Till Frågor & svar

19 april, 2021

Behövs åtgärdsprogram för denna elev?

Fråga:

Hej!
Ska jag skriva ÅP till denna elev?
Eleven går i åk 3, är inte utredd av logoped. En lärare på skolan gjorde en pedagogisk utredning av elevens läs- och skrivförmågor, när hon studerade till speciallärare med inriktning läs- och skriv. I den framkom att eleven har god språklig förmåga, både uttryck och förståelse. God verbal förmåga. Elevens goda språkliga förmåga resulterar i fantasifulla berättelser med röd tråd och välutvecklat språk. Eleven har ett begränsat korttidsminne. Hen har svårigheter att avkoda och därmed även svårigheter att läsa och sålla i information. Stavning och interpunktion är svårt. Eleven visar god förmåga att dela upp ord i ljud vilket kan underlätta för stavning och skrivning. Eleven har haft tre intensivläsningsperioder,
använder app-writer, tal-till-text, lyssnar på böcker, m.m.
Eleven har inte tid med specialpedagog utanför klassrummet utan de anpassningar som är, finns i klassrummet med klasslärare. Därför inget ÅP i dagsläget.
Hur ska jag tänka? Föräldrarna vill ha ÅP.


Svar:

Hej,

och tack för din fråga.
Om jag tolkar rätt så är det några olika saker som du undrar över. Jag ska försöka att besvara de frågor som jag läser in i din text, men dessvärre kommer jag också att ställa frågor. 

Det första vi behöver besvara är om vi ser en risk att eleven inte kommer att kunna uppnå kunskapskraven, denna termin och/eller på längre sikt. Jag tolkar att ni har sett den risken. Då är första steget extra anpassningar. En av dessa som du nämner är intensivläsningsperiod, vilket kan vara en bra extra anpassning. När dessa intensivläsningsperioder däremot behöver upprepas flera gånger, indikerar det ofta att eleven är i behov av särskilt stöd. Det kan självklart vara så att denna elev har tagit stora utvecklingssprång via intensivträningen. Då kanske ni har bedömt att det kommer vara tillräckligt, men det här är lite klurigt. Läs mina tidigare svar som handlar om detta: ”Korta intensivinsatser – Särskilt stöd eller extra anpassningar” och ”När övergår extra anpassningar till särskilt stöd?

Nu till frågan om eleven är i behov av särskilt stöd, så att ett åtgärdsprogram ska utarbetas. Jag tänker att svaret på frågan bör finnas i utredningen kring läs- och skrivförmågorna. Eleven uppvisade goda förmågor inom olika delar. Samtidigt fanns svårigheter som påverkar läs- och skrivförmågan, förmågan att ta in och använda information, samt förmågan att automatisera kunskaper (korttidsminnet – arbetsminnet). Min erfarenhet är dessa förmågor kan bli ett hinder för elevers måluppfyllelse i flera olika ämnen, om inte adekvat stöd sätts in. Hur påverkas er elev? Framkom det i den ”pedagogiska utredningen” om även andra områden än läs- och skrivförmåga bör kartläggas och analyseras? Framkom det hur pass väl elevens behov redan tillgodoses, via ledning och stimulans samt av de extra anpassningarna? 

Din nästa fråga gäller hur och var eleven kan få stöd. Rektorer löser detta på olika sätt. Vissa elever får stöd utanför klassrummet av en speciallärare, specialpedagog, läsa-skriva-räkna-pedagog, resurspedagog eller en elevresurs som får vägledning av exempelvis specialpedagogen. Andra elever får motsvarande stöd i klassrummet eller intilliggande grupprum. En tredje grupp elever får stödet av klasslärare eller ämneslärare. När exempelvis klasslärare utför stödet, handlar det oftast om extra anpassningar. Det kan också ibland vara en form av särskilt stöd. Detta gäller när klasslärarens stöd till eleven är av mer omfattande, ingripande och/eller varaktig karaktär. När vi skriver in detta i åtgärdsprogram är det därför bra att förtydliga att vi vet att det inte handlar om extra anpassningar. Se konkret textförslag i parentesen nedanför. 

Exempel
Åtgärd: Läs-, skriv- och minnesträning.
Omfattning i tid: ca 3 x 20 min per vecka.
Ansvarig: Klas Klasson, Klasslärare (Bedöms vara åtgärd som lärare normalt inte kan göra inom ramen för ordinarie undervisning). 

Nu till den sista frågan som gäller vårdnadshavarnas önskan. Det viktigaste för vårdnadshavare är oftast att kunna känna sig trygga i att barnet kommer att få adekvat stöd. Den tryggheten skapas i en förtroendefull dialog och samverkan mellan personalen och vårdnadshavarna. Visserligen kan det särskilda stödet i åtgärdsprogram överklagas, till skillnad från extra anpassningar. Samtidigt har vårdnadshavare möjlighet att anmäla till Skolinspektionen om barnet inte skulle få adekvat stöd, oavsett om det gäller extra anpassningar eller särskilt stöd. Ibland uppstår olyckliga missförstånd och då kan Skolverkets broschyr ”Stödinsatser i skolan – Vad behöver jag som förälder veta?” vara bra att samtala utifrån. Den korta broschyren finns också översatt till albanska, arabiska, dari, engelska, somaliska och tigrinja ifall det skulle behövas.

Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman

8 september 2021

Sekretess Staffan Olsson

8 september 2021

Sekretess Staffan Olsson

7 september 2021

Sekretess Staffan Olsson

7 september 2021

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Gudrun Löwendahl Björkman

2 september 2021

Sekretess Staffan Olsson

1 september 2021

Sekretess Staffan Olsson

31 augusti 2021

Sekretess Staffan Olsson

31 augusti 2021

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Gudrun Löwendahl Björkman

31 augusti 2021

Sekretess Staffan Olsson

25 augusti 2021

Sekretess Staffan Olsson

23 augusti 2021

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Gudrun Löwendahl Björkman

20 augusti 2021

Sekretess Staffan Olsson