Elevhälsan - Elevhälsan - Specialpedagogen Mod & Metod



 Kom ihåg?
Ej medlem? Registrera dig!


Specialpedagogen Mod & Metod

Det inkluderande klassrummet
Postat 2020-03-30 09:45

Ökad närvaro med distansundervisning

Det är en samlad anekdotisk bild men det är samma bild som ges på många håll. Närvaron har ökat sedan distansundervisningen började. Det gäller skolor med stor andel högpresterande elever och det gäller skolor som i vardagen får kämpa med elevers höga frånvaro. 

Det är inte bara närvaron som blivit bättre, även andelen elever som “lämnar in” eller presterar verkar ha ökat på de gymnasieskolor jag har varit i kontakt med i olika delar av Sverige-ett 30-tal olika skolor. Jag får också höra att det är andra elever som behöver stöttning i denna lärmiljö än i klassrummet. Det är alltså inte säkert att de elever som är i behov av individuella stödinsatser i form av extra anpassningar och särskilt stöd fortfarande är det i distansundervisningen.

Om det är så och det håller i sig innebär det att vi behöver undersöka vad detta beror på. Vad säger eleverna? 

Av naturliga skäl har jag inte träffat så många men några har jag kunnat kontakta och de säger så här:

“Det tar mindre energi när man inte behöver åka till och från skolan”

“Lektionerna kommer igång direkt, det är inte så mycket som stör”

“Jag kan ta det i min takt. Gå och hämta en kopp te när jag vill och gå tillbaka till datorn för att följa lektionen”

“Det är bättre att chatta frågor än att räcka upp handen i klassen”

“Jag få mer fokus, framförallt under mattelektionerna”

“Det märks mer vilka lärare som ändå bara delar ut en uppgift och låter oss jobba själva”

Observera att allt detta fortfarande är anekdotiskt, men ändå intressant. Jag skulle vilja att vi undersöker detta mer. 

Jag tänker att elevhälsan är en resurs att använda för att undersöka friskfaktorer och skyddsfaktorer vid distansundervisning. På så sätt kan vi stärka skyddsfaktorerna även i en fysisk lärmiljö när vi går tillbaka till ordinarie skola. Vad är det till exempel som gör att lektionen kommer igång direkt och hur kan man få till det i skolans lokaler? Vad säger eleverna om detta? Elevhälsan ska främst arbeta främjande och förebyggande och är därför väl lämpade för undersökningar av detta slag. Varför inte gå ut på bred front och skapa enkäter till elever utifrån de olika perspektiv som elevhälsan står för? 


Några frågor jag skulle vilja ha svar på:

  • Tycker eleverna att läraren får en annan roll nu? Isåfall vilken? Hur märks det?
  • Tycker eleverna att de kan få mer hjälp av lärare? Hur då? Om inte, vad saknar de? 
  • På vilka sätt tycker eleverna att de har möjlighet att jobba i egen takt i distansundervisningen? Hur skiljer det sig från den fysiska klassrumsmiljön? 
  • Hur tycker eleverna att lärarna följer upp arbetet nu? Skiljer det sig från förut? 
  • Hur utformas instruktioner och uppgifter i distansundervisningen och hur skiljer det sig från förut? 
  • Vad skulle eleverna vilja att distansundervisningen tar med sig tillbaka till ordinarie undervisningen? 
  • Vad längtar eleverna efter i ordinarie klassrumsmiljö och/eller skolmiljö?

 

distansundervisning elevhälsans främjande och förebyggande arbete frånvaro gymnasiet närvaro distansundervisning
Postat 2020-03-18 14:38

Lektionsdesign på distans - förebygg svårigheter med virtuell gemenskap

Nu är det dags att ta klivet in i en virtuell värld och pröva undervisning som inte sker inom fyra fysiska väggar. Jag vet att många grundskolor också planerar för en eventuell distansundervisning. Hur kan man tänka för att det ska bli så väldesignat som möjligt? Jag funderar och försöker dela med mig av några tips för att få det att funka för alla elever och förebygga skolsvårigheter som lätt kan uppstå i en virtuell lärmiljö. 

En fredageftermiddag cirkulerade jag bland grupperna i min klass och följde upp deras arbeten. En grupp berättade att de väntade på att “Micke” skulle bli klar med sin del. Va? Sa jag, Micke är ju inte här! De förklarade att de bjudit in honom via Skype och eftersom vi ändå jobbade i delade Google-presentationer så tyckte de att de skulle dra in honom i arbetet hemifrån. Vilka klasskompisar! Det blev en lösning som vi testade då och då. Det jag lärde mig av ”Mickes” skolsituation var att gemenskapen är central oavsett hur man sedan löser allt annat praktiskt. 

Skapa digital gemenskap

“Micke” hade goda klasskamrater som inkluderade honom. Han var del i gemenskapen även när han inte var där. När många nu börjar jobba digitalt finns en risk att man tappar gemenskapsaspekten när alla sitter på sin kammare och jobbar enskilt med instruktioner som förmedlats digitalt. Hur kan vi förebygga det? Vi vet ju att enskilt arbete är en rejäl riskfaktor som tyvärr kan förstärkas på distans. Jag tänker fem punkter att ha koll på för att förebygga riskerna: 

  1. Schema som vanligt. Se till att det inte blir förändringar i schemat.

  2. Upprop som vanligt – se till att du som lärare har koll på vilka som ska vara med och ropa upp alla namn när du möter klassen i något mötesforum. De som inte är där kontaktas. Precis som vanligt. 

  3. Sätt in eleverna i små grupper som har som uppgift att vara resurser för varandra. Antingen genom digitala program där man skapar grupper eller genom att bara dela in dem och be dem ha kontakt under dagen. En lärgrupp kan skapas för varje lektion eller för en hel vecka, beroende på syfte och innehåll och grupp. 

  4. Låt eleverna jobba i delade dokument eller delade presentationer som blir en elevportfölj. De behöver inte bara skriva i dem men de ska publicera allt arbete (musik, film, bild, text, samtal, rollspel…) i en delad plattform. Prezi eller padlet kan vara en anslagstavla för hela gruppen där varje mindre lärgrupp lägger upp arbetet. 

  5. Ha regelbundna meets/hangouts/teamsmöten/skypesamtal….med lärgrupperna under lektionen eller under dagen. Börja med ett gemensamt möte där alla ska synas i bild och gå sen över till möten med grupperna. Avsluta lektionen med helklassmöte där alla ser varandra. Acceptera om någon hellre vill vara med i chatten men säg hej då till varandra och tacka varandra för att alla hjälpts åt.  


Den digitala lektionens faser

Även den digitala lektionen kan utgå från faserna:

Sätt igång: Rutinen är att samla gruppen i en meet/hangout eller vilket program man nu använder. Börja med samma ritualer som i klassrummet men använd digitala verktyg. Här är ett exempel där jag skapade ett google formulär för dagens ord istället för att ta det på tavlan:Skärmavbild 2020-03-18 kl. 12.32.45

Skapa nyfikenhet genom att dela en meme eller en gif eller annat som eleverna tycker är töntigt men som väcker deras uppmärksamhet. En bild som påminner om att vi ska hålla kontakten kanske?  

street art loop GIF by A. L. Crego

Klargör förväntningar genom att dela en lektionslogg där all information om lektionen finns tillgänglig för alla. Skriv instruktionen i text, i punktform och lägg in en inspelad ljudfil eller film där du berättar om uppgiften och hur de kan göra. Ge gruppmedlemmarna i varje lärgrupp roller: tidshållare, peppare, den som kontaktar dig om det uppstår frågor eller bekymmer, den som spelar in, publicerar…Jag gillar att hitta exempel på roller i kooperativt lärande-bloggen .

Aktivera eleverna genom att låta dem jobba med uppgiften och öppna för att använda olika verktyg, olika sätt att kommunicera och producera. Hjälp dem hålla fokus genom att gå in i deras delade dokument/anslagstavlor och återkoppla snabbt. Det måste inte vara världens bästa återkoppling i detta läge, syftet är att hålla alla på banan. Förstärk goda saker – kvalitet, ansträngning, samarbete, kreativitet… Färglägg textdelar som visar god kvalitet för att skapa motivation, det vill säga att eleverna ser att deras prestationer ger resultat.  Här ett exempel från en fd elev där jag har markerat en mening som innehåller god formell och avancerad engelska:

Skärmavbild 2020-03-18 kl. 12.36.36

Sätt igång ankaruppgifter. En ankaruppgift är en uppgift som alla har men som kan se olika ut beroende på intresse eller lärbehov. Det är eleven som är medskapare till ankaruppgiften och påverkar hur den ser ut. Antingen är det ett fördjupningsarbete som passar elevens intresse eller något som ska tas igen eller repeteras. Ankaruppgiften ska vara angelägen för eleven att jobba med. Denna uppgift kan finnas i bakgrunden och tas fram när annat är klart eller så avsätts tid för alla elevers arbete med sina ankaruppgifter oavsett ämne. Skapa en anslagstavla, en hemsida eller annan plattform där elever visar upp sina ankaruppgifter både i process och som färdig produkt. Det kan bli ett bra sätt att få underlag för bedömning i olika ämnen.

ankare

Bearbeta och reflektera. Bestäm i början av lektionen en tid då alla ses igen i en meet/hangout/teams…för att följa upp och reflektera tillsammans. Låt eleverna ställa frågor muntligt eller via chatten. Gör Kahoot med dem med några småfrågor för att se om de har förstått eller gjort det de ska. Låt grupperna tävla mot varandra i Kahoot. Kanske kan en lärgrupp i taget ha ansvar för att skapa en Kahoot om dagen för att få igång sina klasskamrater? 

Se till att alla elever har ett eget dokument eller presentation där de publicerar sina arbeten. Be dem skriva färdigt meningar som till exempel: Idag är jag nöjd med att….eller Om jag skulle göra om denna lektion skulle jag…(Fas 5 och 6) Punktmarkera elevarbeten som du vet kan vara lite mer tunnsådda än andra och visa att du kollar upp och stämmer av hur arbetet går. Det här kanske behöver göras efter lektionen också. 

Avsluta lektionen genom att sammanfatta syftet med lektionen och vad du förväntade dig att alla skulle göra, lära, kunna. Tala om vad du är nöjd med i deras arbete. Berätta vad som kommer att hända nästa gång och påminn om att de ska titta i din lektionslogg (för läsande elever) för att förbereda sig innan nästa lektion. Be eleverna skapa ett ordmoln i mentimeter eller i answergarden där de skriver ett ord som beskriver innehållet i lektionen. Dessa bilder kan man spara i lektionsloggen. Så här såg det ut i måndags när jag hade digital ”lektion” med lärare:

Reflektera själv kring hur det gick: vilka elever kan behöva att man kollar upp ännu mer? Fungerade de frågor du hade formulerat? Fungerade instruktionen? Behöver något skruvas till nästa lektion? Vem kan hjälpa mig att komma på något kul/smart/nödvändigt?


Vi kan ju bara pröva oss fram nu, det värsta som kan hända är att något inte funkar fullt ut. Eftersom vi alla är i samma båt finns stor förståelse för att vi måste vara kreativa, våga pröva, misslyckas, pröva igen och hitta gemensamma lösningar. Eleverna har säkert väldigt mycket goda förslag att komma med. Det viktigaste är att tydligt tala om för dem att vi fortfarande jobbar ihop och bygger gruppen även om vi sitter på olika håll. Kamratlärande, explicit undervisning och fokus på strategier är fortfarande de ingredienser som behöver finnas i undervisningen. Det viktigaste är att vi inte hemfaller åt förmedlingspedagogik och tar för givet att elever ska klara av att driva sitt eget arbete i hemmet. Ta hand om dig och varandra! 

 

Einklatschen Zusammen GIF

digitala klassrummet distansundervisning gemenskap i det digitala klassrummet virtuella klassrummet
Postat 2020-03-01 17:00

Lärarutbildning för inkluderande undervisning – framgångsfaktorer och fallgropar enligt ny rapport.

Denna text redogör för en ny rapport från The European Agency for Special Needs and Inclusive Education*: Teacher Professional Learning for Inclusion, 2019. Rapporten är en genomgång av forskning, ramverk och policydokument för att få fram de framgångsfaktorer som beslutsfattare bör ha i åtanke när de beslutar om lärarutbildningar eller professionella fortbildningsprogram.

Inkludering är prioriterat internationellt

Lärarutbildning och professionell fortbildning för inkludering är prioriterat i internationella organisationer som FN, EU-kommissionen och The European Agency for Special Needs and Inclusive Education. Lärare arbetar i skolor med allt större mångfald på många sätt. Därför måste inkludering vara en central del av lärarutbildningar, inte minst för att bibehålla och utveckla läraryrket som attraktivt. Detta ligger i linje med internationella organisationers policy-dokument och riktlinjer. The Agency listar de organisationer och dokument som sätter inkluderingsarbetet högt på agendan:

  • UN (2006; Committee on the Rights of Persons with Disabilities, 2016)
  • UNESCO (2015; 2017a)
  • UNICEF (2015)
  • Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) (2018a; Barrera-Pedemonte, 2016; Avvisati, 2018)
  • WHO and World Bank (2011).

Varför prioritera inkludering i lärarutbildning och fortbildning?

The Agency påtalar vikten av att skapa tydliga referensramar för lärarutbildningar kring inkludering eftersom det finns ett stort behov av att förbereda lärare för det praktiska inkluderingsarbetet. Man talar om disadvantaged learners; till exempel migranter, elever från socio-ekonomiskt utsatta områden eller familjer, elever med funktionsnedsättningar som kan ha sämre förutsättningar att få en likvärdig utbildning jämfört med elever som är infödda, från socio-ekonomiskt stabila omständigheter och som inte har funktionsnedsättningar.

EU-kommissionen tar upp att lärare känner sig oförberedda på att undervisa elever från olika bakgrund och med olika förutsättningar och behov. Det finns ett växande behov, enligt kommissionen, att förbereda framtida lärare på att mångfald är något berikande. Detta måste ske genom att byta perspektiv från ett kompensatoriskt synsätt till inkluderande lärmiljöer och strategier. Vi vet mer om lärande idag och det finns förväntningar på att utbildning ska organiseras utifrån det faktum att människor lär sig på olika sätt.

Inkluderande utbildning skapar inkluderande samhällen och de internationella organisationerna understryker att detta är en del av demokratiuppdraget och likvärdigheten i samhället i stort. Inkludering är ett begrepp som används men man använder också uttrycket “achievement for all learners”, måluppfyllelse för alla elever (min översättning, gillar egentligen inte ordet måluppfyllelse men eftersom det används flitigt väljer jag ändå ordet). .

Se lärares utbildning och fortbildning som en tre-stegsprocess

Unesco föreslår att lärarutbildning ska ses som en tre-stegsprocess som egentligen inte tar slut. Den börjar med lärarutbildningen (pre-service teacher education) och går sedan över till en period av lärande praktik som går över till professionell utveckling under hela karriären. Förmågan att utveckla inkluderande lärmiljöer behöver börja från lärarutbildningen där attityder och pedagogiska strategier för inkludering fokuseras. Alla de internationella organisationerna som nämns i rapporten menar att det saknas beslut på nationell nivå som förordar inkluderande utbildning. Det gör det svårt att skapa gemensamma ramverk som främjar inkludering i praktiken.

Bristperspektiv i kunskaper om funktionsnedsättningar, olikheter och anpassningar undergräver inkluderingsarbetet

Rapporten tar upp att lärarutbildningar ofta fokuserar mer på VAD än HUR. Mer om kunskaper som är bra att ha med sig än förståelse för undervisning, lärande och praktisk klassrumsorganisation. Det finns tendenser till fragmentisering i lärarutbildningar där studenter ska lära sig OM olika företeelser utan att koppla det praktik. Det gör att förmågan att sedan möta mångfald brister.

Kunskaper om funktionsnedsättningar och kunskaper om anpassningar för dessa personer leder enligt forskning till hög stress hos nya lärare. Dessutom leder det till att acceptansen för vad som inte är norm blir lägre. Det skapar helt enkelt en rädsla hos nya lärare att inte klara av att inkludera alla elever. Dessutom skapas ”boundary thinking” – en försvarsmekanism där man sätter en gräns för det egna ansvaret och den egna kompetensen. Boundary thinking är ett hot mot inkluderingen och den professionella identiteten enligt rapporten.

En av forskarna menar att dessa resultat beror på att olikheter framställs som problematiska och som något som måste hanteras eller kompenseras. Det skapar rädsla istället för ansvarstagande och engagemang hos framtida lärare. Skolmisslyckanden förklaras med att elever har brister vilket understryker skillnader mellan normala elever och avvikande elever. Bristperspektivet kan också kallas patogent perspektiv, ett fokus på det svåra, det sjuka eller det som inte fungerar. Bristperspektivet påverkar inkluderingen så att den uppfattas som smal och ensidigt inriktad på det som är avvikande. Detta påverkar elevers möjligheter men också skolor och samhällen. Utvecklingen hindras eftersom misslyckanden förklaras med svårigheter som är utanför den professionella kontrollen. Det försvårar för elever eftersom man då fortsätter med undervisningsmetoder som inte är bra för dem. Den professionella utvecklingen uteblir till förmån för insatser riktade till enskilda elever.

Bristperspektivet innebär att man lär sig att vissa elever är annorlunda och har därmed specialpedagogiska behov (special education needs) enligt rapporten. Detta dekontextualiserar elevers lärbehov (separerar eleven från miljön och kontexten) istället för att tala om det situerade lärandet där man förstår eleven och elevens lärbehov i en kontext, inte bara utifrån eleven själv. Det är en förenklad syn både på specialpedagogik och på elevers behov. The Agency rekommenderar att det situerade lärandet får en mer framträdande plats i analysen av elevers behov.

När lärarutbildningar lär ut metoder och anpassningar för vissa grupper av elever smalnar man av de kompetenser som verkligen behövs för en inkluderande skola. Rapporten understryker att det finns en missuppfattning om att mångfald kan mötas genom färdiga mallar och lösningar. Istället visar forskningen att det etiska perspektivet med engagemang och ett ansvarstagande är mer framgångsrikt för att hitta lösningar på utmaningar i undervisningen.

Flexibilitet, kunskaper om lagar, strategier och kollaborativa modeller ger framgång

Framtida lärare behöver lära sig och träna på att identifiera behov av förändring och handla utifrån det. De behöver också kunna reflektera och anpassa sig. Detta borde enligt rapporten vara fokus för mer träning under lärarutbildningar och i fortbildning om man vill åstadkomma inkluderande lärmiljöer.

Forskningen visar att lärare som har kunskaper om lagstiftning och policydokument kring inkludering samt en bred palett av pedagogiska strategier och undervisningsmetoder har en ökad tillit till den egna förmågan att möta mångfald.

Kollaborativa modeller för kollegialt samarbete främjar hållbar inkludering. I Australien har man sett goda effekter av detta just för elever med funktionsnedsättningar. Det finns flera modeller att lära sig och träna på och detta kan förberedas redan under lärarutbildningen. Lesson study nämns som ett exempel på sådana modeller. Det viktiga är att alla lärare och övrig personal deltar för att skapa en gemensam plattform och förståelse för inkluderingsarbetet. Det skapar också en vana att lösa problem tillsammans utifrån olika perspektiv.

Det behövs ett skifte i synen på och förståelse för specialpedagogik

Framtida lärare behöver förståelse för att specialpedagogik inte är något som sker bredvid den ordinarie undervisningen. Den traditionella men föråldrade  specialpedagogiken uppfattas som en del av en medicinsk modell. Specialpedagogik bör istället förstås som det kollaborativa samarbetet där alla deltar för att analysera det situerade lärandet i syfte att förändra det som behöver förändras. Lärare förväntar sig ofta särskilda metoder av specialpedagoger och speciallärare men detta förstärker att lärare inte har kapacitet eller ansvar att undervisa alla. Inkludering innebär en förflyttning från kompensatoriska insatser till förebyggande insatser i första hand med stöd till lärare och lärares fortbildning. Det är fokus på lärandet som ger bäst effekter på det inkluderande arbetet.

Detta innebär ett skifte, att specialpedagoger och speciallärare får en mer strategisk roll som inkluderingsfrämjare (inclusion facilitators) och skolutvecklare. Detta kräver också att specialpedagoger och speciallärare, även assistenter, deltar i skiftet eftersom de ofta har byggt upp en stark identitet i arbetet med kompensatoriska insatser och kan vilja bibehålla det förhållningssättet. The Agency understryker (även i andra rapporter) vikten av att deras kompetens och erfarenheter kommer alla till del.

Rekommendationer för lärarutbildningen

Lärarutbildningen bör, enligt rapporten, tydliggöra att:

  • Inkludering är alla lärares ansvar och att lärarutbildares ansvar är att förbereda framtida lärare på detta.
  • Olikheter är en naturlig del av mänskligheten och alla former av lärande.
  • Lärare måste tro på (ev bli övertygade om) att de kan undervisa alla elever.
  • Professionen måste utveckla nya innovativa och kreativa sätt att samarbeta.

Lärarutbildning (och fortbildning) bör utveckla framtida lärares kompetenser inom följande områden:

  • Lärarens syn på mångfald och elevers olikheter utifrån djup och bred förståelse för inkluderande utbildning.
  • Inlärningsstöd till alla elever genom främjande av akademisk, praktisk, social och emotionell utveckling hos alla elever.
  • Effektiva undervisningsmetoder för heterogena klassrum.
  • Samarbete med andra med träning i reflektion och modeller för kollegial samverkan.
  • Personlig professionell utveckling och hur den kan fortsätta under hela yrkeslivet.

Rapporten innehåller också rekommendationer till beslutsfattare i Europa om att skapa nationella ramverk för en gemensam förståelse för inkludering och varför inkludering är prioriterat. Skottland framhålls som ett gott exempel att inspireras av genom deras ”National Framework for Inclusion”. Detta ramverk specificerar kriterier som lärare ska kunna använda för att skatta sin praktik och sitt förhållningssätt med jämna mellanrum.

Här kan du läsa en svensk version av den rekommenderade kompetensprofilen för lärare: te4i-profile-of-inclusive-teachers_Profile-insert-SV (1)


 

Avslutande reflektion: dubbla budskap i Sverige

Ovan text är en redogörelse och innehåller inte mina egna åsikter eller tankar.  Jag avslutar däremot detta inlägg med att reflektera själv och jag konstaterar att svensk lärarutbildning och professionsutveckling riskerar att omgärdas av dubbla budskap.

Å ena sidan har vi styrdokument som framhåller alla elevers rätt till ledning och stimulans och att motverka funktionsnedsättningars konsekvenser liksom en tyngdpunkt på förebyggande och främjande arbete som utgår från ett salutogent synsätt.

Å andra sidan en skrivning i JÖK som formuleras: Inkluderingen har gått för långt liksom förslag till ny skrivning i lärarexamen med tyngdpunkt i ett patogent synsätt (fokus på svårigheter) och en föråldrad syn på specialpedagogik. Till synes utan förankring i den forskning som The European Agency for Special Needs and Inclusive Education samlat för beslutsfattare.

Några frågor tornar upp sig: Hur kommer det sig att man använder ordet specialpedagogik i nya skrivningar utan att förankra det i aktuell forskning eller förståelse för kunskapsområdet? Varför går Sverige i motsatt riktning än den internationellt prioriterade inkluderingen? Hur kan man säga att inkluderingen har gått för långt när det inte finns en nationell referensram om vad det betyder? I vilka andra sammanhang i samhället skulle det vara ok att hävda att inkluderingen har gått för långt?


 

* The European Agency for Special Needs and Inclusive Education är en fristående organisation som stödjer EU:s medlemsländers arbete med att utveckla inkluderande utbildning. The Agency finansieras genom medlemsländernas utbildningsdepartement och genom EU-kommissionen. Sverige representeras i The Agency genom SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

att möta mångfald att möta mångfald förebyggande perspektiv förebyggande perspektiv inkludering inkludering inkludering i samhället inkludering i samhället inkludering i skolan inkludering i skolan internationell inkluderingspolitik internationell inkluderingspolitik kompensatoriskt perspektiv kompensatoriskt perspektiv kunskap om medicinska diagnoser kunskap om medicinska diagnoser lärarutbildning lärarutbildning patogent synsätt patogent synsätt regeringens förslag till lärarexamen regeringens förslag till lärarexamen salutogent synsätt salutogent synsätt the agency for special needs and inclusive education the agency for special needs and inclusive education
annonser

Föreläsare

Ämnen

Psykisk hälsa  stress  hjärnan i skolan  
Hitta fler föreläsare här

Elevhälsan.se

Kontakta oss
Tipsa oss om material
Följ oss på Facebook


Vår huvudsponsor

Prorenata är huvudsponsor för elevhälsan.se