Fråga:
Jag arbetar som skolkurator och vet att jag har anmälningsplikt till socialtjänsten vid oro om att ett barn far illa. Om jag eller annan skolpersonal får information som privatperson om att ett barn som vi arbetar med far illa. Hur förhåller vi oss till detta? Är det anmälningsskyldighet som gäller då också?
Dessutom undrar jag: Om jag får information av tredje part (exempelvis en annan förälder till ett barn på skolan) om att ett barn far illa. Hur ska jag förhålla mig till detta? Har jag anmälningsskyldighet då också även fast det är ”hörsägen”?
Tack!
Med vänlig hälsning
Linda
Svar:
(Svaret uppdaterat 2019-08-22)
Hej Linda,
Anmälningsplikt finns ju i SoL 14:1 när man ”i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa”.
Vad menas då med ”i sin verksamhet”? I SoS handbok för hälso- och sjukvårdens och tandvårdens personal ”Barn som far illa eller riskerar att fara illa” från 2014 skriver man på s.22:
”Andrahandsuppgifter och kännedom om barn”
Hälso- och sjukvårdspersonalen samt tandvårdspersonalen behöver inte träffa barnet för att vara skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten. Även uppgifter som den anmälningsskyldiga har fått ta del av genom en annan person eller obestyrkta uppgifter kan ge indikationer på att ett barn far illa.”
Samma tolkning ska göras av personal i skolan. Uppgifter som framkommer genom annan person ska tas på allvar och finns en misstanke då om att ett barn i skolan far illa så ska anmälan göras. Skulle uppgiften lämnas till någon i skolan på fritiden så måste även den uppgiften tas på allvar och dryftas med andra i verksamheten som arbetar med barnet. I nya upplagan av min bok ”Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola”, som utkom i juni 2019 i en sjunde upplaga, skriver jag så här på s. 214:
”Ibland får personal på fritiden veta att ett barn i verksamheten far illa, t.ex. av en granne eller på en fest. Är man skyldig att anmäla då? Anmälningsplikten gäller som sagt det man får kännedom om i sin verksamhet. Om man på fritiden får oroande information för att den som berättar vet att man arbetar med barnet, kan uppgiften sägas ha lämnats i verksamheten. Skulle man däremot få informationen rent privat gäller anmälningsplikten enligt SoL 14:1 c, d.v.s. var och en bör anmäla. Det faktum att en oroande uppgift nu är känd för en anställd innebär ändå att den, om den bedöms vara trovärdig, ska lämnas till alla som behöver den på arbetsplatsen. Därmed har man nu i praktiken skyldighet att ta ställning till om uppgiften ska anmälas, oavsett i vilket sammanhang man först informerades.”
Hoppas att detta svar är dig till hjälp, Linda.
Hälsningar från
Staffan
