Beskriv behovet av särskilt stöd och åtgärderna i åtgärdsprogrammet

Behovet av särskilt stöd formuleras nog bäst som det som eleven behöver kunna, utveckla, förstå, veta som inte går att tillgodoses genom elevens ordinarie undervisning. Kanske är det stora kunskapsluckor eller större insatser för att eleven ska utveckla förståelse för samspel utifrån elevens förutsättningar.

Åtgärderna formuleras nog bäst genom att beskriva hur man ska organisera stödet så att det möter behoven av kunskaper, utveckling, förståelse. Jag skriver “nog” eftersom det inte uttrycks särskilt tydligt i våra styrdokument. Samtidigt är det tydligt att åtgärderna ska gå att utvärdera: 

9 §   Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.(…) 

(kap 3 skollagen)

Åtgärder och organisation av åtgärder ska möta elevens behov av stöd (för att lära). Vi utvärderar alltså om åtgärderna har mött elevens behov, om det har skett en förändring i positiv riktning. 

Här är ett exempel på formuleringar som försvårar arbetet med att säkerställa särskilt stöd till en elev:

Exempel behov av särskilt stöd

Ovan exempel är från ett autentiskt åtgärdsprogram och även om det är förståeligt att man har skrivit så här givet hur styrdokumenten brister i stöd till skolorna så är det problematiskt ur ett stödperspektiv. En del behov ovan är nämligen exempel på åtgärder, inte behov. Det är inte ett behov för en elev att ha ett vuxenstöd eller en medföljande vuxen. Däremot kan det vara en åtgärd för att möta behovet av att utveckla strategier för samspel, förståelse för konsekvenser av sitt eget handlande, behov av att slippa stresspåslag. 

Det kan också vara ett behov för skolan med en medföljande vuxen, att bättre förstå eleven och vad som händer i olika situationer. Men det ska förstås inte skrivas i elevens åtgärdsprogram utan i en skolförbättringsplan vid sidan om. 

Behovet av en lugn och trygg miljö kan ju vara ett behov men hur är det ett behov av särskilt stöd? Vad ska det leda till och hur skiljer det sig från andra elevers behov av lugn och trygg miljö? 

I exemplet ovan saknar jag beskrivningar av elevens behov  utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Vilka kunskapskrav och/eller kunskapsmål är läraren/lärarna oroliga för att eleven inte utvecklas i riktning mot? Vad behöver eleven utveckla och varför behöver detta utvecklas under längre tid och mer genomgripande än för andra elever?

Åtgärder – vilka åtgärder ska möta elevens behov av en lugn och trygg miljö? Jag läser in att man redan har bestämt sig för att placera eleven någon annanstans. Vilka åtgärder ska möta elevens behov av en medföljande vuxen? Ja, det blir väl en elevassistent, det har man nog redan bestämt. Men hur ska det utvärderas? Vad ska det leda till?

Sammanfattning rättssäkra åtgärdsprogram

För att få till en rättssäker och verkligt pedagogisk inriktning på åtgärdsprogrammens utformning behövs ett gediget resonemang om elevens utveckling i riktning mot kunskapskrav och kunskapsmål som beskrivs i läroplanens andra och tredje kapitel. Ett välskrivet åtgärdsprogram som går att använda vid planering av lektioner och aktiviteter grundas i en välformulerad uppmärksammad oro i början av processen. Dessutom en fyllig kartläggning som går att analysera bakåt och framåt och som landar i behov för lärande och utveckling. Behov som ska mötas genom genomtänkta åtgärder som kan vara ingripande och varaktiga eller som kan möta behoven genom enklare förändringar i elevens lärmiljöer, undervisningens innehåll och metoder. 

Ibland läser jag i skolors elevhälsoplaner att lärare ska försöka själva först och sen lämna över till EHT för beslut om särskilt stöd när lärarna har slagit i metodtaket. Men detta blir inte rättssäkert för eleven.

Läraren/lärarna är centrala i processen. Det går inte att lämna över till någon annan som magiskt ska förstå alla aspekter av elevens lärmiljö och möte med undervisningen. Det går inte att formulera åtgärder som ska möta elevens behov av lärande och utveckling om inte lärare och elev och vårdnadshavare tillsammans med andra undersöker vad som påverkar positivt och negativt. Det går heller inte att snabbt ta beslut om att flytta en elev eller ta ut en elev från undervisningen utan att förstå att detta sker i bortre änden av spektrat av åtgärder för att möta elevens behov. 

Vem skriver vi åtgärdsprogrammet till? Tänker vi att vi skriver för att eleven ska ha ett åtgärdsprogram eller tänker vi att vi skriver för att hjälpa oss själva att utforma lärmiljöer, undervisningens innehåll och metoder för att bättre möta elevens behov för lärande och utveckling? Vilken pusselbit riktas mot eleven och vilka pusselbitar riktas mot skolans behov av utveckling?

pedagogiska perspektivet

PS: för övrigt anser jag att det är hög tid att de allmänna råden för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram uppdateras och skrivs om i delar. Givetvis av personer med specialpedagogisk kompetens. DS

Maslows behov

 

Postat 2019-12-01 15:37

Kartläggningen är klar – vad händer nu?

Detta inlägg kommer att dyka ner i analysen och i pedagogiska bedömningar utifrån kartläggning.

Att kartlägga i en utredning och behov av särskilt stöd är att samla information från olika delar och situationer för att få en helhetsbild över elevens hela skolsituation. Kartläggningen i sig är inte särskilt krånglig, den kan vara tidskrävande och den kan också kräva att man funderar över vilken sorts information man behöver och i vilka situationer man behöver information. Kartläggningen kräver att man vet varför man behöver informationen. Det räcker inte att utgå från att man behöver se om eleven behöver särskilt stöd, det måste finnas en anledning eller flera till varför man vill reda ut stödbehov. Är det ett ämne eller flera? Är det kunskapsluckor eller bristande förmåga att ta till sig kunskaper? Är det situationer där eleven uppvisar problembeteende? Jag brukar jämföra med detektivarbetet man kan följa i tv-deckare där informationen sätts upp på en tavla:

detektivkartläggning

När insamlingen av informationen är klar börjar det svåra arbetet. Min erfarenhet är att vi ibland skippar denna del eftersom den är knepig och ställer stora krav på dem som ska utföra arbetet. Nu börjar nämligen analysarbetet.

analys (grekiska anaʹlysis ’upplösning’, ’lösning’, av anaʹ ’upp’ och lyʹō ’lösa’ (Nationalencyklopedin)

Vad innebär analys? En analys är att undersöka delar i en komplex helhet för att förstå orsakssamband och/eller viktiga komponenter. (Se till exempel Merriam Webster)

Här är ett utmärkt exempel från Kvutis i Svedala på vad analys innebär: http://kvutis.se/analysera/.

Kvutis beskriver hur man kan analysera både bakåt och framåt och det är vad vi behöver göra i en utredning om behov av särskilt stöd. Först bakåt: hur kan vi förstå eleven och de svårigheter som eleven står i? Sedan framåt: vad skulle göra det bättre för elevens lärande och välbefinnande?

Analysera bakåt

Med hjälp av kartläggningen kan vi nu undersöka vilka samband vi kan identifiera. När uppstår svårigheter? Hur ser svårigheterna ut i olika situationer? Vilka undervisningsmetoder har fungerat och vilka har inte fungerat? Vika olika typer av ledarskapshandlingar möter eleven och hur verkar de påverka eleven? Vilket bemötande får eleven i olika situationer och hur har det påverkat? Den övergripande frågan för analysen bakåt är:

vad har påverkat elevens lärande och välbefinnande positivt och negativt på individnivå, gruppnivå, skolnivå? Riskfaktorer och skyddsfaktorer hos eleven själv, i undervisningen och i lärmiljöer, i skolan som helhet? 

Det är viktigt att försöka vara så detaljerad och specifik som möjligt i analysen. Ibland hör jag personal som säger ”det har fungerat när någon sitter ensam med eleven” eller ”det har fungerat när eleven sitter i en mindre grupp”. Den typen av bedömning kan ibland tyda på att man redan har bestämt sig för en lösning och den är alldeles för vag och generell för att kunna betraktas som en analys (titta på mindre delar och undersök). Istället behöver vi veta vad eleven fick arbeta med tillsammans med den enskilda vuxna, vilket bemötande som gavs, vilka handlingar och arbetssätt, material, tider och så vidare som tycktes påverka elevens lärande och välbefinnande positivt. Exakt vad var det som gjorde att det tycktes fungera för eleven? Analysen kan lätt övergå i att bli snabba bedömningar som inte är så analytiska om vi inte ser upp.

Exempel på hur generella bedömningar i analysen kan bli mer specifika:

Eleven är tryggare i ett mindre sammanhang (icke specifik)

Eleven tycks lära sig mer när det gäller sådant som kräver koncentration, till exempel …….I det mindre sammanhanget tycks lärarna bättre på att….och eleven uttrycker att hen känner sig förstådd genom att hen säger….(specifik)

Det funkar när någon sitter bredvid (icke specifik)

Det som händer när någon sitter bredvid är att eleven vägleds i delar genom att….Eleven tycks ha lättare att knyta an till en person i taget, det märks genom att….(specifik)

När vi analyserar bakåt är det bra att fråga sig om det finns information som saknas, som vi borde ha för att kunna få en helare bild. I denna fas kan det därför hända att kartläggningen behöver fortsätta och ringa in fler situationer eller områden.

pussel

Analysera framåt: 

Efter att ha undersökt vad som varit och identifierat fallgropar och framgångsfaktorer är det dags att göra en pedagogisk bedömning. Den pedagogiska bedömningen handlar om att skapa förutsättningar för elevens lärande och välbefinnande.  För att kunna landa i en pedagogisk bedömning behöver vi analysera framåt. De övergripande frågorna kan vara:

Vad ser vi som möjliga insatser för att bättre möta eleven? Vilka behov identifierar vi? Vilka behov för lärande och välbefinnande är inte mötta idag? Vilka behov för lärande och välbefinnande möter vi idag och i vilka situationer? 

Det kan vara behov av trygghet för att kunna lära, behov av att kunna något för att ha möjlighet att utvecklas vidare, behov av att slippa stress – en verklig hämsko för lärande, behov av att veta vad som ska hända, behov av att utveckla någon förmåga eller kunnande eller behov av att känna samhörighet, att få vara del i gruppen. Alla behov identifieras och det är viktigt att fundera noga över om några behov står i kontrast mot varandra. Ett exempel:

Dilemma: behov av tillhörighet och behov av fokus

En elev har svårt med samspelet med jämnåriga och har dessutom svårt att fokusera under lektioner, delvis för att mycket tankearbete går åt till att fundera över vad klasskompisarna menar och vad de vill. 

Analysen visar att en elev har ett stort behov av att känna tillhörighet i gruppen och att känna att det finns kompisar. Behovet är också att kunna fokusera på arbetet. Dilemmat blir då att både se till att eleven får utveckla samhörighet och förmåga att fokusera. Hur gör man det utan att tappa balansen? Det blir ju inte bra om elevens behov av fokus räknas som viktigare än behovet av samhörighet. Eleven kanske sätts utanför klassrummet för att kunna fokusera men tappar då möjligheten att få behovet av samhörighet mött. Å andra sidan, om eleven bara tränas i att samarbeta och få möjlighet att känna samhörighet utan att också få möjlighet att fokusera så tappas ju det behovet. Dilemmat här visar hur viktigt det är att resonera grundligt och nyanserat och se till att alla perspektiv tas i beaktande. Hur ser det ut runtomkring eleven när det funkar och när det inte funkar?

I analysen behöver de som deltar hantera en viktig balansgång mellan två fallgropar: 

  •  “eleven är väldigt speciell och annorlunda och har SÄRSKILDA behov”
  • “elevens svårigheter är väl vanliga svårigheter, det gäller bara att eleven förmås att jobba och bli som folk. Alla har väl problem med oro och fokus ibland”. 

Det är elevens utveckling och skolgång som helhet som måste vara i fokus. Vi kan göra något som är mer särskiljande nu men samtidigt arbeta för att träna upp strategier, metoder eller möjligheter att undanröja hinder. Vi kan också skapa bättre förutsättningar för eleven utan att det blir särskiljande lösningar för eleven och följa upp noga så att hinder förebyggs. Det beror på analysen och analysen beror på kartläggningen.

exkludering

Kartläggningen måste också innehålla information om vad som fungerar bra för eleven. Ett behov för lärande och välbefinnande kan ju vara att få lära på ett visst sätt, att få visa kunskaper på ett sätt som fungerar eller att få använda tankekartor som anteckningsform. Ibland blir vi fokuserade på vad eleven ska slippa men minst lika viktigt för eleven och för skolan är vad som gynnar elevens lärande och välbefinnande. Stort som smått.

Ju fylligare kartläggning desto bättre analys. Snabba lösningar, generella lösningar är ibland ett resultat av att kartläggningen inte beskriver elevens skolsituation tillräckligt väl.

Elevhälsans roll i analysen

”Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt” står det i skollagens kap 3 §7 om särskilt stöd. Självklart ska elevhälsan vara med och göra analysen utifrån fler perspektiv. Både analysen bakåt och analysen framåt. Samråd – diskussion, överläggning. Samråd är inte beslut. Det blir väldigt riskabelt om elevhälsan på egen hand gör både analys bakåt och framåt och fattar beslut, det vill säga kommer till en pedagogisk bedömning. Min erfarenhet säger mig att den där balansgången mellan att se eleven som särskiljd och att se eleven som alla andra är svårare för elevhälsoteam att hålla. När elevhälsan fattar beslut på egen hand blir det enligt min erfarenhet nästan alltid särskilt stöd och ingripande åtgärder i elevens utbildning. Det ska vi akta oss för! Elevhälsan ska utveckla skolan genom att undanröja hinder. Om elevhälsan själva fattar beslut om åtgärder utan att hjälpa till för att undanröja hinder så sker ju ingen utveckling. Analysen haltar och den pedagogiska bedömningen blir inte alltid pedagogisk utan psykologiskt eller psykosocialt inriktad.

kollektiv intelligens

Analysen sker bakåt och framåt. Den blir bra om kartläggningen är fyllig och aktuell. Elevhälsan bidrar med perspektiv. Den pedagogiska bedömningen är den bedömning som sker efter att ha analyserat hur elevens lärande och välbefinnande kan bli bättre.

Efter kartläggning, analys bakåt och analys framåt kan det mycket väl bli så att man kommer fram till att eleven inte behöver särskilt stöd. Det kanske ”bara” behövs förändringar i undervisningen, insatser för gruppens sociala klimat eller en schemaändring.

Skärmavbild 2019-12-01 kl. 15.12.55

Det kan också bli så att man kommer fram till att eleven är i behov av särskilt stöd och vi behöver skriva ett åtgärdsprogram. Mer om det nästa gång.


PS. Ibland får jag höra att det blir ohållbart att göra dessa analyser för alla de elever som man gör kartläggningar kring. Då skulle man inte hinna göra annat! En möjlig lösning på det problemet är att se till att göra det för några elever iallafall, några som blir pilotfall att träna analysarbetet på. Troligen kommer samma svårigheter att analyseras och snart blir man tränad på att göra processen varje gång. Antalet utredningar av behov av särskilt stöd blir troligen färre om man börjar någonstans. DS

 

anmälan till elevhälsan arbetsgången med stödinsatser behov och insatser elevärenden kartläggning samråd specialpedagogik specialpedagogisk insats utredning om behov av särskilt stöd
annonser

Föreläsare

Ämnen

dokumentation  samverkan  när ett barn far illa  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se