Till Frågor & svar

24 januari, 2022

Anpassad studiegång vid problematisk frånvaro

Fråga:

Hej,

Jag försöker hitta information om erfarenheter kring anpassad studiegång kopplad till problematisk frånvaro.

Vi har en elev på mellanstadiet, vars förälder önskar att barnet får stanna hemma en dag i veckan, då eleven upplever skolan som mycket ansträngande, blir trött, är orolig och har ibland även vad föräldern vill kalla ångest, gällande att gå till skolan. Vi upplever att eleven mår och har det bra här i skolan när hon väl är på plats. Någonstans har vi hört att det finns en risk med att låta elever vara hemma en dag i veckan under en period, då det kan leda till att eleven istället blir hemmasittare, men jag vet inte om det stämmer, eller hur vi ska tänka?

Vi har även en elev på lågstadiet vars föräldrar önskar detta. Där finns det möjligen större anledning, då vi ser att eleven verkligen behöver uppbringa mycket energi för att klara skoldagen. Han har många anpassningar och särskilt stöd som hjälper honom genom skoldagen, vilket ändå inte alltid fungerar tillfredsställande. Men är det bättre att tillfälligt korta ner skoldagarna, än att låta honom vara hemma en dag i veckan?

Med vänlig hälsning,
Linda


Svar:

Hej Linda,

och tack för din fråga.

Det är svårt att hitta forskningsresultat om anpassad studiegång kopplat till problematisk frånvaro. Det är ännu svårare att hitta resultat ifall det är mest gynnsamt att tillfälligt korta ner skoldagarna eller att låta eleven vara hemma en dag i veckan. 

Det viktigaste är att skolan har gjort en gedigen kartläggning och analys för att förstå vad som underlättar respektive försvårar för den enskilda eleven. Hur och när kan eleven få korta effektiva vilopauser under skollagen? Vilka skoluppgifter kan prioriteras bort och hur kan uppgifter anpassas för att spara elevens ork, tid och motivation? Vi bör prova andra former av extra anpassningar och särskilt stöd innan rektor beslutar om anpassad studiegång i ett åtgärdsprogram. Vi behöver då även fundera över vilka lektioner/delar av ämnen som är klokast att anpassa bort för just denna elev? Vad behöver eleven för stöd för att sedan kunna ”ta igen” det som behövs? Den anpassade studiegången bör utformas så genomtänkt som möjligt utifrån både ett kunskapsperspektiv och ett socialt perspektiv. Forskningsresultat anger att elevens möjligheter till närvaro stöds när skolpersonal visar att eleven och elevens närvaro i skolan är betydelsefull (t.ex. Epstein & Sheldon, 2002). Det är viktigt att alltid följa upp och utvärdera en anpassad studiegång regelbundet, så att eleven får adekvat stöd för att steg-för-steg kunna återgå till den ordinarie timplanen. 

Du efterfrågade information om erfarenheter kring anpassad studiegång när det gäller problematisk frånvaro. Här kommer några källor: Tobias Forsells avhandling ”Man är ju typ elev, fast på avstånd” Problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv 2020 nämner anpassad studiegång i de sammanfattade kommentarerna på sidan 114 kring ökad närvaro och återintegrering i skolan: ”Eleverna, föräldrarna och skolpersonalen beskriver både små och större händelser och insatser som haft betydelse för ökad närvaro och återintegrering i skolan. Kontextuella förändringar, exempelvis skolpersonal som träder in och skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer är exempel på förändrade villkor som medfört ökad närvaro för eleverna i studien.” 

I Regeringens utredning SOU 2016:94 ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera” tas anpassad studiegång kopplat till frånvaro upp på sidan 493 ”För elever med en långvarig och/eller problematisk återkommande frånvaro, avser åtgärderna en återgång till skolarbetet och då tycks anpassning, sannolikt i form av anpassad studiegång, vara ett genomgående arbetssätt. Flera rektorer framhäver vikten av en successiv återgång, specialdesignad genom t.ex. utvalda lektioner som eleven särskilt uppskattar eller deltagande i sociala aktiviteter. Ibland menar några att man tvingas bromsa, eller begränsa återgången då eleven riskerar att överskatta sin förmåga efter lång bortavaro och är ivrig att klara allt.” Några brister som utredningen sätter fokus på är att det finns en bristande kunskap om vad som främjar elevers närvaro. Det förekommer också brister i kartläggningar och analyser av orsakerna till elevers frånvaro, vilket leder till att det finns risk för att rätt åtgärder inte vidtas. 

Skolverket webbplats ”Frånvaro i skolan” och ”Främja närvaro och förebygga frånvaro” nämns inte anpassad studiegång. I Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2014) framkommer på sidan 41 ”Ett beslut om anpassad studiegång måste föregås av noggranna överväganden, eftersom det kan innebära att eleven lämnar skolan utan fullständig utbildning och utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Därför är det viktigt att avvikelserna inte är mer omfattande än nödvändigt och att det görs noggranna överväganden omkring vilka delar av ett ämne som det är lämpligt att göra avvikelser ifrån. Om eleven kan delta i åtminstone delar av undervisningen i ett ämne ökar elevens förutsättningar att i ett senare skede kunna göra en prövning och därmed få ett betyg i ämnet.”

I Skolinspektionens granskning ”Omfattande frånvaro – En granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro” 2016 som gäller 11 skolor, kan vi på sidan 22 läsa ”Åtgärdsprogrammen visar inte sällan att eleven fått anpassad studiegång. Det kan i vissa fall vara en nödvändig och berättigad åtgärd men framför allt är den anpassade studiegången i de här fallen en konsekvens av att skolan inte sett eleven och tagit reda på dennes verkliga svårigheter och stödbehov.”I Dagens nyheters debattartikel  2020-01-07 som är skriven av Malin Gren Landell, psykolog, psykoterapeut och regeringens tidigare utredare av skolfrånvaro kan vi bland annat läsa: Anpassad studiegång kan vara en hjälpsam och nödvändig insats under en begränsad period men kan också innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning och utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Ett beslut om anpassad studiegång ska därför noga övervägas. Det verkar dock som att besluten fattas alltför lättvindigt och att ”förkortad skoldag” sätts in utan att man betänker konsekvenserna för eleven. Skälet till den förkortade skoldagen anges inte sällan vara att eleven är trött och behöver sovmorgon. En elev som får någon enstaka timmes skolgång per vecka under en eller i värsta fall flera terminer och läsår, får inte sin rätt till utbildning tillgodosedd.” I artikeln i Skolvärlden anges att Helene Fägerblad, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, håller med Malin Gren Landell att anpassad studiegång bör vara en sista utväg. Där anges också vikten av en noggrann utredning samt att vi bör ha provat andra insatser innan beslut fattas om anpassad studiegång – för det kanske inte är det som är problemet.

Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
Mobil: 076-555 98 08

4 oktober 2022

Sekretess Staffan Olsson

3 oktober 2022

Sekretess Staffan Olsson

23 september 2022

Sekretess Staffan Olsson

22 september 2022

Sekretess Staffan Olsson

21 september 2022

Sekretess Staffan Olsson

7 september 2022

Sekretess Staffan Olsson

22 augusti 2022

Sekretess Staffan Olsson

29 juni 2022

Sekretess Staffan Olsson

14 juni 2022

Sekretess Staffan Olsson