Elevhälsan - Elevhälsan - Specialpedagogen Mod & Metod



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagogen Mod & Metod

Det inkluderande klassrummet
Postat 2020-01-06 13:36

Inled terminen med att ta bort listor på extra anpassningar!

Tänk om det inte är någon skillnad mellan ledning och stimulans och extra anpassningar? Tänk om det inte är någon skillnad mellan extra anpassningar och särskilt stöd? Tänk om alla listor med förslag på extra anpassningar i själva verket har krympt förutsättningarna att ge stöd eftersom de utgår från att extra anpassningar är något annat än det som görs normalt? 

Skolmyndigheterna visar genom denna bild hur de olika nivåerna förhåller sig till varandra och varför basen med tillgänglig lärmiljö är viktig att utveckla:

Pyramider särskilt stöd o anpassningar

Men byggklossarna kombinerat med ett kategoriskt perspektiv som fortfarande dominerar skolan gör att jag ständigt hamnar i diskussioner om vad som är ledning och stimulans och vad som är extra anpassning. ”Var går gränsen? Ge ett exempel på en extra anpassning!” Många skapar listor med extra anpassningarna som ska möta svårigheter som elever har, som om svårigheterna alltid är en del av eleven själv frikopplat från lärmiljön. 

Lägg till en processpil

Jag saknar ett element i bilden med pyramiderna som skulle kunna göra arbetet mer fokuserat och mer riktat mot basen, ledning och stimulans/tillgänglig lärmiljö. Jag saknar en pil uppåt som indikerar att det kan vara samma sak som görs inom ledning och stimulans som också görs som en extra anpassning och som särskilt stöd:

RTI

Med denna bild blir det tydligt att det som görs inom ledning och stimulans är stöd i form av metoder och arbetssätt som gynnar alla elevers lärande och som möter alla olika elevers lärbehov. Metoder och arbetssätt som till exempel förutspår och klargör kritiska aspekter och förebygger vanliga missuppfattningar eller svårigheter. För vissa elever kan det behövas mer riktat eller intensifierat stöd under en tid eller organiserat på annat sätt. Men det är ledning och stimulans som är viktigast att börja med. Det lärstöd som ges där avgör vilka stödinsatser som ges mer intensivt för vissa elever. 

Exempel: matteundervisning

Låt säga att undervisningen i matematik i en klass innehåller metoder som är beprövade och som beskrivs som framgångsrika i forskningen (till exempel Hot Maths och CRA). Dessutom organiseras undervisningen differentierat så att det är möjligt att arbeta och lära och visa kunnande på olika sätt. Fortfarande finns ett par elever som inte förstår mer grundläggande koncept inom matematiken. Istället för att göra helt annorlunda saker med de eleverna görs samma saker men ännu mer riktat individuellt till dessa elever. Detta kräver förstås att man verkligen vet att det som görs inom ledning och stimulans är beprövat och har vetenskaplig grund och dessutom möter de elever som finns i gruppen (inte en tänkt önskegrupp). Det kräver också att läraren kartlägger elevernas kunskaper och gör dem delaktiga i utformningen av undervisningen, annars vet ju inte läraren vilka elever som riskerar att inte förstå de grundläggande koncepten. Dessa elever får till exempel genom schemaläggning ännu mer tid med läraren där metoderna görs ännu mer individuellt under en tid, till exempel två veckor. Eller så organiseras undervisningen annorlunda under en period så att det finns två pedagoger i rummet som kan gruppera eleverna utifrån lärbehov tills eleverna har nått förståelse. Eller så får de eleverna extra anpassade mallar för att stödja minnet och förståelsen. 

Exempel: läsförståelse

Undervisningen i läsförståelse i klassrummet bredvid innehåller differentierade aktiviteter där elever får träna både avkodning och förståelse, ordförråd och läsflyt i olika stationer. Sokratiska samtal sker i mindre grupper enligt ett stationssystem. Eleverna får också jobba både analogt och digitalt och de allra flesta elever utvecklas väl i klassrummet. Men ett par elever når inte riktigt fram till förväntat läge. Dessa elever får samma metoder och arbetssätt men med en extra anpassning till en elevs intressområde eller extra anpassat till en elevs lärbehov av ordförråd. 

Riv pyramiderna? 

Kanske räcker inte pyramiden med delar som läggs på varandra. Vad händer om vi ser de olika nivåerna av stödinsatser som ett kontinuum istället för att ägna tid åt att fundera över om något är “vanlig undervisning”, extra anpassning eller särskilt stöd? 

stödinsatser som kontinuum

Obs att pilen inte anger att de olika delarna ska vara lika stora, det är ett kontinuum.

Det kräver förstås att vi ägnar ännu mer tid åt det som är ledning och stimulans. Vad gör vi där? Vilka didaktiska val görs? Hur bedöms elevers prestationer? Hur bedöms elevernas lärbehov? Vilka förutsättning finns där för att möta alla elevers lärbehov? Det finns inget stöd i forskningen  för att det skulle finnas vissa metoder som är mer riktade till vissa sorters elever med vissa sorters svårigheter *. Därmed blir det viktigt att undersöka hur undervisningen utformas utifrån det som forskningen visar är gynnsamma metoder, både generellt och specifikt för ämnena.

Ju bättre vi blir på att beskriva och formulera det som görs i ledning och stimulans desto bättre blir vi på att specificera vad som behövs vad gäller en extra anpassning av det vi redan gör som är framgångsrikt och beprövat och står på vetenskaplig grund. En extra anpassning blir då inte kopplat till elevens svårigheter utan till undervisningen och elevens lärbehov. Hur kan vi anpassa det vi redan gör extra för att möta elevens lärbehov? 

När vi står inför att reda ut om en elev behöver särskilt stöd frågar vi: hur kan det vi redan gör göras på ett särskilt sätt för att möta elevens lärbehov? Behöver vi organisera det stödet på annat sätt för att möjliggöra att tillämpa metoderna och arbetssätten ännu mer individuellt? 

Vik ihop kontinuumet till en cykel

Istället för att ägna tid åt vilka skillnaderna är mellan ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd kan vi se dem som delar i ett kontinuum. Vidare kan detta kontinuum vikas ihop till en cyklisk process som också hjälper oss att utveckla systematiskt. Det som var särskilt stöd förra året är i år ledning och stimulans. Det som i år är extra anpassningar blir särskilt stöd och riktas till färre elever eftersom ledning och stimulans förmår möta fler elever. Det särskilda stödet blir också ledning och stimulans till slut.  Vi blir allt bättre på att identifiera lärbehov, tillämpa framgångsrika metoder och arbetssätt på alla nivåer, ledning och stimulans, extra anpassningar, särskilt stöd.

stödinsatser cyklisk process

För att ta ett konkret exempel, på en skola har man bestämt att inom ledning och stimulans används mallar, checklistor och visuellt stöd för att göra instruktioner tydliga. En elev har fortfarande svårt att ta till sig instruktionerna och därför görs instruktionen extra anpassad för att möta eleven genom att den också görs som en ljudfil att lyssna på. Det visar sig gynnsamt för eleven och prövas för fler elever som gynnas av det. Inlästa instruktioner blir ledning och stimulans nästa termin. Nu kommer en elev som har nedsatt syn och hörsel. Instruktionerna anpassas extra till denna elev genom att också skrivas med Braille som sedan blir en del av ledning och stimulans och så vidare. 

Kontrasten

Det är väsenskilt från den skola där man konstaterar att en elev har svårt att förstå instruktioner- bam -en extra anpassning sätts in i form av ”tydliga instruktioner”. Vilken skillnaden blir mot instruktionerna idag vet ingen. Man konstaterar kanske också att en elev har svårt att komma igång med arbete på egen hand – bam – en extra anpassning sätts in som kallas ”hjälp att komma igång”. På vilket sätt det ska skilja sig från hur eleven får stöd i att sätta igång inom ledning och stimulans vet ingen. Därmed blir det svårt att förstå hur det ska göras och hur det ska följas upp.

Intensifierat stöd i tre nivåer hänger ihop i en process, ett kontinuum och en cykel för att bygga en inkluderande skola. Ingen elev lämnas utan stöd men stödet blir allt mer riktat och säkert och utgår från de metoder och arbetssätt som används inom ledning och stimulans. Elever exkluderas inte till luddigt formulerade stödinsatser som “lugnare miljö” eller “mindre sammanhang”. Lärare slipper få veta att de ska sätta in en extra anpassning som heter ”tydliga instruktioner”. 


Särskolan och resursskolor

Kanske kan detta sätt att se på ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd vara hjälpsamt också för särskolan och resursskolor vars elever också omfattas av lagen om extra anpassningar och särskilt stöd. Hur ser ledning och stimulans ut i dessa skolor? En särskola eller resursskola ska ju kunna möta elever med en annan sorts ledning och stimulans än de ordinarie grundskolorna/gymnasieskolorna kan bidra med. Vilka metoder utmärker dessa skolor som kan intensifieras med extra anpassningar när inte ledning och stimulans räcker och med särskilt stöd när det behövs? Hur ser deras kontinuum ut?

Hur ser kontinuumet ut på din skola? 

När blir det faktiskt dags att göra det som redan görs extra anpassat? Kan det göras med mer ledning och stimulans eller måste eleven få en extra anpassad undervisning i något område?

 


 

Detta blogginlägg är inspirerat av modellen Response to intervention, en modell som togs fram i USA efter lagen om “no child left behind” 2004. Mer om RTI i kommande blogginlägg. Du kan läsa mer om RTI här:

https://www.specialeducationguide.com/pre-k-12/response-to-intervention/effective-rti-strategies-for-teachers/

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/proaktiv-modell-satter-fokus-pa-forebyggande-arbete

https://www.spsm.se/stod/forskning-och-utveckling/aktuellt-om-forskning/nyheter/forskningsutblick-adhd-och-autism-som-idealtyper-en-omtolkning-av-stigma-inom-ramen-for-den-ordinarie-utbildningen/

*För forskning som visar att det inte finns särskilda pedagogiska metoder för särskilda elever, se till exempel Jacobson & NIlsson-Specialpedagogik och funktionshinder 2011, Vetenskapsrådets rapport Tre forskningsöversikter över området specialpedagogik 2015, Göransson & Nilholm Inkluderande undervisning 2013, samt The European Agency for special needs and inclusive education: organisation för stödinsatser som främjar inkludering 2014.

behov och insatser extra anpassningar inkludering kategoriskt perspektiv ledning och stimulans listor extra anpassningar pedagogiskt perspektiv relationellt perspektiv specialpedagogik särskilt stöd tillgängliga lärmiljöer undersöka organisationen undervisning
annonser

Föreläsare

Ämnen

samverkan elevhälsa  tillgängliga lärmiljöer  Psykisk ohälsa  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se