Till Frågor & svar

Myndig elevs frånvaro-föräldrakontakt

15 mars, 2018

Fråga:

Hej!
Sekretessexperten Staffan Olsson säger på er sida att frånvaro i kommunal gymnasieskola är offentlig handling. Detta motsägs av ett dokument från Skolverket. Vem ska man lita på? Tacksam för svar!

Vänliga hälsningar,
Anders


Svar:

 (Svaret uppdaterat 2020-01-22)

Hej Anders,

Ja, vem ska man lita på? Så här skrev Skolverket 2012 i sin juridiska vägledning som du hänvisar till om föräldrars och vårdnadshavares rättigheter, Jag kan idag inte hitta denna vägledning, sannolikt är den borttagen:

Myndiga elever
”När det gäller information om myndiga elevers skolgång finns det i bestämmelser om samverkan med hemmen och om utvecklingssamtalet inget uttryckligt stöd för skolan att kontakta föräldrarna. Skolan kan t.ex. inte på eget initiativ informera föräldrarna till en myndig elev om dennes frånvaro från skolan. Eleven kan dock ge sitt samtycke till att skolan lämnar ut uppgifter till föräldrarna.”

Det vore förmätet av mig att säga att man inte ska lita på Skolverket så det säger jag inte! Men jag tänker klargöra rättsläget litet bredare och vidare än vad Skolverket gör i sin skrift. Och jag kommer att visa att regelverket skiljer sig åt när det gäller skolmyndigheters personal och friskolors.
Skolverket bedömer frågan utifrån skollagens bestämmelser i första hand. Det är sant att det där inte finns något uttryckligt stöd för föräldrakontakt när en elev är myndig. Men utöver skollagens bestämmelser måste även hänsyn tas till en av våra grundlagar, regeringsformen, som ger medborgare rätt att yttra sig fritt inom ramen för gällande lagstiftning. Yttrandefriheten är inte oinskränkt. Att hetsa mot folkgrupp eller bryta sin tystnadsplikt är exempel på sådana inskränkningar.
Rena uppgifter om en elevs närvaro, frånvaro men även uppsatser, provresultat, betyg samt elevstödjande eller disciplinära beslut är offentliga vid en skolmyndighet. Det innebär att yttrandefrihet gäller ifråga om sådana uppgifter för personalen där. Inget hindrar därför att man lämnar ut dessa uppgifter efter egen bedömning. Lämpligt är dock att informera en myndig elev om de principer för hemkontakt som skolan tillämpar och att när information väl lämnas till föräldrar meddela eleven detta. Vid en fristående skola finns ingen garanterad yttrandefrihet för personalen så där bör man utgå ifrån elevens samtycke vid hemkontakt.

Jag har ställt en fråga till JO just i en sådan situation då skolpersonal kontaktar en myndig elevs föräldrar, när den uppgift som lämnas inte omfattas av sekretess. JO svarade då: ” … I sådana lämplighetsfrågor, där varken den ena eller den andra lösningen kan sägas stå i strid med lag eller annan författning, brukar JO regelmässigt avstå från att uttala någon uppfattning.
Däremot har JO i åtskilliga beslut behandlat yttrandefrihetsaspekten i s.k. munkavleärenden…Dessa frågor ligger något vid sidan av den av Er aktualiserade, men det finns vissa beröringspunkter, såtillvida som uppfattningen att det skulle vara klandervärt att en myndighetsföreträdare på eget initiativ sprider icke sekretessbelagd information nog i vissa fall skulle kunna vara svårförenlig med yttrandefrihetsregleringen.”
I min skolsekretessbok ”Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola” (upplaga 7, 2019) kommenterar jag JO:s svar så här i gymnasieavsnittet: ”JOs svar kan tolkas som att yttrandefrihetsregleringen ger myndigheters skolpersonal utrymme att ta föräldrakontakt även när eleven är myndig, om uppgifterna är offentliga. Den möjligheten utnyttjar gymnasiepersonal sällan.”

Yttrandefriheten är reglerad i en av våra grundlagar. Det ger en avsevärd styrka att utnyttja den. Jag har svårt att se att personal vid en skolmyndighet skulle kunna klandras för att ha lämnat ut offentliga uppgifter.
Det hade varit trevligt om Skolverket även tagit upp denna yttrandefrihetsaspekt i sin juridiska översikt. Men nu har jag kompletterat med den. Det är upp till varje skolmyndighet och dess personal att överväga hur man vill utnyttja sin yttrandefrihet vid de kontakter man önskar ta med myndiga elevers föräldrar. Särskilt aktualiseras nog den frågan när en myndig elev fortfarande bor hos sina föräldrar och dessa därför kan sägas ha viss möjlighet att prata med sitt barn för att försöka påverka det med avseende på skolgången.

Hälsningar från Staffan

23 augusti 2024

Kajsa Haglund expert från RFSU