Till Frågor & svar

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Behövs en ny utredning om mottagande i anpassad grundskola när eleven har fått familjehemsplacering i annan kommun?

4 september, 2023

Fråga:

Hej Gudrun!
Jag chansar på att skriva till dig för att rådgöra om ett dilemma jag ställts inför nu. Jag kan inte hitta
något direkt svar på frågan. En elev som har gått hos oss från åk 1-7 har flyttat. Orsaken till flytten är
att eleven fått ett familjehem. Detta familjehem är hos en av elevens tidigare lärare som arbetar på vår
skola. Placeringen skedde snabbt och eleven bor nu hos denna person i en grannkommun.

Nu har vår rektor berättat att en ny utredning med fyra bedömningar ska genomföras. Jag och
kuratorn har fått i uppdrag att göra den pedagogiska och sociala bedömningen. Vi förstår inte skälet
eftersom det finns en gedigen utredning med de fyra olika bedömningarna. Den gjordes i årskurs 2.

Det är inga tvivel om att eleven är inskriven i rätt skolform eftersom eleven bedömdes ha en
medelsvår/svår IF. När jag påpekar att utredningen finns svarar rektorn bara att vi ska göra en ny. Kan
han begära detta av oss? Vi hamnar i en knepig situation. Vi vet inget om orsaken till elevens plötsliga
placering. Har vi juridisk rätt att utreda en elev som inte längre går hos oss? Vi vet inte heller om
föräldrarna har lämnat samtycke till en ny utredning eftersom vi inte längre träffar dom. Behöver de
inte ge samtycket?
 
Med hopp om svar!
Anna


Svar:

Hej Anna,

jag förstår att detta känns knepigt. Här behöver vi tänka på och hantera flera bollar samtidigt. Det väcks också frågor hos mig som jag tänker att ni behöver få svar på. 

Inför och vid stadieövergångar är det bra om vi alltid stannar upp och reflekterar över om elevens placering och kursplan(er) i anpassad grundskola fortfarande är de mest lämpliga. Även när utredningen med de fyra olika bedömningarna är mycket skickligt gjorda så kan de ha ett ”bäst före datum”. Mycket kan hända i elevens utveckling och livssituation som kan påverka elevens förutsättningar och behov. Exempelvis kan en problematisk hemsituation försvåra elevens utveckling, mående och lärande samt resultat i tester, vilket kanske inte framkom när utredningen med de fyra bedömningar genomfördes. Det kan därför vara relevant att göra om den 5-6 år gamla utredningen. 

Enligt 11 kap. 5§ skollagen (vilket ni redan vet) ska barnets hemkommun pröva frågan om mottagande i anpassad grundskola. Samråd ska ske med barnets vårdnadshavare när utredningen genomförs (förutom vid synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa). Enligt 29 kap. 6 § skollagen gäller att hemkommunen alltid följer elevens folkbokföringskommun. Då är frågan var denna elev numera är folkbokförd. Här får vi vägledning via ”Placerade barn och unga – Handbok för socialtjänsten” (Socialstyrelsen, 2020). Där framgår på sidan 56-60 vad som gäller för utbildningen.  Barn som placeras i familjehem i en annan kommun folkbokförs som regel (men inte alltid) i familjehemmets kommun. Om detta gäller för er elev så ansvarar den nya kommunen för att pröva frågan om mottagandet. Samtidigt är det alltid den avlämnande skolenhets ansvar att lämna över den information som behövs för att den mottagande skolan ska kunna stödja elevens lärande och utveckling och kontinuitet på bästa tänkbara sätt. 

Vid beslut om omhändertagande av barn händer det att avlämnande och/eller mottagande skolenhet inte kan få sekretessbelagd information. Det kan i detta fall finnas skäl till att ni behöver göra om utredningen med de fyra bedömningarna dvs er rektor eller förvaltningschefen kan begära detta av er. Försök ändå att KASAMMA situationen för er – Gör den mer begriplig, hanterbar och meningsfull genom att först se om ni kan få svar på de frågor ni har. Svaren kan påverka vad som behöver kartläggas och bedömas extra grundligt (oavsett om ni ska göra en ny utredning med de fyra bedömningarna eller enbart en gedigen överlämningsinformation). Några frågor kan vara:

  1. Vilket beslut har fattats angående elevens hemkommun?
  2. Vad är skälen till att en ny utredning behövs i nuläget i stället för om exempelvis sex månader (då personalen i den nya skolan kan göra en aktuell utredning)? Vem/vilka har fattat det beslutet dvs är det rektorn eller ansvariga på förvaltningsnivå i elevens hemkommun?
  3. Har samråd redan skett med föräldrarna om en ny utredning eller är det ni som ska tillfråga dom? Om föräldrarna har motsatt sig utredningen – Har det i så fall beslutats att det finns synnerliga skäl till att gå emot föräldrarnas önskan?
  4. Vilken bild har läraren av elevens funktionsförmåga? Skiljer den sig från er dvs att eleven inte kanske har en medelsvår/svår intellektuell funktionsnedsättning? Inom vilka områden har ni i så fall olika bilder? Oavsett om ni har samma bilder eller inte är det angeläget att läraren aktivt får medverka i utredningen och/eller i övergångsinformationen eftersom eleven är familjehemsplacerad hos läraren.
  5. Hur mycket anser olika parter att en förändrad och gynnsam hemsituation kommer kunna påverka elevens lärande, utveckling och skolresultat? Bedömer någon part att förändringen på sikt kan medföra att eleven inte längre tillhör målgruppen för anpassad grundskola?

Soliga hälsningar

Gudrun Löwendahl Björkman, 

Visste du föresten att Gudrun erbjuder förinspelade föreläsningar inom en mängd olika teman, nu ligger åtta olika föreläsningar uppe
Läs mer och se om det är något för din enhet, skola eller kommun!

23 augusti 2024

Kajsa Haglund expert från RFSU