Fråga:
Hej!
Finns hinder för att lämna ut klasslistor innehållande namn, adress, telefonnummer till vårdnadshavare men för den delen även allmänheten? Vad gäller rörande den lokala mataffären som önskar få en skolkatalog?
Är Kammarrättens i Stockholms dom 4788-18 tillämplig när det gäller att lämna ut klasslistor och skolkataloger?
Karin
Svar:
(Svaret uppdaterat 2020-05-02)
Hej
En klasslista och en skolkatalog är en allmän handling i en kommunal skola och dessutom som absolut huvudregel offentlig. Dessa dokument kan alltså begäras och fås ut av vem som helst- privatpersoner, butiker eller polisen. På många håll i landet samarbetar skolan med affärer eller med polisen för att underlätta identifiering vid snatterier eller andra brott. Det är ett utmärkt samverkansinitiativ, anser jag.
I friskolor finns inga allmänna handlingar men man kan även därifrån lämna ut de dokument du nämner på eget initiativ.
Jag förutsätter i mitt svar att inga elever med skyddade uppgifter finns identifierbara på klasslistan eller skolkatalogen. Det borde vara självklart att så inte är fallet. Men missar sker. Om JO-kritik i ett sådant fall skrev jag i ny sjunde upplaga av min bok ”Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola”, som utkom 2019.
I nya GDPR regleras och inskränks också möjligheten i vissa fall att utfå allmänna handlingar digitalt. Kammarrättens dom 4788-18 gällde följande: En person i Stockholmsregionen överklagade efter avslag i en kommun att från olika excelfiler få ut namn, personnummer och adress på tusentals barn som sökt plats i förskoleklass hösten 2018. Hen ville undersöka och utvärdera om skolplaceringarna gjordes på ett lagenligt sätt. Kammarrätten i Stockholm bedömde att uppgifter om barnens namn och personnummer inte kunde lämnas ut med tanke på att barnen var små och inte kunde samtycka. De små barnens intresse vägde enligt domstolen tyngre än personens i och för sig berättigade intresse av att få tillgång till namnen. Enligt 3 kap. 10 § dataskyddslagen får personnummer behandlas utan samtycke endast när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl. Bestämmelsen innebär att en intresseavvägning behöver göras mellan behovet av behandlingen och de integritetsrisker som den innebär.
Personen begärde som alternativ att få ut uppgifterna avidentifierade men men kodord angivna för varje barn som gjorde att dessas uppgifter kunde kopplas samman mellan olika filer. Med tanke på att dessa dokument enligt den kommun det gällde skulle kunna ta 60 timmars arbete att plocka fram bedömde domstolen att ingen skyldighet fanns att lämna ut dem.
Domen kan innebära att det i framtiden kan vara svårare än tidigare att få ut namn- och adressuppgifter på skolelever digitalt. En prövning måste alltid göras med utgångspunkt i GDPR och den svenska dataskyddslagen. Men att få ut namn- och adressuppgifter i pappersform och i begränsat antal är betydligt enklare. En sådan begärasn ges starkt stöd i Tryckfrihetsförordningen, en av våra grundlagar.
Hälsningar
Staffan Olsson