Fråga:
Vi har fått information på vår skola om att det skulle vara ”formell” skillnad på anpassningar och extra anpassningar. Man sa att anpassningar var sådant man gjorde ”allmänt” och att extra anpassningar skulle vara något mer ”formaliserat”, mer individanpassat, som vi förstod det.
Vi blev väldigt undrande, då vi i vårt system VKlass kan lägga in extra anpassningar med hjälp av fraser som t ex Extra tydliga skriftliga instruktioner (t.ex. punktform, checklista, korta konkreta frågor).
Har vi eller våra informatörer missförstått?
Mycket tacksam för svar!
Mvh Ulla-Britt
Svar:
Hej Ulla-Britt,
Och tack för din fråga.
Ja, det är en viss skillnad. I skollagen infördes begreppet ”extra anpassningar” i juli 2014. Begreppet ”Extra anpassningar” används i skollagen, läroplanerna, Skolverkets allmänna råd för ”Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” samt även i Skolverkets stödmaterial ”Den skriftliga individuella utvecklingsplanen” (Reviderad 2017). Ordet ”anpassningar” används inte som ett separat begrepp.
Extra anpassningar, är formellt en form av individinriktat stöd, som sätts in när en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Denna stödinsats är, som ni vet, av mindre ingripande karaktär än ”särskilt stöd”.
Det som vi vanligtvis gör ”allmänt” kallas i våra styrdokument för ledning och stimulans. Jag brukar ibland kalla detta för ”generella gruppanpassningar”. När vi har uppmärksammat att exempelvis några elever behöver skriftliga instruktioner, bildstöd, checklistor etc så kan vi i stället göra detta som en form av ledning och stimulans (en generell gruppanpassning) eftersom detta ofta gynnar många fler elever i klassen. Om vi gör på detta sätt, kan det ändå vara viktigt att i elevens IUP skriva in exempelvis ”Vid klassgenomgångar används bildstöd, vilket gör det lättare för X att kunna ta in informationen.” Det kan vara angeläget att denna information också överförs vid övergångar.
Ett annat begrepp som användes en del innan 2014 var ordet ”individanpassning”. Numera förekommer inte det ordet i skollagen, läroplanerna eller i de allmänna råden etc. Däremot nämns individanpassning i Skolverkets stödmaterial ”Särskilt begåvade elever” (2015) samt i Skolinspektionens rapport 2018 ”Utmanande undervisning för högpresterande elever”. Begreppet används enbart för elever som har kommit långt i sitt lärande. Inom vuxenutbildningen används begreppet på ett lite annat sätt, men det utvecklar jag inte här.
För årskurs 1-5 (där betyg inte sätts) ska vi i den skriftliga utvecklingsplanen (IUP) sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Detta inbegriper de extra anpassningarna. Rektor avgör om de extra anpassningarna även ska dokumenteras i de årskurser där betyg sätts.
I IUP-n bör vi också nämna om åtgärdsprogram finns, men behöver inte sammanfatta de olika särskilda stödinsatserna. För att elever med har goda kunskaper ska kunna utvecklas så långt som möjligt ska vi även sammanfatta insatser i form av utmaningar/individanpassningar i IUP-n.
Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman
