Fråga:
Hej!
Jag arbetar som specialpedagog på en 7-9-skola med ca 400 elever och 50 personal. Vi har många elever i behov av anpassningar och stöd. Jag upplever att skolan inte har kommit långt med att implementera den inkludering som skollagen 2011 beskriver. Det pratas väldigt mycket som att eleverna är bärare av sina problem och att "någon annan" ska göra något. Det är väldigt svårt att bemöta och det pratas om eleverna på ett sätt som inte känns bra. Min fråga är: Vad ska vi börja med? Hur förändrar man en skolas syn på elever i behov av stöd? Hur organiserar man arbetet?
Svar:
Hej,
och tack för dina frågor.
Skolan har under väldigt lång tid präglats av ett bristperspektiv och hur långt skolor har kommit i arbetet med att förändra synsättet beror på flera olika aspekter;
- Hur väl insatta och förankrade skolans personal, ledning och huvudman är i våra styrdokument.
- Vilka reella redskap personalen har fått i form av kunskap om olika funktionsvariationer, pedagogiska metoder och strategier samt förhållningssätt i mötet med elever och vårdnadshavare. Här handlar det förstås även om kunskap inom området extra anpassningar och särskilt stöd.
- Vilka förutsättningar och vilket stöd som personalen och skolledningen har fått och får dvs vikten av att hela stödkedjan fungerar från huvudmannen rektor personal elev och vårdnadshavare. Skolan blir inte ju inte bättre av att bristperspektivet bara flyttas från elever till att vi ser brister hos personalen istället. Precis som elever gör rätt om de kan, så vinner vi på att tänka att även personal och skolledning gör det dvs att vi utgår från ett salutogent och relationellt perspektiv i alla led.
Det finns flera olika svar på dina frågor, men jag föreslår att ni gör en kartläggning och en analys samt att ni därefter utarbetar ett Skolåtgärdsprogram för här är det skolan som är i behov av stöd. Första steget är att lyfta frågan med skolledningen och elevhälsan, samt att ni bokar in en dag till att börja med. Ni kartlägger då gemensamt situationen på skolan på såväl organisations-, grupp- som individnivå. Var och när ser vi redan den elevsyn som vi eftersträvar; en hög positiv tilltro, ett salutogent och relationellt perspektiv? Hur märks detta synsätt på våra konferenser och möten? Var och när genomsyras våra rutiner av detta förhållningssätt? Hur märks det i frågorna som vi använder när vi gör utredningar av elevs behov av särskilt stöd?… Var och när utmålas eleverna som bärare av problemen? I vilka situationer påtalar personalen att någon annan ska lösa situationen?…
Efter kartläggningen är det viktigt att analysera det som har framkommit dvs hur kommer det sig att dessa situationer uppstår? Vilka olika faktorer kan det bero på? Precis som eleverna behöver KASAM (en Känsla Av SAMmanhang) dvs att skolsituationen är begriplig, hanterbar och meningsfull så behöver även personalen detta. Vad är det som personalen behöver att skolledningen och elevhälsan tydliggör, gör mer hanterligt och/eller påvisar vinningen med? Precis som det är viktigt att vi lyssnar in eleven och vårdnadshavare t.ex. när vi gör en utredning av elevs behov av särskilt stöd för att kunna förstå elevens skolsituation och perspektiv så är det angeläget att vi lyssnar in personalen. Det kräver mer ansträngning och systematik att förändra ett synsätt och en rådande kultur än att behålla det gamla, så vi behöver förstå vilket behov av stöd som personalen har.
Först därefter utarbetar vi ett Skolåtgärdsprogram där vi formulerar stödbehovet, samt adekvata konkreta utvärderingsbara åtgärder. Åtgärderna bör vara kopplade till både de mål vi vill uppnå dvs den förändrade elevsynen samt till personalens behov av stöd för att kunna nå dit dvs både styrning och stöd. Vi beslutar också hur och när åtgärderna ska följas upp för att säkerställa ett systematiskt arbete samt när åtgärderna ska utvärderas.
Fundera också redan från början vilka förutsättningar och behov som skolledningen och elevhälsan har för att kunna genomföra detta förändringsarbete på skolan. Ibland är det en fördel att anlita någon extern person som leder samtalen och processarbetet över tid. Ibland kan det räcka med en gemensam uppstartsdag i form av en studiedag eller en seminariedag för elevhälsan. Såväl jag, som många andra konsulter, centrala elevhälsoteam samt specialpedagogiska skolmyndigheten har olika upplägg som kan stödja er i detta förändringsarbete.
Förslag på vidare läsning
Skolåtgärdsprogram och gruppåtgärdsprogram www.GLBatgardsprogram.com
Värderingsverktyg för tillgänglig lärmiljö. Handledning www.spsm.se
Tillgängliga lärmiljöer. Rapport 440 www.skolverket.se
Olika är normen www.skl.se
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
