Fråga:
Hej!
Utifrån elevhälsans sekretessgränser så är ju sekretessen dubbel, åt båda håll, mellan den medicinska och den icke- medicinska verksamheten. Som det ser ut i dag på många håll har elevhälsans alla professioner tillgång till elevakten. Det är ju logiskt utifrån styrkan i att jobba tvärprofessionellt kring elever. I vår kommun ställer vi oss tveksamma till att den medicinska delen har tillgång till elevakten utifrån inledande resonemang. Vi upplever inte att det finns lagstöd som lagen ser ut idag för att skolsköterskan ska ha tillgång till elevakten. Vad säger du Staffan om detta?
Hälsningar Maria
Svar:
Svar från Staffan Olsson
Hej Maria,
Det är aldeles riktigt som du säger att sekretessen i skolan är dubbel. Det innebär att EMI och övrig skola i förhållande till varandra ses som egna och självständiga verksamhetsgrenar. Den sekretessgränsen framgår av offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 8 kap. 1-2 §§.
Denna gräns måste dessutom alltid kompletteras med en etisk gräns inom samma verksamhetsgren av vem eller vilka som ska kunna ta del av vad andra dokumenterar. Det är alltså inte självklart att en specialpedagog ska kunna läsa allt som en kurator eller psykolog dokumenterar trots att de tillhör samma verksamhetsgren. Jag har flera gånger t.ex. stöttat skolkuratorer i deras uppfattning om att de i vissa fall ska kunna dokumentera sådant som andra inte för tillfället ska kunna läsa, eftersom de inte behöver informationen. Samma synsätt måste gälla i skolan som i t.ex. hälso- och sjukvården och i socialtjänsten. Känslig dokumentation ska bara vara tillgänglig för den/de som behöver den för sitt arbete.
Vid en skolmyndighet och vid en friskola kan EMI ta del av sekretessbelagd information hos elevhälsan i övrigt via ett samtycke från vårdnadshavare och, beroende på ålder, av en elev. Vid skolmyndigheten finns dessutom en bestämmelse i OSL 10 kap. 27 §, en generalklausul, som kan ge sköterska och läkare i skolan möjlighet till information från andra i skolan i uppenbart viktiga fall, när informationsbehovet till EMI klart och tydligt väger tyngre än elevens och vårdnadshavarnas integritet. Den bestämmelsen finns inte vid friskolan. I övrigt finns inget utrymme för en skolsköterska eller skolläkare att ta del av sekretessbelagda uppgifter i elevakten.
I praktiken skulle EMI:s tillgång till uppgifter i elevakten kunna se ut så här: Sköterska och läkare har inte generell tillgång till innehållet. När annan personal på skolan bedömer att generalklausulen är tillämplig eller när ett samtycke finns, så får de uppgifter det gäller röjas för sköterska/läkare. Motsatt kan man tänka sig att t.ex. en sköterska vid en patient- eller vårdnadshavarkontakt får veta att elevakten innehåller viktiga uppgifter och då via samtycke får tillgång till dessa. Jag kan tillägga att elevstödjande och disciplinära beslut inte är sekretessbelagda, inte heller uppgifter om elevers prestationer/studieresultat, så dessa skulle utan problem vid behov kunna lämnas från övriga skolan till EMI.
Mina slutsatser är trefaldiga:
- Juridiska gränser måste upprätthållas mellan olika befattningshavare i skolan och lagstöd måste finnas för att sekretessbelagd information ska få lämnas dem emellan.
- Etiska ställningstaganden måste garantera att bara de inom samma verksamhetsgren som verkligen behöver känsliga uppgifter om elever och deras föräldrar får sådan information
- Punkt 2 ställer krav på att Prorenata, PMO och andra dokumentationssystem ger möjlighet att sätta vissa gränser för insyn, så att inte allt som alla skriver alltid blir tillgängligt för alla. Sköts inte detta på ett klokt sätt finns nog risken att elever och föräldrar blir mer obenägna att tala med skolans elevhälsofunktionärer. När ni upphandlar något av de olika dokumentationssystem som finns så var noga med att se till så att möjlighet till sådan gränsdragning garanteras.
Jag ser nu, efter att ha läst CGM:s och Prorenatas lämnade svar nedan, att huvudmannen i båda systemen har möjlighet att själv bestämma gränser för insyn. Det fordrar att diskussion förs hos huvudmannen om önskemål och kunskaper finns om hur gällande sekretessbestämmelser ser ut.
Hälsningar
Staffan
Svar från Prorenata, Jens Alm
”Prorenata Journal har stöd för att sätta upp sekretessgränser mellan professioner eller på annat sätt genom ett rollbaserat behörighetssystem kopplat till det vi kallar dokumentationsmappar. Det innebär att det är kunden (huvudmannen) som bestämmer hur sekretessen ska sättas upp och vem som får se vad. Man kan också välja att begränsa sekretessen till specifika ärenden på inbjudan.
I praktiken har vi sett flera olika lösningar ute hos kunder vad gäller just detta och tolkningarna kring exakt var det är bäst att dra de gränserna varierar med organisationens storlek och hur man är organiserad. Prorenata Journal är i grunden mycket konfigurerbart och det finns stöd för flera olika sätt att arbeta beroende på vilka bedömningar verksamhetsansvariga gör.”
Svar från CGM, Gudrun Söderlind
Hej!
I PMO finns alla möjligheter att styra behörighet och tillgång till olika typer av information inom EMI respektive Elevhälsans övriga insatser. Detta görs genom att kombinera enheter, användare, roller, professionsakter/journaltyper så att man uppnår den behörighet som ska gälla för den aktuella verksamheten/organisationen.
I nomalfallet dokumenterar skolsköterskan och skolläkaren till exempel i en EMI-journal där informationen är skyddad och inte tillgänglig för någon annan profession än de som ingår i EMI.
Elevhälsoteamets gemensamma arbete dokumenteras i de ärenden som kan pprättas för en elev. Informationen i respektive ärende sammanställs i elevens Elevakt till vilken behörighet också kan styras så att endast de som ingår i skolans Elevhälsoteam har behörighet att få tillgång till informationen här.
Här finns dock också behov för respektive profession av att kunna föra anteckningar med högre sekretess som inte ska göras tillgängliga för hela teamet. Då upprättar man en professionsakt (t.ex psykologjournal, rektorsakt, kuratorsakt) för den typen av dokumentation.
Vanligtvis väljer till exempel psykologen att dokumentera sina utredningar i sin Psykologjournal som ingen annan har behörighet till, och därefter skriva en sammanfattning (efter att ha inhämtat samtycke till att det är ok) i Elevakten, eller endast göra en notering om att utredningen är genomförd.
Vilken behörighet som ska gälla inom Elevhälsoteamen och mellan professionerna definieras och sätts upp i PMO av huvudmannen/systemägaren. Som tidigare sagts så är tolkningarna olika av hur behörigheten ska styras och i grunden är det ju elevens bästa som ska styra informationsflödet med respekt för integritet och sekretess förstås.
Vissa huvudmän tolkar lagstiftningen så att skolsköterskan inte ska ges behörighet till Elevakten. Detta kan hanteras i PMO till exempel genom att man skapar en egen enhet för EHT-teamet där skolsköterska och skolläkare inte har behörighet att logga in. Därmed har man inte heller behörighet till de akter som knyts till enheten.
I PMO finns således stöd för de scenarier Staffan beskriver, men vi vet också att skolsköterskan ofta har en central roll i Elevhälsoteamens arbete varför vi låter varje PMO-kund bestämma hur behörigheten ska sättas upp utifrån hur arbetet ska organiseras inom Elevhälsan.
/Gudrun