Fråga:
Jag har en fråga till dig när det gäller dokumentation av extra anpassningar. Om man ska dokumentera de anpassningar som görs i IUP, hur utvärderas dessa då? Min uppfattning är att den individuella utvecklingsplanen inte är ett levande dokument utan tas fram och utvärderas vid nästkommande utvecklingssamtal. Hur rekommenderar du att man gör? Är det bättre att ha de extra anpassningarna som ett eget dokument som man tar fram och påminns, utvärderas osv.?
Svar:
Ja, jag tycker att det oftast fungerar bäst att använda en separat blankett för de extra anpassningarna som regelbundet utvärderas. Däremot är det viktigt att de extra anpassningarna sammanfattas i IUP alternativt att blanketten med de extra anpassningarna alltid bifogas IUP-n.
Vill du veta mer vad Skolinspektionen skriver, samt få tips på redan utarbetad blankett för extra anpassningar:
I Skolinspektionens granskning Skolans arbete med extra anpassningar (augusti 2016) står det:
Flera skolor har konstaterat att elevernas individuella utvecklingsplaner (IUP) tenderar att ligga orörda mellan utvecklingssamtalen och att de extra anpassningarna därför lämpligtvis bör utvecklas i en bilaga till denna som enklare kan hållas aktuell och där mer utrymme för resonerande text kan framgå, medan endast en sammanfattning görs i själva IUP. I granskningen har vi sett att alla skolor inte sparar IUP från föregående utvecklingssamtal, vilket gör det svårt att använda IUP som ett verktyg i arbetet med extra anpassningar. Detta trots att det är i IUP som de extra anpassningarna ska sammanfattas. Dokumentet är levande, vi måste se om det verkligen fungerar. Annars får vi ändra. säger en lärare. En specialpedagog konstaterar att Om det inte är dokumenterat som extra anpassning så syns inte behovet vid eventuellt skolbyte. (Sidan 16. Den feta texten finns inte i rapporten)
Vid samtliga skolor i granskningen där eleverna ges extra anpassningar av god kvalitet, genomförs samtliga följande tio länkar i kedjan för extra anpassningar som på olika sätt beskrivits tidigare i rapporten. Det innebär att:
- Elevens undervisande lärare samverkar för att identifiera elevens behov av extra anpassningar.
- Elevhälsans kompetens tas tillvara.
- Eleven och elevens vårdnadshavare får information och möjlighet att medverka.
- Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera elevernas kunskapsnivå och kunskapsutveckling, samt andra svårigheter i skolsituationen som kan påverka kunskapsutvecklingen.
- Läraren påbörjar arbetet med extra anpassningar direkt efter att ha identifierat att eleven är i behov av extra anpassningar.
- Elevens individuella utvecklingsplan innehåller omdömen om elevens kunskapsutveckling samt en sammanfattning om vilka extra anpassningar som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven.
- Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera effekten av extra anpassningar på elevens kunskapsnivå och kunskapsutveckling.
- Lärarna har avsatt tid för att diskutera elevens utveckling mot kunskapsmålen och för att följa upp insatta extra anpassningar.
- Skolan involverar eleven och elevens vårdnadshavare i uppföljningen.
- Läraren förändrar/anpassar elevens extra anpassningar när de bedömer att det behövs.
(Sidan 18. Den feta texten finns inte i rapporten)
Utarbetad blankett för extra anpassningar hittar ni bl a i mitt material Vägledning för grundskolan Från att förebygga svårigheter till att göra extra anpassningar och att ge särskilt stöd. Beställs via http://www.glbatgardsprogram.com/Start.aspx
Vill du läsa mer från Skolinspektionens rapport så hittar du den på https://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn–granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar-kvaliteten/skolans-arbete-med-extra-anpassningar/
https://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn— granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar-kvaliteten/skolans- arbete-med- extra-anpassningar/
/Gudrun
