Till Frågor & svar

24 oktober, 2022

Frågor om åtgärder till stöd för nyanlända elever och särskilt stöd

Fråga:

Hej,
tack till er för ett givande webbinarium den 20 oktober. Här kommer några frågor.

  1. Om en nyanländ elev efter 1 år i förberedelseklass med prioriterad timplan anses behöva fortsatt stöd för att till exempel uppnå kriterierna och är i behov av till exempel extra sva-undervisning, är det då möjligt genom särskilt stöd och åtgärdsprogram? 
  2. Förstod jag rätt dvs att anpassad studiegång endast gäller från högstadiet eller är det en möjlighet även i lägre årskurser?
  3. Förstod jag korrekt dvs att startenheten ska ge eleven en skolplacering inom 2 månader, samt att rektor behöver låta eleven få börja i skolan inom 2 månader?
  4. Kan fritids (främja socialisering och språkutvecklande) vara ett särskilt stöd? Då tex familjens ekonomi är hindret för att kunna delta i fritidshemmets verksamhet?

Hälsningar från en av deltagarna.


Svar:

Hej,
och tack för dina frågor. De belyser hur lätt det är att vi gör misstag när olika begrepp är snarlika, men där olika bestämmelser gäller. Jag besvarar frågorna i nummerordning.

Svar 1a– För en nyanländ elev som har påbörjat sin svenska skolgång före årskurs 7
Eleven har haft delvis placering i förberedelseklass samt prioriterad timplan under ett år och personalen ser ett fortsatt behov av utökad tid i svenska som andraspråk (sva). Då anmäls detta till rektor och en utredning kring särskilt stöd genomförs skyndsamt. Därefter kan mer undervisningstid i sva ske i form av särskilt stöd. Det kan antingen ske utanför ordinarie undervisningstid eller i form av beslut kring anpassad studiegång. De särskilda stödåtgärderna skrivs in åtgärdsprogram.

Svar 1b– För en nyanländ elev som har påbörjat sin svenska skolgång efter höstterminens start i årskurs 7: Eleven har haft delvis placering i förberedelseklass samt prioriterad timplan under ett år och personalen ser ett fortsatt behov av utökad tid i svenska som andraspråk (sva).
Om skolan initialt har valt ”prioriterad timplan” istället för ”anpassad timplan” som åtgärd till stöd för denna nyanlända elev, kan skolan efter 1 år istället besluta om anpassad timplan som en fortsatt åtgärd till stöd för nyanländ elev. Anpassad timplan ska för denna elev dokumenteras i elevens individuella studieplan (ISP). Om elev eller vårdnadshavare inte samtycker till denna åtgärd, kan rektor besluta att en utredning kring elevens behov av särskilt stöd ska genomföras. Om utredningen påvisar behov av särskilt stöd kan rektor då besluta om anpassad studiegång i åtgärdsprogram (i stället för anpassad timplan i ISP). 

Svar 2: Jag tror att din fråga gäller anpassad timplan och inte anpassad studiegång. Anpassad timplan är som sagt var en åtgärd till stöd för nyanlända elever som påbörjar sin svenska skolgång först i högstadiet. Denna åtgärd får inte erbjudas nyanlända elever som börjat i svensk skola innan högstadiet. Anpassad studiegång däremot är en form av särskilt ingripande särskilt stöd. Denna åtgärd är visserligen vanligast förekommande i senare årskurser, men rektor har möjlighet att även besluta om denna stödåtgärd för elever i alla årskurser i den obligatoriska skolan. 

Svar 3: Olika huvudmän kan ta emot nyanlända elever på lite olika sätt; ibland sker det via en mottagningsenhet/startenhet och ibland börjar eleven direkt på en skola. Det du efterfrågas regleras i olika styrdokument. Skolverkets webbinformation om detta anger att asylsökande barn och ungdomar ska tas emot så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Men eleverna bör tas emot senast en månad efter ankomsten till Sverige. Rektor ska sedan fatta beslut om årskursplacering och undervisningsgrupp inom två månader från det att eleven har tagits emot i den obligatoriska skolan.

Svar 4: Om jag tolkar din fråga rätt så tänkte du mer specifikt på elever som är i behov av fritidshem men där vårdnadshavare väljer bort detta pga ekonomiska skäl.  Om vårdnadshavare studerar med studielån eller studiebidrag samt saknar annan inkomst alternativt har försörjningsstöd så behöver de inte betala någon avgift för fritidshemmet. Här behöver det med andra ord inte handla om att eleven har behov av särskilt stöd inom fritidshemmet. Om vi fokuserar på särskilt stöd så har elever rätt till detta stöd under hela sin skoldag dvs självklart även inom fritidshemmet. I skollagen framkommer att elever har rätt till fritidshem om eleven behöver detta i sin utveckling pga fysiska, psykiska eller andra skäl. Eleven kan även ha behov av detta pga familjens situation. Här kan skälet till behovet exempelvis vara att eleven har ett annat modersmål än svenska och/eller att föräldrarna är arbetslösa, sjukskrivna alternativt deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Denna rättighet gäller dock inte på ett öppet fritidshem/”fritidsklubb”.

Du kan läsa mer om prioriterad timplan, anpassad timplan och anpassad studiegång på sidan 49-50 i e-boken ”Stödinsatser för elever med annat modersmål än svenska”. Boken innehåller även konkreta elevexempel. 

Läs gärna mer på Skolverkets webbplats om nyanländas rätt till stöd

Soliga hälsningar
Gudrun Löwendahl Björkman