Fråga:
Hej Gudrun!
Jag funderar mycket på hur vi ska tänka och skriva kring anpassad studiegång mm.
Jag är ansvarig specialpedagog för vår resursenhet i kommunen och när det tas beslut på att en elev ska få insatser från oss är det ofta pga att läraren i klassen har svårt att hitta lösningar för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i klass. Eleven har ofta svårt att koncentrera sig längre stunder.
I ordinarie undervisning/klass kan det ha sett ut så att eleven har undervisning en stund och sen går den utanför klassrummet, springer en runda runt skolan, spelar boll eller har läraren rörelsepaus inne i klassrummet – detta skrivs ju aldrig att denna tiden försvinner från undervisningstiden.
När eleven får insatser från oss på resursenheten skapar vi ett tydligt schema med korta arbetspass och inlagda planerade pauser. Vi har under en tid skrivit av den tiden, vilket har inneburit minskad tid i vissa ämnen – vi har inte tänkt att vi anpassar bort vissa delar av ett ämne, utan mer att vi möjliggör för eleven att kunna tillgodose sig undervisningen. Tidigare har kanske eleven kunnat ta till sig 5 minuter av undervisningen från ett 60 minuters pass och nu innebär det att eleven tar till sig 40 minuter – det som är skillnaden är att vi dokumenterar att vi tar bort 20 minuter. Så i åtgärdsprogrammet ser det ut som att eleven har mindre undervisningstid, fast i själva verket har eleven mer!
Hur ska vi tänka?
Jag blev bekymrad när jag satt och läste på Skolverket angående anpassad studiegång och upptäcker att det står att man ska specificera vad i ämnet vi anpassar bort.
Svårt att formulera sig i skrift ibland – men, hoppas att du förstår vad jag menar och hur jag tänker?!
Jag bifogar ett schema och ett avidentifierat ÅP.
Du får gärna titta och fundera och återkomma! TACK SNÄLLA!
Bästa hälsningar/Åsa
Svar:
Hej Åsa,
och tack för din fråga.
Jag förstår ert dilemma och ser er goda strävan att göra rätt. Precis som du anger har eleverna via skollagen rätt till ett minsta antal garanterade undervisningstimmar per stadium. På Skolverket.se kan vi hitta timplaner dvs det antal timmar eleverna ska få undervisning i respektive ämne. På senare år har våra skolmyndigheter tydliggjort att vi behöver vara aktsamma och säkerställa att tid inte försvinner från ämneslektionerna till andra aktiviteter. I möjligaste mån bör vi kompensera för lektionstid som tas i anspråk till något annat. Samtidigt är det förstås viktigt att tydliggöra att exempelvis korta pauser med fysisk aktivitet under lektionspassen kan fylla flera syften;
- fysisk aktivitet/lek som paus för att öka elevernas gemenskap, koncentration och uthållighet under resterande del av lektionen
- fysisk aktivitet/lek som repeterar ämnesfärdigheter
- fysisk aktivitet/lek som en integrerad del i lärprocessen i ämnet
När elever är i behov av betydligt fler pauser än övriga elever så är det initialt viktigt att vi försöker kartlägga och förstå vad som dränerar eleven på energi. Allt som inte är automatiserat stjäl ofta mycket tid och energi från elever i behov av stödinsatser. Likaså kan många intryck, sociala situationer och konflikter sluka elevens ork och motivation. När vi förstår elevens situation så kan vi till viss del förebygga dessa situationer på olika sätt. Ett exempel kan vara att schemalägga fler pauser så som ni har valt att göra. Ibland går det att förena ämnesstoff med pausen. I annat fall undersöker ni möjligheten om eleven kan klara av fler eftermiddagspass, om eleven först får möjlighet till vilopaus/lekstund efter den ordinarie sluttiden. Detta kan göras som en del i ordinarie timplan eller som en del av den nu lagstadgade extra studietiden på minst 120 minuter per vecka som elever i årskurs 4-9 ska erbjudas. Om ni gör bedömningen att eleven trots vilopauser inte orkar detta så bör ni i samverkan med rektor och vårdshavare besluta om anpassad studiegång. Du hade läst på Skolverket ”Om det är en del av ett ämne som anpassas bort är det viktigt att det noga övervägs vilka delar av ämnet som det är lämpligt att göra avvikelser från”. Det står ”överväga” dvs ni behöver inte alltid dokumentera ert övervägande. I de flesta fall där jag blir konsulterad så har rektor och personal övervägt delarna i ämnet, men inte alltid kommunicerat det till elev och vårdnadshavare vilket förstås är viktigt. I många situationer är det inte hela delar av undervisningsområden som anpassas bort utan läraren prioriterar så att eleven kan utföra enklare eller färre uppgifter. Som alltid behöver vi skilja mellan vad som är elevens behov av särskilt stöd respektive vad som är en stödåtgärd. Behov kan exempelvis vara ”Eleven är i behov av särskilt stöd för att kunna behålla motivation, fokus och fortsätta att utföra skolarbete under lektionstid”. Vi kan tillgodose dessa behov genom flera olika lösningar/stödåtgärder och vi provar vanligtvis flera olika former av såväl extra anpassningar som särskilt stöd innan beslut fattas om åtgärden anpassad studiegång i åtgärdsprogram (här kan det vara aktuellt att även bifoga det specialanpassade schemat för eleven med korta arbetspass och pauser emellan). I vanliga fall är dock ett anpassat schema oftast en form av extra anpassning.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
Visste du föresten att Gudrun erbjuder ”Skräddarsydda föreläsningsfilmer” inom en mängd olika teman
Läs mer och se om det är något för din enhet, skola eller kommun!
