Anpassning vid NP i engelska

14 december, 2016

Fråga:

Jag har en fråga ang NP i engelska år nio. Vi har en elev som verkligen inte kan få ner så mycket på papper självständigt.
Det hen får ner är inte läsbart. Men muntligt kan eleven exakt berätta /hålla den röda tråden osv.
Dator med talsynes fungerar inte. Vi har gjort massor av anpassningar osv. Vi undrar om en kan använda sig av ”spökskrivare” under writingdelen? Jag har frågat Skolverket och fått två olika svar som båda är lite ”tolkningsbara” Vad anser du?
/T

Svar:

Hej T

Vad kämpigt för eleven, men härligt att höra att ni har provat och genomfört massor av anpassningar. Det märks att ert engagemang är stort för att stödja eleven att kunna lyckas. Vad synd att du fick två olika svar från Skolverket. Jag ska försöka klargöra hur jag tänker. De nationella proven har olika syften:

De ska visa resultat som blir jämförbara och likvärdiga nationellt, på huvudmannanivå och på skolnivå
De ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper

Skolverkets korta film Hur funkar nationella prov för elever med funktionsnedsättning ger relativt klara besked tycker jag. Där sägs: Vi får anpassa själva genomförandet av provet under förutsättning att provet fortfarande prövar det som det är avsett att prövaIbland kan det vara omöjligt för en elev med funktionsnedsättning att klara ett prov eller delar av provet även med anpassningar. Då kan skolan välja att helt undanta eleven från att genomföra ett prov eller delprov. Det kan då finnas en risk för att eleven känner sig utanför. Skolan har i det här fallet möjlighet att låta eleven delta i provet men med anpassningar som gör att provet inte riktigt prövar det som ska prövas. Det kan ex handla om att en döv elev får läsa manus till hörförståelsedelen i engelska. Men det innebär då att de provdelar som genomförts på det sättet inte kan räknas med i delprovs- eller provbetyget. Ibland resulterar detta i att eleven får provbetyget F. Det är därför viktigt att eleven och elevens vårdnadshavare i god tid före proven, får information om vilken anpassning som kommer att erbjudas och hur anpassningarna vid proven eventuellt påverkar bedömningen av respektive prov. Det är förstås svårt att skilja mellan en anpassning som kan stödja elevens genomförande och en anpassning som kan störa tolkningen av resultatet. Det är viktigt att fundera över både elevens chans att visa sina kunskaper och att eleven känner sig inkluderad även i skolaktiviteter som de nationella proven.

Skolverket har i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten även tagit fram fyra sevärda korta filmer om undantagsbestämmelsen. Den tredje delen tar upp anpassningar vid nationella prov (7.40-18.00 min). Där sägs bl.a. Man ska ju undanröja hinder för att eleven ska kunna visa sina förmågor men man får inte bortse från det som ska bedömas enligt anvisningarna.

Med denna bakgrund så går vi till vad som står i bedömningsstödet till delprov C (writing). Där är två delar som skulle kunna bli problematiska när det handlar om att spökskriva för er elev.

En av de två bedömningsfaktorerna handlar om Språk och uttrycksförmåga. Där finns flera punkter men utifrån hur du beskriver elevens väldigt goda muntliga förmåga, tänker jag att en lärare som är spökskrivare kan styra provsituationen med kompletterande frågor så att elevens förmågor kommer fram även inom dessa områden. Läraren bör även kunna checka av elevens förmåga till stavning och interpunktion genom att t.ex. skriva fel och låta eleven muntligt få korrigera.
I det första av tre stycken som finns under rubriken Bedömning av skriftlig produktion och interaktion står det; Bedömningen av skriftlig språkfärdighet utgår från att eleven, med utgångspunkt i den givna uppgiften, baserad på kursplanen, vill och kan uttrycka och utveckla ett innehåll, på egen hand och i samspel med andra. Det är just det som jag har strukit under som blir problematiskt tycker jag. Med en spökskrivare så gör eleven inte detta på egen hand. Med en spökskrivare blir just denna aspekt inte jämförbar på nationell nivå, huvudmannanivå och skolnivå.

Jag anser att det är viktigt att ni har en dialog med eleven och vårdnadshavaren i god tid före proven. Där informerar ni om de olika syftena med nationella proven och spökskrivar-anpassningen. Ni informerar vilka delar där elevens provbetyg blir F pga av att eleven inte ännu kan göra provet på egen hand t.ex. med talsyntes. Ni informerar även om att detta inte behöver betyda att eleven kommer få F i betyg i engelska. Att inte kunna skriva blir ett stort handikapp i vårt samhälle. Jag utgår därför från att ni förutom massor av anpassningar, redan har gjort en utredning av elevs behov av särskilt stöd och att ni har prövat olika former av särskilt stöd inom åtgärdsprogram. Då kan det kanske vara möjligt för er att använda undantagsbestämmelsen vid termins- och slutbetyg. Den bestämmelsen, som också kallas pysparagrafen kan ibland användas för att undanta enstaka delar i kunskapskraven. I filmen Del 4 Undantagsbestämmelsen i praktiken (4.50-6.50 min) tydliggörs vad enstaka delar kan vara.

Sist men inte minst är det viktigt att betona att det är ni på skolan som har rätt att avgöra, rektor och lärare i dialog. Reflektera tillsammans så kommer ni säkert fatta ett klokt beslut.

Soliga hälsningar

Gudrun Löwendahl Björkman