Fråga:
Vi har under flera år uppmärksammat att det har blivit ett alltmer tufft och hårt språkbruk bland eleverna på vår skola. Det är svordomar, könsord och riktiga kränkningar mellan eleverna. Både i klassrummet men främst i korridorer och på raster men också på sociala medier så klart. När vi tar upp detta med eleverna känns det som att de inte riktigt inser allvaret och de verkar inte tycka att det är så farligt och menar att det bara att det är på skämt etc. Detta gör att det känns som vi inte kommer någonstans. Det finns en uppgivenhet bland pedagoger och föräldrar börjar reagera på språket i skolan.
Vi i elevhälsan funderar nu att starta ett projekt kring språkbruk på grupp- och organisationsnivå. Vi behöver också få med föräldrar i arbetet. Har ni tips och idéer hur man kan ta sig an ett sådant arbete.
/Karin
Svar:
Hej Karin,
Elevernas språkbruk är ju en del av skolklimatet som i sin tur speglar skolkulturen. Det är därför viktigt att inte fastna på språkbruket som en enskild faktor eller företeelse utan arbeta brett med normer och värden. Vad innebär detta då? Jo, att vi behöver arbeta både åtgärdande och förebyggande på grupp och organisationsnivå.
Det åtgärdande arbetet handlar om att vuxenvärlden markerar vad som är tillåtet eller inte. Vi behöver direkt sätta stopp för kränkande behandling. I det här arbetet är det viktigt att alla vuxna på skolan är med i arbetet, reagerar direkt och agerar kraftfullt. Vi är ju inte pedagoger men ett gemensamt arbete kring språkbruk kan bli mycket spännande och lärorikt. Hur kan vi arbeta med språkbruket inom svenska, engelska och moderna språk men även inom musik, idrott, historia. Hur involverar vi all personal på skolan? Precis som du säger är det viktigt att få med föräldrarna också. Tror tyvärr inte att många föräldrar vet hur språkbruket är på mellan barnen/ungdomarna och vad som skrivs och sägs på sociala medier och gameing. Det är lätt att vi enbart tänker information till föräldrar men hur vi får till dialogen kring språkbruk så att vi kan hitta lösningar tillsammans.
Vi behöver också såklart lära eleverna vad orden faktiskt betyder. Vad är ett ords grundbetydelse, vad har ordet för kulturell betydelse. Har ordet någon koppling till diskrimineringsgrunderna och kan definieras som trakasserier? Bryt ner och diskutera. Gå sedan vidare till varför ordet används. Vilka motiv finns bakom? Är det psykologiska motiv, sociala motiv eller är det språkliga motiv? Slutligen för att landa i hur personen kan tänkas påverkas av ordet. Det finns en mängd olika övningar och uppgifter man kan använda i arbetet med språkbruk. Här finns ett exempel Material | buhobox.se
Om vi ska komma åt språkbruk, jargong, attityder och normer behöver vi fundera på vad vi vill lära eleverna inte fastna i vad vi vill förbjuda. På en skola som vi besökte såg vi en stor skylt i kapprummet där det stod ord skrivet som man inte fick använda. Det var svordomar, könsord, kränkande ord. Detta hade säkerligen arbetats fram med eleverna. Tanken är i grunden är bra med kan tyvärr bli kontraproduktivt. Det borde i stället så en stor skylt med vilka ord man kan använda i stället. Lärande och ett salutogent förhållningsätt!
I det förebyggande arbetet behöver vi ge eleverna alternativa strategier och kunskaper. Hur vi pratar om och med varandra på vår skola. Givetvis måste man anpassa detta till ålder och mognad. Börja därför i de yngre åldrarna att prata om grundkänslor, för att gå vidare med konflikthanteringsstrategier och för i de äldre åldrarna prata om härskartekniker, kommunikation och retorik.
Hur ska vi få till detta arbete då? Det kan vara bra att sätta uppgifterna/metoderna i ett sammanhang. Så att göra som en projektplan låter som en utmärkt idé. Tydliggör Varför ska vi göra det, Vad ska vi göra och Hur ska vi göra det. Sätt mål och delmål och involvera alla nivåer. Vilka behöver vara delaktiga och på vilket sätt?
När vi funderar över hur vi ska lägga upp arbetet är det dock viktigt att vi tänker på att det finns olika behov i olika grupper. I en trygg grupp kan vi jobba mer aktivt och utmanande. I en otrygg grupp kan vi behöva lära känna varandra först och skapa tillhörighet för att kunna arbeta vidare. Så har ni koll på grupperna och vilka behov som finns i varje grupp? Först då kan ni göra en handlingsplan!
Tema språkbruk är stort och det finns inget enkelt och tydligt svar. Hoppas att vi kan ge lite inspiration och nya perspektiv och infallsvinklar.
Lycka till med arbetet!
/Sofi och Sara
