Fråga:
Hej,
I resursskolan jag jobbar på har vi en elev i åk 8 med diagnos ADHD och hen ska även utredas för autism. Hen har väldigt höga krav på sig själv, är ambitiös och högpresterande, vill alltid ha toppresultat i allt hen gör. Det slutar ofta med att hen inte gör något alls. Hen ger upp om hen inte lyckas prestera på topp. Det hjälper inte att säga till eleven att det räcker med ”lagom” prestation. Vi upplever eleven utbränd p.g.a. sina egna höga krav. Hen har gått hos skolkurator och kurator på BUP i många år, vilket inte hjälper utan snarare gör att eleven mår sämre. Hen har tät kontakt med BUP. Senaste tiden vill inte eleven till skolan över huvudtaget. Hur kommer vi vidare?
L, lärare i resursskola
Svar:
Hej L,
Svårt att veta vad som är lagom
Vad bra att du skriver och sätter ord på din elevs studiesituation. Bra också att du i det här fallet nämner elevens ADHD och eventuella Autism. För även om en neuropsykiatrisk diagnos sällan är förklaringen på varför elever har höga krav på sig själv, så är det i det här fallet förklaringen på att eleven inte vet vad som är ”lagom” prestation. Det är också ett alltför stort ansvar att lägga på en elev med den här typen av funktionsnedsättning.
Bekräftad för prestationer
Elever blir generellt sett bekräftade utifrån sina prestationer vilket är olyckligt på många sätt då detta inte gagnar elevers hälsa. Eftersom de flesta barn och ungdomar vill göra rätt och leva upp till vuxnas förväntningar gör din elev också exakt det som de vuxna förväntar sig av eleven. Problemet här är bara att eleven på grund sina nedsatta exekutiva funktioner inte kan reglera varken hur länge, hur mycket, hur många, hur svårt eller hur stort. Alla uppgifter du ger eleven behöver därför avgränsas. Har du prövat att göra tydliga avgränsningar för eleven?
Så här skriver Specialpedagog Linda Hallberg i tidskriften Special Nest:
”Alla hjälpmedel som talar om svaren på frågorna När? Vad? Hur? Hur länge? Med vem? Varför? Vad ska jag göra sedan? skapar en självständighet och därmed en trygghet. Dessa sju frågor är mirakelfrågor så om vi svarar på dem i förväg åt eleverna så skapar det trygghet.” (Specialnest.se, 2016-05-26)
Om du som lärare i förväg kan ge svar på dessa frågor gör du inte bara elever med NPF en stor tjänst, du skapar en undervisning som alla elever har stor nytta och glädje av. Elever med ADHD har som alla elever styrkor och förmågor. Men just det här med tid, aktivitet, mängd, lagom och att tolka text och instruktioner när eleven ska arbeta självständigt kan betraktas som en funktionsnedsättning. Därför behöver din elev så mycket hjälp redan i instruktionen och skapande av uppgiften att det inte ska råda någon tvekan.
Rädsla för att göra fel
Något som uppfattas som tydligt och begripligt för en annan elev kan tolkas på många olika sätt av en elev med ADHD. Det kan ses som ett bevis på kreativt tänkande eller en brist att inte förstå det som för läraren är självklart. Rädslan av att göra fel ökar med varje misslyckande men här handlar det främst om att eleven helt enkelt inte har den här förmågan när det gäller att tolka vad du menar. Om uppgiften dessutom saknar ett konkret syfte för eleven och känns meningslös blir det ännu svårare att på egen hand driva sig själv till att utföra den svåra uppgiften.
Energin ska gå till rätt saker
Här spelar också energidepån stor roll. Om eleven måste lägga mycket energi på att försöka förstå, på att koncentrera sig och läsa samtidigt som det är mycket prat eller ljud runt omkring blir det för eleven omöjligt att ens påbörja uppgiften.
Anpassningar
Om det är så att du och dina kollegor inte delat upp elevens uppgifter så att eleven inte behöver överblicka allt är det viktigt att ni gör det. Eleven kan då få en överblick och ta ett steg i taget med någon enklare belöning efter varje etapp. Belöning kan vara att få läsa tio minuter ur en favoritbok med en TimeTimer ställd på bänken, eller titta på ett kort Youtube-klipp på 4 minuter. Det kan också vara så att eleven bara behöver sitta med en stressboll en stund. Skriv en färdig lista på saker som kan användas i det syftet, det viktiga här är att tiden avgränsas tydligt. Behöver eleven lämna klassrummet och ta en paus, behöver även denna vara tydlig. DU kan till exempel instruera eleven att gå raka vägen till entrén, ta ett steg ut i friska luften, räkna till tio och därefter gå raka vägen tillbaka till klassrummet. Den här eleven kan inte hantera begreppet ”ta en liten paus”.
Kartläggning
Oavsett om din elev når sina kunskapskrav, eller om det finns en viss risk att eleven kanske inte kommer att nå dem, är det nödvändigt att göra en ordentlig kartläggning. I denna behöver ni ställa en hel del frågor om lärande och vad som känns kravfyllt och vad som stressar. Ofta tror vi att vi vet vad som är kravfyllt för elever men inte sällan visar sig våra gissningar vara felaktiga. Frågorna behöver ställas konkret och på ett sådant sätt att eleven kan förstå dem. Använd gärna skattningsformulär som finns att få genom Attention, Habiliteringen eller genom böcker som Skolkompassen. Man kan också använda sig av skalfrågor eller tankekartor.
Oro för psykisk ohälsa
Du skriver att du är orolig att det gått så gått så långt att eleven insjuknat i utmattningsdepression. Det är dock viktigt att ni innan en sådan medicinsk bedömning görs, (vilken alltid görs av läkare) omedelbart sätter in extra anpassningar om ni inte gjort det. Ge eleven stöd och strategier med hjälp av skrivmallar, tankekartor, variation och tydliga, korta instruktioner. Eleven behöver förmodligen ett eget, tydligt visuellt schema.
Stärk det friska
Ge eleven mycket stöd och uppmuntran. Detta stöd ska inte uppmuntra till prestation utan ska vara ett relationsskapande stöd som stärker det friska och välfungerande hos eleven, det salutogena. Skapa gärna mycket tydlighet för hela gruppen om ni inte gör det med korta, interaktiva genomgångar, visuellt stöd, tydliggörande pedagogik i alla former så att elevens energidepå går till lärande och inte att till att försöka lista ut vad som förväntas.
Undanröja hinder
I en kartläggning och eventuell utredning om särskilt stöd (som måste göras snabbt och effektivt för att den ska komma eleven till gagn) framkommer det kanske att det är helt andra saker som är påfrestande under dagen än själva undervisningen. Åtgärda i så fall dessa saker och anpassa skolmiljön. När ni fått svar på dessa vanligt förekommande hinder i vardagen kan det visa sig att det också finns enkla lösningar. Särskilt som du beskriver att du jobbar på en resursskola.
Vuxenansvar
När det gäller det här med vad elever själv vill så måste vi påminna oss om att elever som går i årskurs åtta är barn. Barn kan inte alltid få som de vill. Som med allt annat i skolan så är det vi vuxna och professionella som måste ta ansvar för barnens bästa i enlighet med våra styrdokument. När det gäller hur skolan ska agera i det här fallet så ska vi följa Skollagen. Det betyder att ansvaret för hälsa i relation till studier inte får läggas på barnets föräldrar. Skolan ska samverka med föräldrarna för barnets utveckling men skolan måste här ta sitt elevhälsoansvar.
Skolan bedömer och tar beslut
Barn med NPF har i regel nedsatthet i flexibelt tänkande. Även om det inte alltid är lika tydligt hos barn med ADHD så skriver du att din elev också ska genomföra en Autismutredning. Alla barn och ungdomar har behov av rutiner, men hos dessa elever kan avsaknaden av rutiner och många förändringar leda till en sårbarhet och göra dem sköra. Därför kan det vara särskilt svårt med plötsliga, oförberedda förändringar. Inte sällan träffar jag föräldrar som är hårt pressade av sina barn att driva barnets agenda vid beslut, en agenda som inte stämmer överens med den forskning och kompetens vi har att förhålla oss till i skolan om vad som är till gagn ur hälsosynpunkt. Så med all respekt för föräldrar och den utmanande roll det många gånger innebär att både ställa krav och ge stöd är det viktigt att påminna sig om att bedömningen om vad elever ska ha för stöd görs av personal i skolan som har denna kompetens och beslutet om eleven ska ha särskilt stöd eller enbart anpassningar tas alltid av rektor.
Studierelaterad ohälsa ska främst åtgärdas i studiemiljön
Några slutord på ett långt svar. Om en medarbetare har symtom på arbetsrelaterad stress blir inte medarbetaren med automatik fri från symtomen genom att besöka Vuxenpsykiatrin. Arbetsgivaren måste anpassa arbetsmiljön för att medarbetaren ska kunna bli frisk. Om en elev har symtom på studierelaterad stress, ska eleven i första hand inte hänvisas till BUP. Eleven ska ha anpassningar i sin skol- och lärmiljö. Därmed inte sagt att BUP kan vara ett viktigt och nödvändigt stöd av andra orsaker, men BUP kan göra något åt det som har att göra med elevers studier Fortsätt samverka med familjen och glöm inte att lyssna på eleven. Det kommer gå bra!
Lycka till!
Magdalena Berger
Specialpedagog, Handledare och lärarutbildare
Tips på Litteratur:
Skolkompassen av Lena W Henrikson och Anna Sjölund (Gothia Kompetens)
Studiestrategier i grundskolan av Diana Storvik (Natur & Kultur)
