Fråga:
Jag har precis flyttat till Örebro där jag fått en tjänst som skolkurator på en grundskola. Jag har tidigare jobbat som skolkurator i 4 år i en annan kommun. Det jag däremot reagerat på och som jag inte har stött på tidigare är att det på min skola finns en orubblig uppfattning om att man inte får lyfta elever vid EHT utan vårdnadshavarens samtycke. Detta, på grund av att skolläkare, skolpsykolog och skolsköterska närvarar som följer andra sekretessbestämmelser. Av min erfarenhet har det varit så att sekretessen för dessa professioner har gällt bara i de fall man vill ha information FRÅN dem, och inte vice versa. Här på skolan menar dem att elevinformationen inte heller får spridas TILL dem.
Av min erfarenhet har det alltid funnits en inre sekretess inom EHT där elevers behov av stöd alltid har varit vägledande på EHT. Skolläkare, skolpsykolog och skolsjuksköterska har under dessa möten använts som bollplank för tvärprofessionell samverkan för att diskutera elevärenden, remissfrågor och dylikt. Skulle det vara så att någon av dessa professioner sitter på information som kan vara av vikt i ett elevärende så inhämtas samtycket senare.
När jag läser skollagen så verkar det som att elevens behov av stöd är det som ska vara huvudfokuset och att det inte finns ett sådant sekretesskrav att man behöver inhämta samtycke för att diskutera elever på EHT.
Hur ligger det egentligen till?
E
Svar:
Hej E och tack för din fråga,
För att elevhälsoarbetet ska fungera på en skola är det viktigt att personalen kan sina sekretessregler. Din fråga belyser tydligt vilka effekter det kan leda till ifall man inte är säker på vilka regler som gäller.
I skolan utgör EMI, det vill säga skolsköterska, skolläkare och eventuellt logoped om sådan finns anställd, en egen och själständig verksamhetsgren i förhållande till övriga på skolan. Det innebär sekretess/tystnadsplikt ÅT BÅDA HÅLL. Lämnas muntlig eller skriftlig information över denna sekretessgräns så måste det finnas lagstöd för detta. Lagstödet är från EMI i huvudsak ett samtycke, från de övriga på skolan, där skolpsykologen också återfinns, ett samtycke men även en generalklausul. Denna klausul, i offentlighets- och sekretesslagen 10:27, innebär att en uppgift som omfattas av tystnadsplikt kan röjas för en annna myndighet eller, som i ert fall, självständig verksamhetsgren vid samma myndighet, ”om det är uppenbart att intresset av att uppgiften röjs har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda”.
I praktiken kan därför en EHT genomföras så här: Alla i elevhälsan, utom skolsköterska och skolläkare, men även andra som behöver vara närvarande, till exempel en mentor eller vägledare, kan delta vid träffen för att diskutera en enskild elev. Skulle en begränsning av antalet deltagare behöva göras av det skälet att vissa inte behöver delta i ett enskilt fall så kan gruppen göras mindre. Om EHT genomförs så att endast vissa av deltagarna vet namnet på den elev mötet gäller och råd inhämtas avidentifierat från de övriga, så kan det vara ett etiskt lämpligt sätt att hantera känslig information om en viss elev.
En skolsköterska och/eller skolläkare kan delta vid mötet som lyssnare ifall det bedöms vara uppenbart att EMI behöver denna information, detta med stöd av generalklausulen. Skulle dessutom EMI vilja lämna egen information till de andra vid mötet så behövs ett samtycke från eleven/patienten själv i tillräcklig ålder/mognad och/eller från denne och vårdnadshavarna.
Diskuteras en elev helt avidentifierat vid en EHT finns det inget som hindrar att EMI deltar som lyssnare/rådgivare. Det arbetssättet är sannolikt mer möjligt vid en stor skola, där flera skolsköterskor är anställda.
Slutsatsen av det jag skriver är att det inte generellt finns någon regel som innebär att ett samtycke måste finnas för att EMI-personal ska kunna delta vid en EHT. Är den information som dryftas vid mötet av generellt slag, inte kopplad till viss identifierbar elev, kan EMI alltid delta. Med stöd av OSL 10:27 kan man dessutom delta om den information som man där får ta del av bedöms som uppenbart viktig för EMI. Det kan till exempel handla om svåra ätstörningar, självskadebeteende eller annan hälsorelaterad problematik som svårt kan drabba eleven/patienten. Skulle EMI däremot vilja informera övrig personal vid mötet behövs alltså ett samtycke. Samtycket bör antecknas i patientjournalen. Återkoppling av vad som framkommit vid mötet bör dessutom återkopplas till vårdnadshavarna.
Jag har inte sagt mycket om skolpsykologen hittills. Denne utgör sekretessmässigt inte EMI utan finns på samma sida sekretesstrecket som de övriga i skolan. Men psykologen bör ändå noga tänka på att överväga vad hen lämnar ut vid träffen. All information av betydelse bör lämnas, men det är skolpsykologen som själv avgör vad detta är, utifrån annan personals behov i det enskilda fallet.Du skriver mot slutet av din fråga att huvudfokuset i skolan ska vara elevens behov av stöd och att sekretessen inte då ska vara ett hinder. Nu finns dock en sekretessgräns i skolan som hänsyn måste tas till men den behöver inte vara problematisk ifall EMI och övrig skola tätt samarbetar med hemmet och med patienten/eleven själv.
Till sist: Vid en friskola gäller inte OSL. Men eftersom man i privat verksamhet ska ta ledning av den tystnadsplikt som gäller hos det allmänna så är min bedömning att man vid en friskola kan hantera informationen på samma sätt som vid en skolmyndighet.
Hälsning och lycka till med framtida elevhälsoträffar i Örebro, till stöd för era elever.
Staffan
